– Vi har haft obligatorisk sexualundervisning sedan 1955 i Sverige, och varje årtionde sedan dess har den stärkts och förbättrats. Det här är första gången vi ser att man börjar ta ett steg tillbaka, säger Lina Fridén, ordförande för Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).
Den drygt 900 sidor långa läroplansutredningen vid namn ”Kunskap för alla” kom tidigare i månaden, och pryds av ett gyllene äpple. Ett av utredningens många förslag är ”att vissa områden utgår eller tonas ned” i den övergripande läroplanen för hela skolan, däribland sexualitet, samtycke och relationer, som man anser lika gärna ”kan framgå i kursplanerna i bland annat biologi, samhällskunskap samt hem- och konsumentkunskap”.
– Vi ser förslaget som ett tydligt tecken på nedmontering, och på många sätt som den största attacken på sexualundervisningen i modern historia.
I Expressen jämförde Fridén agerandet med ”Trumpfasoner”, och ordföranden står fast vid sina ord.
– Rörelsen mot sexuella och reproduktiva rättigheter växer sig starkare i världen, och Sverige är inte fredat. Det finns ett högljutt motstånd även här, även om det inte är lika omfattande som exempelvis i USA, säger hon.
– Det jag undrar är om regeringen är medvetna om vilka man krattar för när man gör den här typen av förändringar.
Förslaget skulle innebära att ansvaret för att ämnet lärs ut flyttas från rektorn till enskilda lärare. I utredningen står också uttryckligen att man inte planerar att lägga till något nytt innehåll i ämnenas kursplaner, utan uppfattar det som redan finns där i dag som tillräckligt.
– I de exempel de tagit fram på kursplaner finns sexualundervisningen inte med heller. Vi ser inget som förklarar hur den kommer fungera framöver, säger Lina Fridén (bilden).
– Detta är större än bara en biologilektion. Lärare behöver kunna möta elever med de här frågorna i hela skolmiljön.
Förslagen kommer kort efter Skolinspektionens egen utredning om kvaliteten på svensk sexualundervisning, med 60 skolor som underlag. Av dessa bedömde man att 49 stycken – 23 av grundskolorna och 26 av gymnasieskolorna – behövde förbättras.
Granskningens slutsats blev att eleverna vill ha ”mer och fördjupad” sexualundervisning, och bland annat diskutera både frågor om hedersförtryck och samtycke i mer verklighetsnära situationer. Man ser framför allt ett behov av att lärare i högre grad samarbetar och delar på ansvaret för sexualundervisningen.
Utredaren Ewa Mölleryd (bilden) på Skolinspektionen konstaterar att de skolor som haft bra sådan samordning ofta haft just en engagerad rektor.
– Även om det inte har varit vårt fokus i den här granskningen har vi intervjuat rektorer, och ser att deras arbete är viktigt för att se till att detta kunskapsområde kommer in i undervisningen.
Via sin pressekreterare säger skolminister Lotta Edholm (L) i ett mejl till Flamman att sexualundervisning är en viktig del av svensk skola, ”inte minst vad gäller rätten att bestämma över sin egen kropp och att älska vem man vill”.
Hon menar att Skolinspektionen ”sätter ljus på att den i dag ofta är alldeles för bristfällig”, och att utredningarnas förslag skulle göra kursplaner och skrivelser ”mycket tydligare, vilket kommer att stärka sexualundervisningen och göra den mer likvärdig över hela landet”.
Mellan 2020 och 2022 skedde stora förändringar inom sexualundervisningen. Kunskapsområdet ”sex och samlevnad” bytte namn till ”sexualitet, samtycke och relationer”, en benämning Skolverket menade skulle framhäva ett mer ”allsidigt och holistiskt” synsätt. Man ville även i högre grad lära ut ”ett kritiskt förhållningssätt till pornografi”.
– Man förtydligade delar om samtycke och relationer, men också frågor om heder. Man ville bredda perspektivet bara från biologin och naturkunskapen, och visa att det är ett kunskapsområde som kan ingå i många ämnen, menar Ewa Mölleryd.
Ämnet gavs också mer plats på lärarutbildningen, och man beslutade att alla lärarstudenter från och med 2021 skulle examineras med grundläggande kompetens i sexualundervisning.
Läs mer
– Nu föreslår man att ta bort det målet från utbildningen, innan man ens riktigt har hunnit implementera det. Att göra så med hänvisning till att det finns i läroplanen, och samtidigt leverera en utredning där det ska tas bort ur den, känns också märkligt, tycker Lina Fridén.
– Hur ska det göra undervisningen mer likvärdig?
Flamman har sökt Sveriges Lärare.
