En ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) har kommit fram till att Sverige, Storbritannien och framför allt Danmark skulle tjäna på att gå med i EMU.
Men Stefan Carlén, tidigare förbundsekonom på Handels, är tveksam till rapporten, framför allt för att man till stor del utgått från Danmarks situation.
– Danmark har till skillnad från Sverige en fast valutakurs. Jag skulle säga att Danmark snarare skulle tjäna på att gå över till en rörlig valutakurs än att gå med i EMU.

”Sverige klarat sig bättre”
Stefan Carlén menar att Sverige tvärtom har tjänat på att stå utanför EMU. Han exemplifierar med riksbankens agerande i december, då man valde att sänka räntan ordentligt.
– Precis det var nej-sidans starkaste argument inför folkomröstningen: Att vi kan anpassa oss efter situationen i Sverige och inte är fastlåsta i euron. Ett-noll till EMU-motståndarna skulle jag vilja säga.
En annan aspekt som ofta glöms bort i debatten är hur det gått för medlemsländerna i valutaunionen. Irland brottas just nu med ett större budgetunderskott än vad Sveriges var under krisåren på 1990-talet. Med en icke-rörlig valutakurs finns risk för att arbetslösheten ökar i högre utsträckning än vad den hade behövt göra.
– Men man är fastlåst i Euroområdets ekonomi och har svårt att vidta de åtgärder som skulle behövas, samma sak gäller till exempel Italien. Många länder i EMU har enorma bekymmer just nu och kommer att få dras med dem under lång tid framöver. I jämförelse har Sverige klarat sig bättre, säger Stefan Carlén.
Samtidigt menar han att beslutet om ett medlemskap i valutaunionen främst handlar om ett politiskt vägval.
– Den stora frågan är fortfarande vilket sorts Europasamarbete vi vill ha, ett mellanstatligt eller ett överstatligt.

EMU-propaganda
Rapporten från SNS har fått ett stort genomslag i medier. Från en del håll höjs röster om en ny folkomröstning. Anneli Hultén, socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg, gick i förra veckan ut med att hon ville ha en EMU-folkomröstning redan innan nästa mandatperiod är slut, med hänvisning till lågkonjunkturen. Harry Flam, professor i nationalekonomi och en av författarna till studien, skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att de ekonomiska argumenten för att ansluta sig till valutaunionen är starkare idag än för tio år sedan.
– Han utgår då ifrån att utrikeshandeln skulle gynnas. Men det är väldigt osäkra skisser, säger Stefan Carlén.

Enligt SNS:s egna beräkningar skulle ett medlemskap kunna ge en tillväxt på 0,1 procent av Sveriges BNP. Det är fortfarande inom felmarginalen, enligt Stefan Carlén. Han ställer sig även frågande till hur rapportens relativt försiktiga slutsatser har använts på ett hårdraget sätt i de utspel som följt den.
– Det blir nästan lite löjeväckande.
Är det en medveten strategi för att propagera för ett medlemskap i EMU?
– Ja, självklart! Men resurserna är fortfarande snett fördelade, EMU-förespråkare har betydligt lättare att få ut sitt budskap.