Det var år 2001 som dåvarande EU-parlamentarikern Herman Schmid (v) och ett antal andra personer valde att föra upp sin sak till den europeiska människorättsdomstolen. De hade tidigare känt sig övervakade av Säpo och nu lyckats få ut sina akter, i vilka det var uppenbart att deras farhågor varit befogade: Individernas aktiviteter hade mycket riktigt varit registrerade av Säpo, och deras akter låg kvar i registren än idag, många år efter deras eventuella relevans. Dessutom var det tydligt att det varit på just politiska grunder som personerna registrerats.
Seger på samtliga punkter
Att man förde saken till högsta ort berodde på att man drivit ärendet genom svenskt rättsväsende utan resultat, men också på att andra registrerade personer, som exempelvis professor Dennis Töllborg, inte kunnat få ut sina akter, och att man ville hjälpa dessa.
När beslutet klubbats av domstolen stod svenska staten som förlorare på samtliga tre punkter, något som enligt Schmid tog svenska myndigheter på sängen.
Man hade registrerat privatpersoner utan rimlig grund och dessutom behållit akterna ända till idag.
Man hade registrerat människor på politisk grund. De registrarade hade ingenstans i lagen någon möjlighet till att klaga på förfarandet.
– Särskilt den sista punkten är allvarlig för regeringen, eftersom den därmed förväntas ändra lagen så att överklaganden kan ske, säger Herman Schmid.
Juridisk nöt
Domen har nu vunnit laga kraft, vilket innebär att inget överklagande från svenskt håll förekommit. De registrerade människorna får därigenom sitt skadestånd, men märkligt nog får inte domen någon mer beständig inverkan på förfarandet.
– Det där är en juridisk nöt jag inte kunnat knäcka. Man konstaterar att registreringen varit olaglig, men stoppar inte vidare likartad registrering. Regeringen har fällts, men man tillåter registreringarna att fortgå!
Herman Schmid och övriga kommer därför att driva frågan vidare, för att få akterna att öppnas för alla. Bland annat kommer han att uppmuntra alla som känt sig förföljda att kräva insyn i säkerhetspolisens akter. En person som enligt Schmid överväger att följa exemplet är förre vpk-ledaren C.H. Hermansson.
Liknande fall
Schmid räknar därtill med att domen kommer att vara ledande även i liknande fall.
– Detta borde ju vara tillämpligt i fråga om buggning och annat som tillkommit i efterdyningarna till terrordåden 2001.