Rysslands invasion har lett till stark oenighet inom den europeiska vänstern. Nu väljer en rad partier, inklusive svenska V, att bilda ett nytt partisamarbete.
Den senaste tiden har en klyfta blivit synlig inom den europeiska vänstern. Både Rysslands invasion av Ukraina och migrationspolitiska frågor har lett till friktion på vänsterkanten – och på vissa håll, såsom i Tyskland, till och med till partisplittring.
I förra veckan kom ännu en bekräftelse på hur ansträngt läget är, när en grupp vänsterpolitiker meddelade att de bildar en ny samarbetsgrupp för europeiska vänsterpartier. European left alliance for the people and the planet (ELA) kommer att fungera som ett alternativ till det Europeiska vänsterpartiet (PEL) som har existerat sedan 2004.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Jussi Saramo (bilden) är EU-parlamentariker för finska Vänsterförbundet. Han menar att det behövs ett nytt samarbetsforum som samlar moderna vänsterpartier.
– Majoriteten av vänstern i Europa är inte medlemmar av ett europeiskt parti. Europeiska partier är bra redskap för nationella partier att bli mer aktiva på det europeiska och internationella planet, säger han till Flamman.
Hans parti lämnade tidigare i år Europeiska vänsterpartiet, som han anklagar för toppstyre.
– Finska Vänsterförbundet var medlemmar av Europeiska vänsterpartiet i 13 år. Många andra, som svenska Vänsterpartiet, anslöt sig inte ens till det, och flera andra har också lämnat det, säger han och fortsätter:
– Tyvärr har Europeiska vänsterpartiets struktur gjort det svårt att förändra partiet i mer demokratisk och inflytelserik riktning, så vi gav till slut upp och lämnade partiet. I teorin var alla medlemmar jämlika, men i praktiken var det en liten kärngrupp som styrde allt.
Även svenska Vänsterpartiets tidigare EU- parlamentariker Malin Björk (bilden), som är ordförande för ELA tillsammans med Catarina Martins från portugisiska Vänsterblocket, är kritisk mot hur Europeiska vänsterpartiet har fungerat.
– Vi bildar ELA för att erbjuda en plattform för ökat samarbete för gröna, feministiska, antirasistiska vänsterpartier. Det behövs.
– Vad gäller det gamla partiet så har ju svenska V aldrig haft sin hemvist där, eftersom vi inte upplever att det erbjudit det positiva samarbete vi längtar efter.
Grundandet av ELA kommer dock inte att påverka vänsterns partigrupp i Europaparlamentet LEFT (tidigare GUE/NGL), som hyser medlemmar i både ELA och Europeiska vänsterpartiet.
– ELA är ingen grupp, utan ett partisamarbete, det vill säga något annat än Left-gruppen i Europaparlamentet, säger Malin Björk.
Men borde inte grundandet av ett nytt europeiskt parti avspegla sig även i Europaparlamentet?
– Vänstergruppen har också utvecklat sina regler, sammansättning och politiska linje, så jag ser inget behov av större förändringar. Till exempel hyser den gröna partigruppen flera olika partier, såsom De gröna, federalisterna i Volt, piratpartierna och separatistpartiet EFA, säger Jussi Saramo.
Liksom han menar Malin Björk att ELA behövs för att främja en modern vänsterpolitik som ställer feminism och klimatet i förgrunden och som tar tydlig ställning för Ukraina – något som långt ifrån alla vänsterpartier gjort.
Vi bildar ELA för att erbjuda en plattform för ökat samarbete för gröna, feministiska, antirasistiska vänsterpartier. Det behövs.
– Grunden i detta samarbete är en formalisering av det fleråriga samarbete vi haft inom ramen för Now the people. Nu ser vi fram emot att välkomna fler partier och stärka samarbetet också med nya partier, inte minst från Öst- och Centraleuropa.
Bland medlemmarna finns, utöver svenska Vänsterpartiet, finska Vänsterförbundet och portugisiska Vänsterblocket, danska Enhetslistan, franska Okuvade Frankrike, spanska Podemos och polska Razem.
Bland dem var det dock inte alla som röstade för resolutionen om fortsatt stöd till Ukraina som antogs av EU-parlamentet den 17 juli. Spanska Podemos röstade nej medan portugisiska Vänsterblocket reserverade sig. Omvänt valde irländska Sinn Fein och nederländska Djurrättspartiet att rösta för resolutionen, även om de inte anslutit sig till ELA. Partiets grundare tror dock att de kommer att locka till sig fler partier med tiden.
– Det viktigaste är att reglerna utarbetas noggrant, så att de kan behållas under lång tid och partiet inte stöter på problem som är svåra att åtgärda senare, säger Jussi Saramo.
Finns det inte en risk att ett nytt parti bidrar till att försvaga den europeiska vänstern i allmänhet?
– Nej. Majoriteten av vänstern i Europa har saknat samarbetspartier. Europeiska vänsterpartiet kommer att fortsätta att ena de partier som den organisationen passar bäst. Det nya partiet stärker vänstern i Europa genom att samla många viktiga partier.
– Medan Europeiska vänsterpartiet präglas av dubbelmoral i fråga om Vladimir Putins imperialism och Venezuelas demokratiproblem, är ELA den mest trovärdiga aktören i Europa i fråga om mänskliga rättigheter, fred och demokrati. Tack vare detta kan det nya partiet locka en bredare grupp av moderna partier i Östeuropa, säger Jussi Saramo.
Även Malin Björk ser det nya partiet som en förstärkning av den samlade vänstern.
– Nej, det tror jag inte. Tvärtom. För oss är det tydligt att ett strukturerat nytt samarbete mellan moderna, gröna, feministiska vänsterpartier i dag behövs i Europa. I ett sådant samarbete kommer förhoppningsvis fler partier från Öst- och Centraleuropa också att finna en politisk hamn och växa.
