Vårt land kommer allt närmare ett medlemskap i Nato. För en vecka sedan, torsdagen den 26 juni, meddelade nämligen regeringen att den har gett statliga Försvarsmakten i uppdrag att inleda avtalsförhandlingar med försvarsalliansen om ett så kallat värdlandsstöd.
Detta nya beslut från regeringen innebär i korta drag att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato i tider av både fred, krig, övning och kris.
– Ett utökat samarbete med Nato stärker Sveriges säkerhet och försvarsförmåga. Det finns i dag ett brett politiskt stöd för att utveckla samarbetet med Nato, och avtalet om värdlandsstöd är en viktig del i detta, säger moderaten Cecilia Widegren, vice ordförande i riksdagens försvarsutskott, till Flamman.
De exakta detaljerna i avtalet om värdlandsstöd ska avgöras under förhandlingar med Nato. Målet är att avtalet ska vara helt klart om två år. Konsekvenserna kan då bli att utländska Nato-trupper får tillgång till svenskt land-, luft- och sjöterritorium, för transport till och från krigsområden.

Risk för kärnvapen i Sverige

Avtalet kan även innebära att Nato får tillstånd att förvara ammunition och vapen i Sverige, och att Natohögkvarter kan placeras här i samband med olika krigssituationer.
– Värdlandsavtalet innebär att vi kan bjuda in Natos styrkor till Sverige, för samträning och samarbete, utan att det krävs ett nytt regeringsbeslut varje gång. Om Nato vill öva med stridsgrupper så kanske de väljer att göra det här hos oss, säger Torbjörn Björlund, Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson, till Flamman.
– Det finns även en risk för att vi får in kärnvapen på svensk mark. Ett antal Nato-länder har kärnvapen och om Nato har ubåtar eller slagskepp i svenska hamnar så kan det givetvis finnas kärnvapen i dem, fortsätter han.
Att Natos vapen och bomber kan komma att förvaras på svensk mark har sedan tidigare även bekräftats av försvarsministern Karin Enström, M. I ett pressmeddelande på regeringens hemsida poängteras det dock att avtalet endast blir tillämpligt ”i de fall Nato genomför verksamhet i Sverige på inbjudan av Sverige som värdnation”.

Närmar oss medlemskap

Regeringens beslut om att inleda avtalsförhandlingar med Nato har stöd i försvarsberedningen, vilket är ett samrådsorgan mellan regeringens och riksdagens partier. Det enda partiet som inte stöttar regeringsbeslutet är Vänsterpartiet.
Torbjörn Björlund berättar att han har varit orolig över situationen med Nato under lång tid. Han menar att regeringen har tagit flera beslut som har gjort att Sverige närmar sig ett Nato-medlemskap steg för steg.
Som exempel nämner han bland annat samarbetet med Natos insatsstyrka NRF, Nato response force, och att ett av Natos spaningsplan nu tillåts flyga över svenskt luftrum, utan att behöva begära tillstånd varje gång.
– Regeringen har i princip gjort allting, som inte kräver riksdagsbeslut, för att komma närmare Nato. Sverige anpassas till Nato i skymundan, för att det till sist endast ska återstå att bli medlem. Enligt mig befinner vi oss i en återvändsgränd just nu, säger Torbjörn Björlund.
Hur kan Sverige ta sig ur den återvändsgränden?
– Vi måste ta ett beslut om att inte gå med i Nato och i stället utveckla samarbetet med våra nordiska grannländer. Den försvarsalliansen ska varken vara beroende av Nato eller inskränka Sveriges militära alliansfrihet.

Inte försvar av demokratin

Cecilia Widegren är dock noggrann med att poängtera att beslutet om att inleda avtalsförhandlingar om värdlandsstöd är en naturlig del i att utveckla Sveriges samarbete med Nato. Regeringsbeslutet ska därför inte tolkas som ett steg mot ett medlemskap.
– Moderaterna är för ett svenskt Nato-medlemskap, men detta är någonting som kräver ett brett parlamentariskt och folkligt stöd, och de kraven är inte uppfyllda i dag, säger hon.
Just nu är Moderaterna, tillsammans med Folkpartiet, de enda av riksdagens sju partier som vill gå med i Nato. Allan Widman, Fp:s försvarspolitiska talesperson, har i en intervju med Svenska Dagbladet, i mitten av juni, sagt att ”alla länder av Sveriges storlek belägna på vår kontinent förstår att det är medlemskap i Nato som gäller när det gäller verklig säkerhet”.
– Regeringen vill gärna vidhålla att vi inte har något annat val än att låta Nato vara här. Och man gör det utifrån ett slags ”västvärldsvärdering”, som att det är ett sätt att försvara demokratin. Men agerandet från Nato och USA, som står för över 70 procent av kostnaderna, är inte ett försvar av demokratin. I stället används det som en floskel för att rättfärdiga beslutet att Sverige närmar sig Nato, säger Torbjörn Björlund.