Kunskapstester i skolan. Begreppet får många att rygga tillbaka. Det har kommit att kopplas ihop med en gammaldags syn på skolan och lärande. I Haninge har elevernas resultat på några år gått från att vara sämst i Sverige till radikala förbättringar. Bland annat på grund av kunskapstester.
Mats Öhlin är chef på Utbildningsförvaltningen i Haninge.
– Men på 1980-talet var jag faktiskt journalist på Flamman ett tag, säger han när jag möter honom i kommunhuset.
När Lärarförbundet rankade Haninges skolor som sämst i landet 2004 fick kommunen en tankeställare.
Varierande resultat
– En oerhört viktig utgångspunkt är att skolans resultat beror på hur bra skolan är. Det kan låta självklart, men ofta hör man olika förklaringar som lägger tyngden på eleverna själva, som sociala faktorer, etnisk bakgrund, eller kön, säger Mats Öhlin.
En åtgärd var att införa kunskapstest redan i årskurs ett för att få en bättre bild av situationen. Man upptäckte snart att resultaten kunde variera kraftigt mellan olika klasser på samma skola. Det fanns enstaka klasser i så kallat socialt utsatta områden som presterade väldigt bra resultat och vice versa.
– Då frågade vi oss vad det berodde på.
Kunskap rättighet
Man började utvärdera lärarnas arbetssätt och såg lättare vilka pedagogiska metoder som fungerade och vilka som fungerade mindre bra. Resultaten lät inte vänta på sig. För bara några år sedan klarade exempelvis 29 procent av treorna i Klockarbergsskolan i Haninge det nationella provet i matte. Idag är motsvarande siffra 96 procent. Under tiden som passerat hade matteundervisningen på skolan till stora delar gjorts om.
Mats Öhlin betonar att testerna inte är till för att utvärdera eleverna, utan skolan.
– Därför är det så viktigt att kombinera tester med rätt värdegrund. Man kan antingen testa elevers kunskap för att sortera dem eller för att utvärdera hur väl skolan lyckats. Om man ser kunskap som en rättighet för eleverna måste det finnas sätt att mäta hur det fungerar.
Men kan då inte ett prov i sig bli ytterligare ett stressmoment för eleverna, oavsett vilken anledning de testas?
– Det beror ju på hur man gör det. Förstaklassare som får sin läsförståelse testad behöver knappt veta om att det är ett test, säger Mats Öhlin.
Kritik från vänster
Metoderna har inte varit okontroversiella. I början fanns en skepsis från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men enligt Mats Öhlin är den idag borta.
– Det här arbetssättet gynnar framför allt elever från studieovana hem. Andra elever skulle kanske klara sig hyfsat hur som helst. Men skolan är till för att utjämna skillnaderna som finns från början mellan olika elever.
Många pedagoger menar att tester lätt leder till ytinlärning och att både elever och lärare satsar på att lära inför provet?
– Det vi har märkt är att elevernas kunskaper verkar sitta kvar. De som lyckas bra i ettan gör det också i trean till exempel. Samtidigt är de elever som var med först när vi införde lästest i ettan idag elva år, så det ska bli intressant att se hur det går när de blir ännu äldre.
