Efter att den saudiarabiska staten av allt att döma gripit, torterat, mördat och styckat en oppositionell journalist på sitt konsulat i Istanbul, har de politiska relationerna i Mellanöstern blivit än mer komplicerade. Och då var de komplicerade till att börja med.
De senaste åren har en ny ohelig allians under USA:s ledning vuxit fram i Mellanöstern. Den omfattar både Saudiarabien och Turkiet som har varit nära allierade till USA sedan andra världskriget: Saudiarabien på grund av upptäckten av olja på 1930-talet, Turkiet sedan kalla krigets början och landets inträde i Nato. Sedan den ”reforminriktade” kronprinsen Muhammad bin Salman kom till makten i Saudiarabien förra sommaren har relationerna mellan Saudiarabien och dess allierade i väst dessutom blivit om möjligt ännu starkare.
Men trots att Muhammad bin Salman visserligen har genomfört vissa reformer av Saudiarabiens wahhabitiska ultrakonservatism – kvinnor får numera köra bil och biografer har öppnat – har förtrycket mot oppositionella inte lättat. En av de mest framträdande av dessa var journalisten och författaren Jamal Khashoggi. I en artikel för Washington Post, publicerad lite mer än ett år före hans försvinnande för knappt två veckor sedan, beklagade han förtrycket:
”Med den unge kronprinsen Mohammad bin Salmans makttillträde lovades det att han skulle omfamna sociala och ekonomiska reformer. Han talade om att göra vårt land mer öppet och tolerant, (…) men jag ser bara den senaste vågen av gripanden.”
I hans eget fall gick det av allt att döma längre än så.
Torterad, mördad, styckad
Själva mordhistorien har så många drag av kioskdeckare att den hade varit svår att ta på allvar om den inte hade varit så tragisk. Enligt Khashoggis familj besökte han det saudiska konsultatet i Istanbul den 2 oktober för att hämta ut ett skilsmässointyg. Vad som exakt hände sedan är oklart, men enligt Turkiet kom Khashoggi aldrig ut från konsulatet och har sedan dess varit spårlöst försvunnen. Polisen hävdar att de har ljudinspelningar som bevisar att han blev torterad och mördad, styckad med köttsåg och utsmugglad i bakluckan på en diplomatbil.
Sanningen är att om Washington inför sanktioner mot Riyadh kommer de att hugga sin egen ekonomi till döds
Historien riskerar nu att försämra relationerna mellan USA och Saudiarabien vilket kan leda till stora förändringar i maktbalansen i regionen.
– Detta sätter i fråga de grundläggande pelarna för de amerikansk-saudiska relationerna, säger Kristin Diwan, forskare vid Arab Gulf States Institute i Washington till Washington Post. Saudiarabien har ett strategiskt värde för USA. Om det visar sig att det inte längre går att lita på dem så går det inte att säga var detta slutar.
I bakgrunden finns förstås den gemensamma fienden Iran. Saudiarabien vill begränsa Irans växande inflytande över deras konkurrerande intressesfärer i Persiska viken. Sedan den arabiska våren har man också lagt ned mycket energi på att kanalisera det folkliga missnöjet i en religiöst sekteristisk riktning och fiendebilden av det shiitiska Iran har förstärkts.
Viktig kugge i USA:s imperium
Sedan de första uppgifterna om mordet framkom har historien eskalerat steg för steg, och kommit att sätta USA:s regering i en svår knipa. Donald Trump har visserligen hotat med ”väldigt kraftfulla” åtgärder mot Saudiarabien, men reaktionerna har än så länge varit försiktiga.
– Trump har uttryckligen sagt att han sätter handelsrelationerna med saudierna högre än våra värderingar, eller våra skyldigheter mot Jamal Khashoggi, säger David Rothkopf, forskare vid Carnegie Endowment for International Peace, till Business Insider.
Av oklara skäl erkände Trump själv nyligen vid en frågestund att mordet beordrats från allra högsta ort inom den saudiska kungafamiljen. Eftersom USA:s Mellanöstern-strategi helt bygger på Muhammad bin Salman, och idén att han står för reformer och demokratisering, är detta mycket pinsamt.
I senatens utrikesutskott har det samtidigt kommit krav på att presidenten ska införa sanktioner mot Saudiarabien för att tvinga landet att samarbeta med de turkiska myndigheternas polisutredning. Problemet är att USA har mycket litet intresse av att straffa Saudiarabien. Dels vill man inte försvaga sin kanske viktigaste regionala allierade mot Iran, dels vill man under inga omständigheter riskera att Saudiarabien närmar sig Ryssland. Turki al-Dakhil, chef på den statliga saudiska TV-kanalen al-Arabiyya, hotade nyligen i en ledarartikel med att sanktioner skulle kunna tänkas resultera i just detta.
Effekterna på världsekonomin är också svåröverblickbara. Sanktioner skulle förmodligen besvaras med att Saudiarabien skär ner sin oljeproduktion, med drastiskt höjda oljepriser som följd. Det är knappast något USA har råd att riskera, inte minst i ett läge där världens börser redan ser skakiga ut.
– Sanningen är att om Washington inför sanktioner mot Riyadh kommer de att hugga sin egen ekonomi till döds, även fast de tror att hugget riktas mot Riyadh, säger al-Dakhil.
Vad de långsiktiga effekterna blir återstår att se. Att en redan instabil region är på väg att bli ännu osäkrare står dock klart.
