Reportage/Utrikes 23 juli, 2025

Urfolk och aktivister övervakas inför EU-avtal

En saltöken breder ut sig i Jujuy, vid ”litiumtriangelns” södra spets. Öknarna är populära turistmål, och det finns en hel lokal industri runt saltbrytning. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT.

EU ska importera litium från Sydamerika, för att öka oberoendet från Kina. Samtidigt vill Argentina spionera på miljöorganisationer som kritiserat brytningen. ”De demoniserar oss för att folket inte ska stödja oss”, säger aktivisten Cristina Aguero.

En äldre man håller sin näve knuten i luften. Runt halsen har han knutit en flagga som sträcker sig ned till fötterna. Emblemet i regnbågens färger heter wiphala och är en symbol för de andiska folken. Han befinner sig i Buenos Aires och har tillsammans med folkmas­san som omger honom visat sitt stöd för demonstranterna i provinsen Jujuy.

På andra sidan landet ligger en man på marken. Från hans huvud rinner en ström av blod som skär genom gruppen av människorna som omger honom.

Han var en av flera som skadades allvarligt under protesterna i Jujuy i juni 2023, efter att regeringen föreslagit en reform som skulle innebära begränsningar för just sociala protester. Svaret blev gummikulor, tårgas och många skadade.

Vi ska inte tävla med de sämsta. EU ska vara ett gott alternativ.

I början av sommaren lämnade människorättsorganisatio­nen CELS in en brottsanmälan mot två argentinska underrät­telsetoppar. Anmälan kom efter att dagstidningen La Nación tagit del av ett hemligstämplat dokument, där det uttryckligen angavs att ”nationella och internationella miljöorganisationer, ursprungsbefolkningar, forskare och medlemmar i internatio­nella organisationer som främjar klimatagendan” kan bli före­mål för spionage från statens underrättelsesekretariat, SIDE.

I anmälan varnar CELS för att underrättelsemyndighetens plan inför de kommande åren innebär risk för ideologisk för­följelse. Oppositionen, men också sociala ledare, ekonomer, journalister, akademiker, konstnärer och alla kritiska röster kan utsättas.

– Det är fruktansvärt. Kommer de att leta efter mig för att jag säger ordet motstånd? Nu måste jag tänka på allt jag publicerar, säger klimataktivisten Cristina Aguero till Flamman.

Hon har under många års tid engagerat sig i kampen mot gruv­brytning i sydargentinska Chubut, och oroas av de nya förslagen.

Hotad. Irene Leonor Flores de Callata, urinvånare i Jujuyprovinsen, är rädd att litiumgruvor ska anläggas på hennes odlingsmarker. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT.

Regeringen har även inrättat en enhet under säkerhetsmi­nisteriet för ”produktiv säkerhet”. Det kommer innebära en utökad placering av säkerhetsstyrkor för att säkerställa att gruv-och oljeverksamheter inte hindras av protester och motstånd.

”Vi kommer inte att tillåta att företag blockeras från att kom­ma in i landet för att hindra dem från att producera”, skriver säkerhetsministern Patricia Bullrich på X.

Alla som kan tänkas ”manipulera” den allmänna opinionen är av intresse för myndigheten, enligt La Nacion – som menar att lagen riskerar att slå mot alla som ifrågasätter president Javier Milei och hans ultraliberala regering.

För Cristina Aguero är det visserligen ingenting nytt. Redan 2015 kartlades runt 30 av hennes kollegor av underrättelsetjäns­ten. Tre agenter står åtalade för olagligt spioneri. Ändå är hon kritisk.

– Det som händer nu med Milei är att allt detta blir värre. I provinser där storskalig gruvdrift finns, möter de organiserade mycket motstånd. De förföljs och förtrycks.


”Vinn vinn-avtal”.

Så beskrev den europeiska kommissionens ordförande Ur­sula von der Leyen det kommande frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur. Medlemsstaterna Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay nådde tillsammans med EU-kommissionen en politisk överenskommelse om avtalet i december förra året, efter närmare 25 års förhandlingar. Nu återstår bara godkän­nandet av medlemsstaterna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Krönika 25 juli, 2025

Line Bankel: Överlever vi utan ölgåsen?

Klockan är 19 på en av kedjan The Cen­tral Bars pubar i Stockholm – känt för sin billiga öl. Men trots att det är middagstid äter ingen. Finns det verkligen mat att beställa? Jo­visst, först måste den dock plockas ut ur frysen och läggas i fritösen.

– Men fritösen är sönder. Det går bra att köpa från kebaben runt hörnet och sitta här, säger kvinnan bakom bardisken.

Min fråga om drinkutbud möts av ett skratt. Här säljer de nästan bara öl, ibland en rom och cola. Dagar kan gå utan att de säljer mat alls, även när fritösen fungerar, berättar hon.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 25 juli, 2025

Agri Ismaïl: Fejkarbete – från pärm till skärm

Metas produktchef Chris Cox talar på AI-konferensen LlamaCon 2025, i Menlo Park, Kalifornien, den 29 april 2025. Foto: Jeff Chiu/AP.

Varje år investeras miljarder i arbete som inte leder någonstans. Men vad händer när pappersexercisen blir viktigare än verkligheten? Agri Ismaïl läser Leigh Claire La Berges ”Fake Work” – och minns sitt eget meningslösa kontorsliv.

I början av 2009 jobbade jag för ett fi­nansföretag som hjälpte bolagskunder att pla­nera investeringar. En dag fick jag genomföra en företagsgranskning (due diligence) åt ett nytt projekt: en återvinningsteknologi som hade lett till en prototyp och nu var redo för mass­tillverkning. Dag efter dag gick jag igenom åtta tjocka pärmar fyllda med patent, testresultat och annan dokumentation. Länge såg allt bra ut, patenten var äkta och professorn som låg bakom teknologin hade i många år forskat kring möjligheterna att förvandla avfall till energi.

Men när min resa till Kina – där prototypen fanns – aldrig blev bokad började jag misstänka att något var fel. Varken min arbetsgivare eller återvinningsföretaget ville betala för resan, arbetsgivaren för att de ansåg att det skulle gå på klientens budget och klienten för att de inte tyckte att resan behövdes. Till slut bad jag en vän i Peking att besöka fabriken.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 24 juli, 2025

Utan pålitlig energi slocknar folkhemmet

Forsmarks kärnkraftsanläggning i januari 2025. Foto: Christine Olsson/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

Minns ni industrin som byggde väl­färdsstaten Sverige? Minns ni folkrörelserna som byggde välfärdsstaten Sverige? Minns ni elen som byggde välfärdsstaten Sverige? Minns ni hur stålet, slitet och solidariteten lyfte oss ur armod?

Minns ni materialismen, kamrater? Vi i Sveri­ge lever i dag ett materiellt privilegierat liv. Det har vi slitit för att få göra, vi har haft goda för­utsättningar och privilegier som har gjort det lättare, men vi har byggt Sverige till det land det är i dag. Vi har byggt den nya tiden. Sverige har på 150 år tack vara arbetarrörelsen, industriali­sering och elektrifieringen gått från ett av värl­dens fattigaste länder till ett av det rikaste.

Vi lever i ett materiellt välstånd som våra förfäder inte hade kunnat drömma om. Och det är just detta materiella välstånd som gjort det möjligt för oss att lyfta blicken, söka självförverkligan­de, klättra i Maslows behovspyramid.

Minns ni när vänstern i Sverige ännu pratade om stålet, om industrin och om elen.

Men ibland verkar vi ha glömt att de nedre stegen – mat, värme, stabil energiförsörjning – var avgörande för att ta oss hit.

Minns ni slitet, systrar? I takt med elektrifie­ringen underlättas hemarbetet. Genom halvfa­brikat och tvättmaskinen, kylskåpet och rin­nande vatten, dammsugaren och frysen frigörs kvinnan från hemmet. Tack vare kvinnorörel­sen, industrialiseringen och elektrifieringen är Sverige ett av världens mest jämställda länder i dag. Vi har byggt detta land tillsammans. Vi har värnat om dess arbetarklass, tagit hand om dess sjuka, vi har byggt det materiella välstån­det vi i dag lever i. Men låt oss inte glömma: våra tidigare segrar vilade på energitillgång. När vi kämpar för lika lön eller bättre sexualunder­visning i dag, gör vi det stående på en grund av trygg energiförsörjning.

Minns ni slummen, kamrater? När vi pratar om fattigdom i Sverige i dag är det självklart ett problem, men det är en helt annan skala av pro­blem än vad fattigdomen är i ett land i energi­fattigdom. Vi har avvecklat slummen, kamrater, vi har dragit in elen och det rinnande vattnet i varje arbetarbostad. Vi har slitit i den kampen, kamrater, och på vår sida har elektrifieringen stått varje steg på vägen. Men vi måste minnas vad slags el som byggde folkhemmet: pålitlig, riklig och billig. Vattenkraft och kärnkraft. En­ergirikedom gynnar alla – det var denna stabila bas som gjorde välfärd möjlig.

Minns ni dödsfallen, systrar? Elektrifiering­en har givit oss en modern sjukvård, med allt vad det innebär. Dödsfallen i barnafödsel när­mar sig stadigt nollpunkten och det är till stor del tack vare elektrifieringen. Kvinnorörelsen, industrialiseringen och elektrifieringen räddar liv. För tidigt födda barn överlever i allt fler fall, allt färre mödrar sätter livet till i förlossnings­sviter. Detta tack vare den moderna sjukvården, med dess renlighet och tillgång till allt från ul­traljud till kuvöser. Vi måste minnas, vad hän­der när elen inte längre är en självklarhet?

Läs mer

Minns ni stålet, kamrater? Minns ni när vän­stern i Sverige ännu pratade om stålet, om in­dustrin och om elen. Minns ni när fokuset låg på att höja det materiella välståndet, inte riva ner det? Det är lätt att glömma, kamrater, att det var i svält och armod som vi byggde detta land. Vi har byggt den nya tiden, men nu måste vi försvara den. Sverige behöver industrin.

Sverige behöver gruvdriften. Sverige behöver el och Sverige behöver kärnkraften. Låt oss inte avveckla det som bär oss.

Diskutera på forumet (0 svar)
Essä 24 juli, 2025

Du är vad vi mäter

På Louis Vuittons visning av herrmode i Paris hösten 2006 steg modellerna ut ur en portal formad som ett Rorschach-test. Scenen utformades av konstnären Jim Lambie från Glasgow. Foto: Mitchell Sams/Camera Press.

För den som letar jobb har personlighetstester blivit vardag. De lovar inte att placera dig rätt, utan också lära dig om dig själv. Men vad mäter egentligen de långa formulären – och vad missar de?

”Förstå dig själv och andra bätt­re genom ett gratis personlig­hetstest”, står det med blin­kade bokstäver på en hemsida inramad av reklam för nätkasinon, byggvarubutiker och försäkringsbolag. På några minuter kan jag få syn på min personlighet, och förstå hur jag urskiljer mig genom att jämföra med personer i min omgiv­ning. Allt som krävs är att besvara 120 frågor, vilket fyra miljoner andra personer redan påstås ha gjort.

Hemsidan lovar dessutom att testet är vetenskap­ligt validerat. Det baseras på big five-teorin, eller femfaktorsmodellen, det mest använda psykologis­ka ramverket för att förstå personlighet i dag. Mo­dellen mäter grad av öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, tillmötesgående och neuroticism: fem egenskaper som alla har mer eller mindre av, och som enligt teorin utgör personligheten. De ses som oberoende av historisk eller kulturell kontext, urskiljbara hos varje individ – och mätbara.

Över hela industrin hägrar frågan: går det ens att mäta personlighet?

Modellen ligger till grund för de flesta tester som används vid rekrytering, och psykologer ser den som den mest trovärdiga för att analysera person­lighet just nu. Trots det har modellen kritiserats för att ge en förenklad bild av den komplexa person­ligheten. Kritik har riktats mot hur testfrågorna är formulerade och arbetsgivare har kritiseras för att tillämpa ocertifierade tester. Över hela industrin hägrar frågan: går det ens att mäta personlighet?

Trots det testas det som aldrig förr. Bland myn­digheter, dagligvaruhandel och privata bolag börjar det bli regel snarare än undantag. Personlighets­tester används som en första urvalsmetod eller längre fram i en rekryteringsprocess.

I januari 2025 presenterade tidningen Kollega en Novusunder­sökning som visade att antalet personlighetstester för tjänstemän ökat med drygt 15 procent på tio år. Tillsammans med intervjuer, iq-tester, utbildning och yrkeserfarenhet används de för att säkerställa att rätt person placeras på rätt plats.


Att testerna ökar är vid första anblick logiskt. Felrekryteringar kostar tid och pengar, och genom att identifiera önskvärda personlighetsdrag för ett visst yrke – som samarbetsförmåga, emotionell in­telligens och flexibilitet – så kan rekryteringen få en vetenskaplig grund och gå snabbare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter/Utrikes 23 juli, 2025

Massprotester i Kiev: ”Kommer inte tolerera korruption”

En ung kvinna demonstrerar mot regeringen med texten ”veto”. Foto: Alex Babenko/AP.

Tusentals ukrainare demonstrerade i huvudstaden Kiev under tisdagen mot en ny lag som ställer arbetet mot korruption under regeringen. ”Personer nära presidenten kan känna sig ganska säkra på att inte bli utredda för korruption”, säger en expert till Flamman.

Vitalii Dudin, ordförande för den ukrainska vänsterorganisationen Sociala rörelsen i Ukraina, var hemma hos sig i Kiev när han såg protestvideor dyka upp i sociala medier. Beskedet att det ukrainska parlamentet röstat för att försvaga landets korruptionsmyndigheter fick människor att redan samma dag arrangera uppslutningen mot lagändringen. 

Trots att klockan var sent och det råder utegångsförbud var Vitalii Dudin inte orolig för sina vänner. I stället kunde han inte somna för han var så exalterad.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 23 juli, 2025

Slavoj Žižek: När ondskan slutar skämmas

En gång satte man upp revolutionär teater för att dölja maktens elitkaraktär. I dag visas våldet upp i all sin brutalitet. Slavoj Žižek spårar tråden från oktoberrevolutionen till samtidens tv-sända massakrer – och menar att hoppet ligger i att våga känna skam.

Minns uppförandet av Stormningen av Vinterpalatset i Petrograd, på treårsdagen av oktoberrevolutionen, den 7 november 1920. Tiotusentals arbetare, soldater, studenter och konstnärer jobbade dygnet runt, levde på den smaklösa vetemjölgröten kasha, te och frusna äpplen, och förberedde föreställningen på just den plats där händelsen ”verkligen ägde rum” tre år tidigare.

Arbetet samordnades av såväl arméofficerare som avantgardistiska konstnärer, musiker och regissörer – från Kazimir Malevitj till Vsevolod Mejerhold. Även om det var teater spelade soldaterna och sjömännen sig själva – många av dem hade inte bara deltagit i händelserna 1917, utan var samtidigt engagerade i det verkliga inbördeskriget som rasade i närheten av Petrograd, en belägrad stad med svår matbrist.

En händelse sätts upp som teaterstycke för att fördunkla en händelse, få den att passa en ideologi

Som en samtida uttryckte det: ”Framtida historiker kommer att skriva hur hela Ryssland, mitt under en av de blodigaste och brutalaste revolutionerna, spelade teater.” Litteraturkritikern Viktor Sjklovskij beskrev det som att ”livets levande vävnad förvandlas till teater.”

Men begreppet ”levande vävnad” bör granskas kritiskt: vad var det egentligen som iscensattes 1920? Teatraliska upprepningar är aldrig oskyldiga – de omformar alltid verkligheten, särskilt när det gäller så politiskt laddade händelser som oktoberrevolutionen.

Som det korrekt beskrivs på Wikipedia: ”Detta återuppförande, som sågs av 100 000 åskådare, blev modell för officiella filmer som senare visade våldsamma strider under stormningen av Vinterpalatset – fastän bolsjevikernas uppror i verkligheten mötte mycket litet motstånd.”

Den provisoriska regeringen hade krympt till ett möte med några ministrar i Vinterpalatset, som ett fåtal rödgardister enkelt kunde kliva in genom tjänstefolkets ingång för att arrestera. Kerenskij själv lämnade palatset i bil. En sjöman dog när hans gevär exploderade i hans egen hand. Fyra rödgardister och en sjöman dödades av förlupna kulor. Det var den totala dödssiffran denna historiska dag. De flesta människor i Petrograd visste inte ens att en revolution ägde rum.

Lenin tog spårvagnen till ett bolsjevikmöte dagen innan och var nära att gå vilse. Man kan föreställa sig honom säga till föraren: ”Förlåt, jag har bråttom, jag ska göra revolution.”


Men det var inte bara detta kaos som behövde suddas ut. När missnöjet växte i Ryssland och Lenins revolutionära vision fick fäste, försökte majoriteten av bolsjevikledarna organisera ett brett uppror. Trotskij förespråkade i stället en elitstrategi: en smal, vältränad grupp skulle ta makten. Efter viss tvekan stödde Lenin honom.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 23 juli, 2025

Kina har elbilar – Sverige har pigor

En man tittar på ett fordon från den kinesiska tillverkaren BYD, som i fjol tillverkade 1,76 miljoner elbilar. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Medan Volvo skär ned i Göteborg, bygger Kina elbilar som aldrig förr. Samtidigt lägger Sverige mer pengar på hushållsnära tjänster än på att rädda industrin. Har vi glömt hur jobb faktiskt skapas?

Under flera år bodde mina föräldrar på Björkö i Göteborgs norra skärgård. Ett havsblått, granitgrått och segelvitt fiskarsamhälle – tillräck­ligt nära Andra Långgatans pubar för att jag skulle hinna ta en öl med polarna under föräldrabesöken.

Mellan Björkö och stan tog man Västtrafiks buss Röd Express från det blåsiga färjeläget vid Lilla Varholmen till Järnvågen, vilket tar en förbi Volvo Cars enorma fabrik i Torslanda. Åkte man förbi vid skiftbytet så fylldes bussen till bristningsgränsen av volvoanställda och trafiken korkade igen så att man missade första rundan öl.

En fabrik av den storleken påverkar hela Göte­borgsregionens arbetsmarknad. Under sommarens sena festkvällar delade man buss med många unga göteborgare på sitt första sommarjobb där. Flera av de ensamkommande afghanska killar som hamnade på Björkö 2015–16 fick också jobb här efter gymna­siet – en biljett in i den svenska drömmen. För tjäns­temän mitt i livet kunde en anställning där betyda både bostad och ny Volvo.

Medan Kina satsar på framtidens teknik satsar Sverige på städning och renovering av de rikas kök.

I maj kom nyheten att Volvo varslar 3 000 an­ställda, varav 2 000 i Sverige. Det handlar mest om akademiker och tjänstemän och inte arbetare. Samma månad ökade arbetslösheten i Sverige till 9,7 procent, en ökning med en procentenhet på ett år. Som av en händelse rapporterade EU rekordlåg arbetslöshet.

Kommunägda Business Region Göteborgs vd Pat­rik Andersson försökte tona ned allvaret: ”Vi ska sam­tidigt komma ihåg att det rör sig om attraktiv perso­nal. Göteborg har ett starkt och dynamiskt näringsliv som behöver kompetens.” Framtiden får utvisa hur snabbt de tvåtusen faktiskt får nya jobb i regionen. Många bedömare menar att AI och automatisering framöver slår mot just tjänstemannayrken, vilket i sin tur kan pressa löner och arbetsförhållanden i den privata sektorn – en grupp som i dag utgör borger­lighetens kärnväljare. Volvovarslet kan alltså vara en försmak på framtidens stora arbetsmarknadstrend.

Officiellt handlar varslet om besparingar. Men Dagens PS och Dagens Industri har rapporterat att storägaren Geely tröttnat på förseningar och dyra utvecklingsprojekt, och vill flytta all teknikutveckling till Kina.

Allt detta sker samtidigt som Kina tar över allt mer av den globala bilindustrin. Kinesiska biljätten BYD säljer nu en elbil i Kina för knappt 77 000 svenska kronor, och testar ett batteri som kan ladda 1 500 kilometer på 12 minuter.

Inte konstigt då att det i dag säljs fler elbilar i Kina än bilar överhuvudtaget i bil­nationen USA. Låga priser och tekniksatsningar pres­sar vinstmarginalerna – samtidigt som bilföretagen i EU och USA hellre delar ut vinster än investerar i utveckling.

I Sverige säger vi ofta att vi lever i ett ”tjänste­samhälle” eller det vagare ”kunskapssamhälle”. Industrin är, för att tala med Fredrik Reinfeldt, basically gone. Men Volvos varsel visar varför indu­strin är central. Ekonomiska studier visar att 100 jobb i tillverkningsindustrin skapar i snitt 27 jobb i andra sektorer, medan 100 jobb i tjänstesektorn bara skapar tre.

Läs mer

Trots det har Sverige fokuserat sin industripoli­tik på medelklassens tjänstekonsumtion i stället för just industri. 2023 kostade rutavdraget för hushålls­nära tjänster staten 7,4 miljarder kronor. Det är mer än de 5,9 miljarder som Industriklivet – statens stöd till industriomställningen – kostat sedan införandet 2018. 2022 kostade rotavdra­get för renoveringar 12 miljarder, mer än de 10 miljarder subventionerna till elbilar kostade 2018–2022, innan Tidöregeringen avskaffade dem med motiveringen att det var för dyrt.

Medan Kina satsar på framtidens teknik satsar Sverige på städning och renovering av de rikas kök. Samtidigt är allt större de­lar av svensk arbetsmarknad och innova­tionskraft basically gone.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 22 juli, 2025

Osäker framtid för landsbygdens simhallar

Simhallen i Stockholmsförorten Högdalen hotas inte av nedläggning – men för många simhallar på landsbygden ser läget värre ut. Foto: Fredrik Sandberg / TT.

Simkunnigheten i Sverige sjunker, och det riskerar bli sämre i framtiden om inte staten går in med stöd. Det enligt en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé. ”Politikerna fikar hellre med företagare”, säger Annika Persson, simlärare på nedläggningshotade Orsa simhall.

Simhallen i Orsa, Dalarna hotas av nedläggning. 2018 gjordes en utredning på grund av hallens dåliga skick. Man kom fram till att verksamheten kunde drivas i fem år till, och nu görs ytterligare en utredning för att se om den ska renoveras eller stängas.

Om simhallen får slå igen, tar även simskolan slut.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 22 juli, 2025

Paulina Sokolow: Alla har rätt att bli 200 år

Långlevarnas konung, teknikentreprenören Bryan Johnson, deltar tre gånger i veckan i avancerad penisterapi. Foto: Wikipedia/Creative Commons.

Den här sommaren slogs jag som aldrig förr av mitt eget åldrande. En gång inledde jag ett samtal med mamma med ”Du och jag har levt i en tid när…”, som om vi var jämnåriga. Men det blev värre. Efter att hela livet ha ansett att hård träning är den enda värd att slösa tid på, struttar jag nu försiktigt fram i skogen på mina allt kortare springrundor, livrädd att ramla eller slita ut knäna.

I spegeln ser jag också något misstänkt likt en bullig klimakteriemage. Jag känner mig dödlig på ett plufsigt sätt. Inte som att allt ska ta slut på ett ögonblick, utan att jag hunnit en bra bit på väg in i ett oåterkalleligt förfall.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 17 juli, 2025

SD-politiker fortsätter stötta nazistgrupp – locket på från partiet

På Aktivklubbs hemsida skyltar organisationen bland annat med SS-symbolen ”svarta solen”. Foto: Flamman.

Sverigedemokraterna vill inte uttala sig om den kommunpolitiker som gått ut med öppet stöd till nazistiska Aktivklubb. Jonathan Leman på Expo ser det som ännu ett led i partiets radikalisering högerut.

Christina Nilsson, kommunpolitiker i Kinda och tidigare ersättare i riksdagen, har under de senaste dagarna gått ut med öppet stöd för det nynazistiska nätverket Aktivklubb via sitt konto på X. Som Flamman kunde visa har hon bland annat skrivit ”heja Aktivklubb”, delat gruppens inlägg och uttryckt förhoppningar om att nätverket ska växa i Europa.

”Aktivklubbar växer i Europa, enligt SÄPO. Bra, säger jag”, skrev hon den 12 juli.

Flamman har sökt Nilsson via mejl, men inte fått någon respons. Nu väljer hon dock att gå ut med kritik mot publiceringen via sitt X-konto.

Högerextremister som står nära Aktivklubbarna dyker upp som medarbetare och medverkande på kanalen Riks

”En ren lögn av Flamman att jag skriver att det är bra att Aktivklubbar i Europa växer”, skriver hon den 15 juli, och tillägger att hon inte heller hyllat dem utan ”försöker se bakom etiketterna”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)