Alla ögon iakttog Lydia, 16, när hon tog upp vattenflaskan ur ryggsäcken och drack. Jag tog också en slurk och blickarna flyttade från min dotter till mig. Järnvägsvagnen var full av törstiga medresenärer. Vi reste i Tunisien under ramadan.
I fastemånaden får muslimer inte äta, dricka, röka eller knulla medan solen är uppe. Undantagna är barn, orkeslösa gamla, sjuka och handelsmän på resa (profeten var ju själv köpman). Folk med tungt kroppsarbete är visst också undantagna.
Fastan under dagtid medför att vuxna måste käka frukost före soluppgången och dricka duktigt. Vid sjutiden, när bönutroparnas röster förkunnar att dagen är inne, är det för sent.
Solen gick ned ungefär halvsex. Skallande rop från minareternas högtalare kungjorde att dagen tagit slut! På få minuter blev gatorna spökligt ödsliga. All trafik upphörde, inte ens fotgängare syntes till. Varenda affär stängde. Alla var hemma och åt och drack en första omgång.
Efter någon halvtimme kom trafiken igång igen, butikerna öppnades, och restaurangerna. Alla matställen höll stängt hela dagarna men vi nordiska hedningar köpte bröd, tomater, dadlar ooch så vidare och glufsade i oss.
Det var svensk högsommarvärme på tåget som rasslade söderut en dag i november. Järnvägen går i huvudsak längs den tunisiska kusten. Vi klev på i Bar Bou Regba och for mot Sfax och Gabés. Alla svettades och avundades förmodligen oss som drack – eller tyckte kanske att vi var ett par europeiska svin. Men ingen såg ovänlig ut. Genom tågfönstren syntes det Colosseum romarna byggde på 230-talet i El-Jem, en verkligen kolossal arena som fullständigt dominerar stan. Den är 30 meter hög, uppförd av stora stenblock, från början med plats för 30 000 åskådare. Nu är det delvis en ruin. Utanför huvudstaden Tunis ligger resterna av Kartago, en mäktig stad före vår tidräkning med som mest en halv miljon invånare. Kartagoriket var mycket nära att krossa romarriket, men efter tre blodiga krig segrade slutligen romarna och utplånade staden Kartago. Det skedde för 2 150 år sedan. Sin nyerövrade provins gav de namnet Afrika efter berberstammen Afri.
Mycket få tunisiska kvinnor bär slöja och det väcker inget uppseende att skoltjejer och killar bråkar och nojsar med varann. Detta på grund av de reformer som genomdrevs när republiken Tunisien utropades 1957.
Habib Bourguiba, född 1903, var självständighetens fader. Han utbildades till jurist i Paris, återvände till sitt land och bildade ett nytt parti. De franska kolonialisterna höll honom fängslad i omgångar på 1930-, 40- och 50-talet, sammanlagt nio år. Sista gången han burades in blev det sådan upprorsstämning i landet att han släpptes ut igen.
President Bourguiba och hans medarbetare utnyttjade skickligt den möjlighet självständigheten gav. De upphävde det muslimska prästväldets makt över skolundervisningen, avskaffade de religiösa domstolarna (sharia) och konfiskerade 60 000 hektar jord som finansierade religiösa institutioner. Månggifte förbjöds. Flickor får inte gifta sig före 17 års ålder och har rätt att neka till arrangerade äktenskap. Presidenten kallade slöjan en motbjudande trasa. Prästerskapets makt, intakt sedan den arabiska invasionen i slutet av 600-talet, var bruten. Men när presidenten på 1960-talet försökte avskaffa fastan under ramadan gick han bet. Den traditionen var för djupt rotad. (Om vänsterpartiet mot all förmodan bildade regering och försökte avskaffa julen skulle ni få se!)
Bourguiba blev, som andra härskare, med åren alltmer maktfullkomlig. På 1980-talet dessutom gaggig. Det påstod i alla fall de som avsatte honom. Den nye presidenten, Ben Ali, var tidigare chef för den militära säkerhetstjänsten. Han drog på pilgrimsfärd till Mecka för att visa sig som god muslim. Islamisterna började sticka upp men drabbades snabbt av kraftiga repressalier. Sedan blev det fackföreningarnas tur. Ben Ali har omvalts tre gånger med 99 procents majoritet! Hans nuna finns i varenda butik och restaurang. Han ser ung och frisk ut, på bilderna åtminstone.
Tunisiens tio miljoner har kommit en bra bit på väg ekonomiskt. En enda tiggare såg jag. De tyngsta jobben är borta. Män gräver inte med spadar, grävmaskiner sköter det. Traktorer rullar på fälten. Landet hemsöks av fem miljoner turister årligen. Lydia och jag kom ända till randen av Sahara och sov en natt i ett grotthotell flera meter under jordytan. Jag vaknade före mullans morgonvrål. I gryningen bjöd landskapet på en kärv skönhet.
