Sänkta ingångslöner och försämrade villkor. Det är det recept som flera borgerliga kommunpolitiker vill se för att lösa ungdomsarbetslösheten. I Umeå har de styrande partierna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, valt en annan väg. Åttio miljoner satsas på att ge arbetslösa ungdomar arbete till avtalsenliga löner. Hittills har satsningen slagit väl ut.
Det är dags för eftermiddagsfika på äldreboendet Sjöjungfrun i Umeå. En svag doft av nybryggt kaffe sprider sig i samlingsrummet där de gamla satt sig tillrätta runt borden för en kaffestund. Tjugo-årige Dennis Boström står vid diskbänken och brer smörgåsar och värmer bullar. Han är en av de arbetslösa ungdomar som fått chansen till ett arbete tack vare 80 miljonerssatsningen på att ordna jobb i kommunens ordinarie verksamhet till avtalsenliga löner. Fram till 2014 års utgång ska minst ett par hundra ungdomar anställas av Umeå kommun. Jobben varar ett halvår, och lönen sätts enligt gällande kollektivavtal. Dennis Boström visste ingenting om vårdsektorn innan han hamnade på boendet för äldre dementa.
– Jag var nog lite rädd i början eftersom jag saknade erfarenhet av vårdjobb. Men nu trivs jag väldigt bra, säger Dennis som serverar kaffe och brer nya smörgåsar till de fikasugna åldringarna. Jobbet är ganska varierande med praktiska sysslor som tvätt, städning och att hjälpa de gamla med att duscha och klä sig. Emellanåt finns det tid att bara sitta ned och vara social och prata med de boende.
– Jag känner att jag gör nytta här. Efter fem månaders arbete gör jag allt som den ordinarie personalen gör. Det känns bra att det är riktig lön och riktiga avtal, säger Dennis samtidigt som han förbereder sig för ett städpass.
När Umeå kommuns bokslut för 2010 visade på ett rejält överskott så drev Vänsterpartiet på för att en del av pengarna skulle användas till det som partiet kallar för sociala investeringar. Totalt rör det sig om 200 miljoner kronor som avsatts till förebyggande åtgärder för barn och unga. Det handlar bland annat om att förstärka verksamheten inom kommunens skolor och fritidsverksamhet.
Enligt den styrande majoriteten är Umeå förmodligen den kommun i landet som satsar mest resurser på barn och ungdomar. Av dessa 200 miljoner har 80 miljoner avsatts till ungdomsjobben. En del av summan har öronmärkts för ungdomar som har särskilt svårt att komma ut på arbetsmarknaden.
Efter riksdagsvalet 2010 klev det av tradition så frikyrkliga och frisinnade Västerbotten fram som Vänsterpartiets starkaste fäste i landet. Framgången märktes även i Umeå, där drygt elva procent av väljarna gav partiet sitt stöd. Valframgången innebar en stärkt position för Vänsterpartiet i förhållandet med samarbetspartern Socialdemokraterna. Överskottet i kommunens budget gjorde det enklare för Vänsterpartiet att få gehör för sitt gamla krav att satsa pengar för att skapa jobb till arbetslösa unga.
– Tidigare när vi drivit kravet på satsningar för unga har det bemötts med ett kompakt nej från såväl allianspartierna som Socialdemokraterna. Nu när vår satsning börjar uppmärksammas nationellt vill plötsligt alla ta åt sig äran, säger vänsterpartistiska kommunalrådet Tamara Spiric, som ser många vinster med jobbsatsningen som framförallt är inriktad på äldreomsorg, skola, förskola och fritidsverksamhet.
– Vi har redan idag brist på personal i äldreomsorgen. Förutom att ungdomarna får jobb så får de erfarenhet och dessutom bidrar de till att avlasta den ordinarie personalens tunga arbetsbörda.
Under de senaste månaderna har allt fler röster höjts från flera borgerliga partier om att inrätta särskilda ungdomsavtal för att ungdomar ska få i en fot på arbetsmarknaden. Ledande politiker inom SKL (Sveriges kommuner och landsting) samt såväl centrala som lokala företrädare för Centern och Folkpartiet har drivit på för att ungdomar ska acceptera lägre ingångslöner för att få jobb. De styrande i Umeå har alltså valt motsatt väg. Socialdemokratiska kommunalrådet i Umeå, Lennart Holmlund, är nöjd med satsningen.
– Jag gör vad jag kan för att saluföra vår modell till andra partikamrater runt om i landet. Det här är ett mycket bättre sätt att få ut ungdomar i jobb än att sänka lönerna. Tack vare ett överskott i budgeten fick vi pengar till den här satsningen, säger Lennart Holmlund som hävdar att hans parti varit lika stora pådrivare till ungdomssatsningen som Vänsterpartiet.
Såväl Folkpartiets som Centerns representanter i kommunen är positiva, trots att flera av deras partikamrater runt om i landet propagerar för att ungdomar ska acceptera lägre löner för att få jobb.
– Det här är en bra satsning som jag inte ser någon anledning att kritisera, säger folkpartistiske kommunpolitikern i Umeå, Lennart Degerliden, som får medhåll från kommunstyrelseledamoten och Centerpartisten Mattias Larsson.
– Det är en jättebra lösning. Allt som ger ungdomar jobb är bra.
Men från centralt håll driver ni stenhårt att ingångslönerna ska sänkas för ungdomar. Gäller det inte här i Umeå?
– Den här lösningen bygger på att kommunen hade ett överskott som kunde användas till ungdomsjobb. Det var ett speciellt läge. Men det betyder inte att vi övergett grundkravet på lägre ingångslöner, säger centerpartisten Mattias Larsson.
En trappa upp på äldreboendet Sjöjungfrun i Umeå sitter Linnéa Hedman, 23 år, och pratar med en av de gamla damerna på boendet.
– Jag ska dansa lite med henne efter att vi pratat. Hon tycker om när vi dansar, berättar Linnéa Hedman som precis har avslutat kökssysslorna och plockat ur diskmaskinen i det kombinerade köket och samlingsrummet. Linnéa har jobbat på Sjöjungfrun sedan i november och närmar sig alltså slutet på sitt halvårsarbete. Efter snart sex månader sitter rutinerna som de ska. Nu är det snart dags för eftermiddagsfika och hon gör i ordning en bricka med smörgåsar och dryck som ska bäras in till en av de boende som är sängliggande.
– Jag har haft svårt att hitta jobb tidigare, så jag är jättenöjd med det här jobbet. De här fem månaderna har varit som en lång anställningsintervju där jag har fått visa vad jag går för. Och jag vill absolut fortsätta inom äldreomsorgen, berättar Linnéa och försvinner in i ett av rummen med en matbricka. Både Linnéa Hedman och Dennis Boström har fått löfte om sommarvikariat på Sjöjungfrun.
Flera olika fackförbund har varit med och utformat ungdomssatsningen. Förutom att ungdomarna har avtalsenliga löner så omfattas de av övriga rättigheter som avtalet ger i form av övertidsersättning och annat. De kvalificerar sig också för att gå med i a-kassan, men för att få ersättning från den måste de fortsätta jobba minst sex månader efter anställningen. Från fackens sida ser man den här satsningen som ett sätt att locka ungdomar till vårdyrkena.
– Vi vet redan nu att många har fått en positiv bild av hur det är att arbeta inom vården, berättar Monica Norlund, ordförande för Kommunals sektion 2 i Umeå.
– Förutom att ungdomarna får chans till riktiga jobb så fungerar det som en sorts marknadsföring av vårdyrket. En stor del av de som nu avslutar sin period inom äldreomsorgen kommer att fortsätta som sommarvikarier. Alla vinner på det här, säger Monica Norlund som berättar att nästa steg blir att ge plats för ungdomar med funktionshinder så att även de kan få chans till ungdomsjobben.
Umeåmodellen för att få ut ungdomar i arbete har väckt en del nyfikenhet runt om i landet eftersom den av många ses som ett gott exempel på hur man kan få in unga i arbete utan försämrade villkor. Inom kort kommer en delegation från Kommunalarbetareförbundet för att studera satsningen.
– Det är roligt att så många pratar väl om den ungdomssatsning som vi har drivit på för. Jag bryr mig inte om huruvida andra tar åt sig äran. Huvudsaken är att vi sätter stopp för idéerna om att använda lönedumpning som ett sätt att lösa arbetslösheten, säger Vänsterpartiets kommunalråd Tamara Spiric.
