Jag kan med en gång säga att jag blev kär när jag läste den här boken. Fascinerad satt jag och förundrades över två människors enorma kreativitet, jag häpnade över uppfinningsrikedom, skrattade åt reaktionerna de har fått och analyserade de gränser de har lyckats tänja på. Urban Recreation är en enastående bok om två konstnärers installationer i staden. Fast de kanske inte är konstnärer utan graffitimålare, eller bara rastlösa människor som har hittat på annorlunda sätt att umgås. Och det kanske inte ska kallas installationer utan aktioner, eller konstverk eller happenings.

Det obestämbara gör den här boken så underbar. En röd stuga mellan två motorvägar – är det ett inlägg i samhällsdebatten om nostalgin kring folkhemmet? Ett zoo av trädjur vid Karlbergs station – är det verkligen konst? Och ett långbord på en gräsklädd mittremsa på motorvägen – är det en installation eller är det bara en middag med vänner? Vi vet inte och vi bryr oss inte så mycket verkar Akay och Peter säga mellan raderna.

Deras förhållande till staden är värt att uppmärksamma. De skapar utrymmen där ingen tror att utrymmen finns, de får stadsborna (och turister) att upptäcka nya saker med staden och de tänjer på gränserna för vad som är ”normalt” eller lagligt att göra i staden. Som City Swings. Gungor uppmonterade mitt inne i stan. Som folk kunde gunga på. De förvränger och vänder upp och ner på det som är accepterat att göra inne i stan. Gungar gör barn på anvisade områden som heter lekplatser. De får vuxna att göra saker de egentligen tycker är roligt och de får människor att utnyttja staden till annat än lunchmöten eller shopping. Staden är en älskvärd plats när dessa två konstnärer får använda det som sitt vardagsrum, eller lekrum.
Min favorit är 12m³. Akay och Peter byggde ett rum, fyra meter över marken, två gånger tre gånger två meter, dinglande från en klippvägg, med underbar utsikt över vattnet. Det kallades för 12m³. Texten bara måste återges.
”Ett hus som hänger på en klippvägg med bara vatten och frisk luft under, väckte många frågor om ägande. Vi hade valt att bygga i en nationalpark. Marken ägs av kungahuset och sköts av Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Vi hade hört att en av de högsta cheferna var förbannad över att vi respektlöst hade borrat hål i ”kungens berg”. Stadsbyggnadskontoret reglerar vad som får byggas på land, men ingen visste riktigt vem som bestämde över byggnader i luften. Medan dokument skickades till olika kontor och sakkunniga diskuterade de juridiska aspekterna åt vi kakor, drack te och njöt av utsikten från vår koja bland molnen.”

Det som ytterligare gör boken njutningsfull är att den på ett självklart sätt ifrågasätter den kapitalistiska ägandeformen. I praktiken. På ett lustfullt anarkistiskt sätt. För att få material till sina projekt lurar de till sig material. De har sagt till företaget ska gå till något fint välgörande ändamål. Eller så snattar de. De arbetar i alla fall alltid väldigt hårt. De springer för att undkomma marknadskrafterna som förföljer dem via vad jag kan tro är obeskrivligt frestande erbjudanden om att sälja sig. Jag kan verkligen höra, för detta står inte i boken, en ung hungrig högt uppsatt Nike reklamchef som ringer från over there och säger: varför gör ni det där gratis, ni kan få betalt för att vara kreativa, a lot of money. För varje år de står emot för varje år beundrar jag de mer.

Urban Recreation är 13 verk av Akay och Peter. Mycket bilder, intressant text. På köpet får vi ett välskrivet reportage av Rasmus Malm, en essä och mycket läsvärda intervjuer med Akay och Peter. Bara det att Peter använder ordet arbetarklass om sig själv får en att hoppa till. Konstnärer brukar sällan definiera sig som det, för det mesta brukar de inte ens låtsas om att klassamhället finns.

Det kanske märkligaste ändå med Akay och Peter är hur väl medvetna och införstådda de är med att gatukonst försvinner. Deras projekt handlar inte om att gå till historien med en fresk som aldrig förstördes eller en målning som hängs på nationalmuseum. Det ska ju bort.
Utgivare är Dokument förlag som stoltserar med ännu en välgjord bok om gatukonst.