Okategoriserade 07 juli, 2010

Framtiden finns i glesbygden – både i Sverige och globalt

Valdebatten handlar mest om den resursstarka medelklassen i de stora städerna, partierna verkar ha glömt bort att det finns ett annat Sverige. Sedan Centerpartiet gick vilse i storstadsdjungeln kring Stureplan har det uppstått ett politiskt vakuum. Vänsterpartiet som profilerar sig som de svagas försvarare verkar lika vilset. Lennart Kjörling har träffat några personer med starka åsikter om det glömda Sverige.

Flera veckor innan föreställningen stannar Friteaterns turnébuss vid den lilla byns samlingslokal. Efter lite fika blir det tal om hur föreställningen skall nå ut till byinvånarna, hur kontaktnätet och sammanhållningen i byn ser ut. Mats Nolemo har turnerat i små samhällen på landsbygden sedan 70-talet. För femton år sedan var han med och utarbetade denna metodik där föreställningen bara är den sista länken. Genom detta arbete har Friteatern nu mer än 850 spelplatser runt om i Sverige. Grundbulten är att ha respekt för de små samhällena:
– Ofta och återkommande säger folk till mig: Jag bor ju bara i en liten håla. Det är ett av de vanligaste uttrycken och då blir jag tvärförbannad: Vad då bor i en liten håla? Du bor i världens centrum, för din del. Börjar du rucka på självbilden och tro att du inte är något värd då kan du heller inte ställa krav.

För Mats är detta en del av hans arbete, att ge människor en möjlighet att se på sig själva på ett annat sätt, ge näring till det egna jaget. Lika viktigt är att uppmuntra sammanhållningen i det lilla samhället.
– Det finns byar där man talar om att det var före eller efter teaterbesöket, det här stora som skedde. Det var en teater som kom och de byggde om hela samlingslokalen och gav oss en riktig skjuts.
Ingen spellokal, det kan vara hembygdsgården, Folkets Hus eller skolan, är för liten eller hopplös när ensemblen kommer och bygger gradäng och scen. På många platser har det inte spelats teater sedan 50-talet, dammiga affischer minner om den storhetstiden. Friteatern har lärt sig att det gäller att hitta den person i byn som har byns förtroende. För att förklara vad han menar tar han exemplet Stig Henriksson i Fagersta:
– Oavsett om hans politik kanske är lite utslätad ibland så gör han något oerhört, han försöker pejla folkviljan och därigenom det man skulle kunna kalla den gemensamma viljan. Det gäller att hitta den personen i ett arrangörsgäng som gör att människor kommer.

När Friteatern är ute på vägarna stannar de ofta till i byar de inte besökt förut. En gång hittade de ett mycket vackert Folkets Hus inne i Hälsingeskogarna. De pratade med några bybor som sa: ”Här finns det ingenting, bara glöm det, här finns det bara ett antal människor som väntar på att dö.” Men ofta lyckas Mats få en by att våga satsa på en föreställning:
– Ofta blir det absolut fullsatt. Det blir en stämning som inte går att beskriva. Dom som är äldre i byn känner att det väcks gamla saker till liv. Det är något borttappat som plötsligt kommer tillbaka. Från den dagen börjar man kanske prata med varandra igen. Folk beskriver det som om de vaknade upp ur en sömn.

En människas liv är en helhet menar Mats. Där skall finnas arbete på ett rimligt reseavstånd och en arbetsgemenskap. De normala verksamheter, som kapitalet driver in i sina köpcentra skall finnas där, som en affär, eller en postservice som är värd namnet. En del byar, framför allt de som ligger långt från en tätort håller på att dö, men det finns också andra byar som lever:
– Där finns ett riktigt djävlar anamma, man stretar tillbaka. Inte bara parollen ”Vi flytt´ int´” och sedan sitta på sin bak. Ofta finns en vilja till att skapa verksamheter. Det är för det mesta individuella initiativ, men sedan kan man gå ihop i något slags nätverk. Man vill inte vara med i ett kooperativ, men man vill ändå verka i någon slags kooperativ anda, man försöker använda sig av varandras tjänster.
Mats är själv uppväxt på landsbygden och älskar människorna där, men det finns något han har mycket svårt för.
– Jag är upprörd över inställningen till rovdjur och vargjakten skakade om mig speciellt. Det är en stor svaghet hos en del av de människor som lever på svensk landsbygd att man inte kan lyfta blicken och faktiskt se att problemet är ett helt annat än eventuella vargar eller björnar. Jag tror att denna svaghet utnyttjades av borgerligheten vid förra valet och bidrog till valsegern. Den opinionen söker det mest låga hos människor, att ge storsamhället en smäll på käften.

Bengt Berg från Torsby står på första plats på Vänsterpartiets lista i Värmland, han ser precis samma dynamik. Vargen har blivit ett socialpsykologiskt trauma, det finns ingen fråga i bygden som är mer brännande. Vargen dyker upp i alla debatter.
– Jag är väldigt kluven i mitt förhållande till vargen. Jag tycker att det här drevet som jägarna uppehåller är lite otäckt, samtidigt som jag kan förstå en del av landsbygdsfolkets känsla. Den handlar om en överhet som bestämmer att vi skall ha vildmark här, när det är nästan omöjligt för människor att överleva och försörja sig.
För Bengt är Vänsterpartiets hållning lite väl ensidig, alldeles för storstadspräglad. I Torsby har några till och med inte längre velat ställa upp på partiets kommunlista på grund av vargfrågan. Bengt tycker att Vänsterpartiet har glömt bort ”övriga landet” och tillsammans med några andra vänsterpartister skrev han ett debattinlägg.
– Fokuseringen blir lite märklig för oss som bor i periferin när alla blickar inför valet riktas mot Stockholms innerstad och medelklassen där. Jag tror att vänsterns möjlighet finns ute i landet. Det visar också alla dessa opinionsmätningar.
Centerpartiet har helt övergivet landsbygden, Miljöpartiet har heller ingen trovärdighet, det verkar mest tala om livsstil.
– Risken är att det dyker upp missnöjespartier som fiskar i grumligt vatten med ämnen som vargen och bensinpriset. Det har redan bildats ett Landsbygdsparti där initiativtagaren kommer från norra Värmland. Vänsterpartiet skulle kunna gå mycket djupare in i frågorna, tala om makt och demokrati.
Det finns flera konkreta problem att ta upp som att rädda servicen på landsbygden eller byskolorna, men Bengt vill gärna ta upp det globala perspektivet.
– Jag kan känna mycket samhörighet med människor från tredje världen, det handlar ofta om mycket viktigare och enklare – men livsavgörande – saker när vi träffas. Där ser man allting tydligare, en grövre struktur, men det är samma struktur här också. Fast här är det mer inlindat och osynligt.

Den svenska landsbygden
kommer kanske att bli mycket viktig i framtiden med klimatförändringarna. Redan nu är det mycket holländare som börjat köpa mark i Värmland säger Bengt.
– Jag kan tänka oss som ett framtidsland som det gäller att mobilisera för och inte sälja ut till högstbjudande. Här finns plats för allt och många, utom utplundring av den värdighet som naturen bjuder på!
Just perspektivet på kontrollen över jorden och skogen borde intressera ett vänsterparti. Som det nu är kontrolleras allt mer av de stora bolagen med farliga följder för miljö och framtid säger Torgny Östling i småbrukarorganisation NOrdBruk. För honom är det viktigt att lyfta detta perspektiv både i Sverige och i tredje världen.  Han tar ett exempel av många, småbrukarna i Indien som lurats att använda Monsantos GMO-grödor.
– Så går skörden lite snett och så blir de skyldiga Monsanto. Med de höga räntorna klarar de inte av att betala och så kontrollerar Monsanto jorden. Det kallas inte landgrabbing men det är en form av övertagande av kontrollen. Samma förskjutning av makten ser vi runt hela jorden, också i Sverige.
Här borde finnas ett tydligt utrymme för en vänsterpolitik som vågar ta maktfrågorna på allvar och sätter in dem i ett globalt sammanhang som tar upp både lokala livsvillkor, rättvisa, klimat och miljö.

Glesbygd

Glesbygd – är områden som har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med över 3000 innevånare.





Tätortsnära landsbygd – är områden som finns inom 5-45 minuters bilresa till tätort med över 3 000 invånare.





Tätorter – är orter som har fler än 3 000 invånare.


Enligt Glesbygdsverkets definition bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden. Gles- och landsbygd finns det i alla delar av Sverige fastän omfattningen växlar.





Det finns ingen enhetlig definition av begreppen glesbygd och landsbygd. I Sverige finns ett antal olika definitioner, vilka har kommit till utifrån olika behov och ändamål.
Ett exempel på definition är Statistiska Centralbyråns (SCB). Den avgränsar inte gles- och landsbygd i egentlig mening utan istället avgränsar man tätorter. Den säger att en tätort har mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Det som blir kvar utanför tätorterna bildar glesbygd.

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under protester i New York City och Sunnyvale mot företagets samarbete med den israeliska militären. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord

Det var i april 2021 som Google och Amazon skrev ett kontrakt med Israel för det som går under namnet ”Project Nimbus”. Kontraktet, som är värt 13 miljarder kronor, är avsett att förse den israeliska regeringen och militären med molntjänster och biometriska teknologier som ansiktsigenkänning.

Samarbetet väckte starka motreaktioner. I maj samma år skrev Amnesty i en rapport att de nya teknologierna används för att ytterligare begränsa palestiniernas rätt till rörelsefrihet, och i slutändan för att förstärka vad man beskrev som Israels apartheidsystem.

Omkring 400 anställda på Google och Amazon kritiserade företagen i ett öppet brev, och krävde att samarbetet med Israel skulle avbrytas:

”Denna teknologi bidrar med utökad kapacitet för övervakning och olaglig datainsamling från palestinier, och förenklar expansionen av Israels illegala bosättningar på palestinsk mark”, skrev de i The Guardian i oktober 2021.

Läs mer

Flera anställda på Google har sedan dess blivit straffade av företaget för att ha protesterat, och efter tisdagens protester har alltså ytterligare 28 anställda avskedats. Google-ingenjören Mohammad Khatami säger till Democracy Now!:

– Googles chefer valde att arrestera arbetare för att vi talar emot att vår teknologi används till det första AI-drivna folkmordet. 

Gruppen som står bakom protesterna, No Tech For Apartheid, menar att uppsägningarna handlar om bestraffning.

”Under de tre år vi har organiserat mot Project Nimbus så har vi ännu inte hört ett ord från en enda chef om våra angelägenheter”, skriver gruppen på Medium.

Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Kultur 17 april, 2024

Bilden av den mörke titanen saknar distans

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Författaren porträtteras nu i en dokumentär på SVT av Sindra Grahn. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Lite genikult skadar inte, men dokumentären om dramatikerns konstnärskap hade mått bra av att våga gräva vidare kring gränslinjen mellan etik och estetik.

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Bara det senaste året har två fackböcker givits ut, hans sista oavslutade dagbok har publicerats, ett teatermanus har blivit serieroman, ett antal pjäser har satts upp och i dagarna sänds en dokumentär och en dramaserie om hans liv och verk.

Det hela hade inte varit så problematiskt om det inte kombinerats med en förgudning av honom. En ny ton har infunnit sig i samtalet: Norén beskrivs som en dyster titan, en mobbad olympier.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rasmus Landström
Författare, litteraturredaktör och medlem i Flammans styrelse.
Inrikes 17 april, 2024

Greta Thunberg har äntligen blivit farlig

Klimatungdomens växande radikalism tyder på mognad. Foto: Pascal Bastien/Avaaz/AP.

Den klimatrörelse som Alex Schulman drömmer om skulle snabbt bli irrelevant.

Jorden har feber. Mars blev den tionde månaden i rad som det globala värmerekordet slogs. Medeltemperaturen de senaste tolv månaderna är 1,56 grader högre än under förindustriell tid. Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vid slutet av århundradet framstår som alltmer omöjligt att uppnå. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Alla förhoppningar om kraftfulla åtgärder mot klimatförändringen har grusats, alla vackra löften från världens makthavare dragits i smutsen.

Min generation har helt enkelt misslyckats fullständigt, och vet om det. I en desperat jakt på syndabockar riktar somliga in sig på klimatrörelsen, och inte minst dess ikoniska ledargestalt Greta Thunberg – som nu blivit för radikal och obekväm. ”Hon hade chansen att förändra världen och kastade bort den”, skriver Alex Schulman i en bitter krönika i DN.

Hans besvikelse visar att han svalt myten om Greta Thunberg med hull och hår: berättelsen om det oskyldiga barnet som säger sanningen till makten, bjuds in till parlament och FN för att hålla tal, och äntligen förmår världens makthavare att ta sitt förnuft till fånga. Men den berättelsen har naturligtvis alltid varit falsk. Inte för att den överdriver Thunbergs betydelse eller genomslagskraft, utan för att den förtiger att den verkliga makten vare sig vilar i FN:s generalförsamling eller i några nationella parlament.

Att mänskligheten i dag befinner sig i en existentiell kris beror i grunden på ett kapitalistiskt ekonomiskt system baserat på hänsynslös exploatering av människor och natur. Ett system som sätter majoriteten av världens tillgångar – och därmed makten över de mest avgörande ekonomiska besluten – i händerna på en liten minoritet.

Läs mer

Miljardärer och kapitalförvaltare utövar alltså lika mycket makt över vår gemensamma framtid som folkvalda politiker. För den som inte vill se detta är det bekvämt att göra Greta Thunberg till syndabock.

Men det somliga vill se som urartning är snarare ett tecken på mognad. Det är både förutsägbart och logiskt att klimatrörelsen blir mer konfrontativ i takt med att tiden rinner ut och den politiska utvecklingen går åt fel håll. Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

En tänkande politisk rörelse måste klara att peka på samband. Mellan militarisering och miljöförstöring. Mellan Israels brott mot palestinierna och fossilindustrins brott mot hela mänskligheten. Mellan den nationalistiska högerns förakt för svaghet och kapitalets behov att söndra och härska. Mellan växande ojämlikhet och urvattnad demokrati. Mellan åtstramad välfärd och utarmning av naturresurser.

Klimatkatastrofen är mänsklighetens allvarligaste kris hittills, men långtifrån den första. Förstörelsen av ekosystem, lokalsamhällen och människoliv har accelererat sedan kapitalismens födelse. Långt innan temperaturkurvorna började peka uppåt existerade överflöd sida vid sida med svält och misär, maktfullkomlighet intill maktlöshet. Mänskligheten lägger mer kraft och resurser på att utveckla och köpa nya högteknologiska vapen än klimatomställning.

Att de unga klimataktivisterna förstår detta bättre än Alex Schulman är inte så konstigt. De har ju redan testat det han föreslår – att snällt sitta utanför parlamenten och be politiker att ”lyssna på vetenskapen”. Tack vare dem finns det nu verkligt hopp. Inte om frälsning genom modiga beslut av världens makthavare, utan om en demokratisk folkrörelse som formar framtiden underifrån.

Inrikes/Nyheter 16 april, 2024

L svänger i skolfrågan: ”Ny politik om två år”

Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm vid presskonferensen. Foto: Samuel Steén / TT.

Liberalerna vill ta fram en ny skolpolitik inför valet 2026. Men enligt Åsa Plesner kan partiet börja driva en annan politik redan nu om viljan finns.

Under tisdag eftermiddag höll Liberalerna en presskonferens där de presenterade sin nya vision för den svenska skolan, som ska omsättas i en ny skolpolitik inför valet 2026. 

I centrum står återregleringen av skolan, där bland annat friskolereformen ska rullas tillbaka, tillsammans med målstyrningen och kommunaliseringen. Även en ”postmodern och konstruktivistisk kunskapssyn” nämns i partiets debattartikel i Svenska Dagbladet, publicerad samtidigt som presskonferensen. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jacob Lundberg
Nyhetsredaktör och marknadsansvarig på Flamman. Tipsa om nyheter på 072-9218737 (sms/Signal).[email protected]
Kultur 16 april, 2024

Konstnär stänger Israels paviljong på Venedigbiennalen

Israels paviljong 2024. Foto: Flamman
Israels paviljong på tisdagen den 16 april. Foto: Flamman.

”Inte förrän en överenskommelse om eldupphör och frisläppande av gisslan har uppnåtts”. Med det kravet sade konstnären Ruth Patir, som skulle representera Israel på konstbiennalen i Venedig, in sin medverkan.

De sista förberedelserna är just nu igång inför öppnandet av den 60:e upplagan av Venedigbiennalen. På grund av kriget i Gaza har frågan om Israel ska delta varit het och gett upphov till många protester, inte minst initiativat Art not Genocide Alliance, ANGA (Konst, inte folkmord) som krävt att landet ska uteslutas från biennalen samt plattformen Bidoun projects, som under pressvisningsdagarna 18 och 19 april anordnar poesiläsningar för att uppmärksamma Palestina.

På tisdagsmorgonen kunde förbipasserande utanför Israels paviljong läsa en uppklistrad lapp på glasväggen: ”Konstnären och curatorerna för israeliska paviljongen kommer att öppna utställningen när överenskommelse om eldupphör och frigivning av gisslan har uppnåtts.” Konstnären som satt upp detta ultimatum är den som förra september valdes ut att representera Israel, Ruth Patir.

I ett uttalande till New York Times säger Patir: ”Jag avskyr det, men jag tror att det är viktigt.” Curatorerna Tamar Margalit och Mira Lapidot, uppges inte ha informerat den israeliska regeringen, uppger samma tidning.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Krönika 16 april, 2024

Unga klimataktivister demonstrerar framför riksdagen. Foto: Christine Olsson/TT.

Det finns ett fotografi på mannen med den svarta resväskan som går över den kullerstensgata som breder ut sig mellan Sveriges riksdags huvudbyggnader. Med målet i sikte – Riksdagshusets korridorer – väljer han att kliva rakt över ett gäng ungas banderoll som säger: ”Climate justice = social justice”.

Mannen med resväskan är sverigedemokraten Tobias Andersson, och fotografiet ramar in den konflikt som ungdomar runtom i världen lever i: den mellan förnekelse av klimatkrisens allvar och unga människors framtid.

Aktivisterna på fotografiet ler, men Andersson ser dem inte i ögonen. Trots den självsäkerhet han försöker utstråla känner han sig uppenbarligen obekväm.

Det är inte första gången som Andersson trakasserar aktivister i stället för att prata med dem på ett ärligt sätt. Ett exempel är att han 2022 av Dagens ETC avslöjades uppmuntra en trollarmé att ”konfrontera” klimataktivister.

Om Andersson är obekväm med att föra samtal är det inget mot när ungdomar från rörelsen Ta tillbaka framtiden tog sig in på fossilbolaget OKQ8:s kontor under hösten 2023. De följde efter en tankspridd man i kostym genom entrén och stannade till vid ett konferensbord. En av tiotalet välklädda mötesdeltagare runt bordet, i en annars förvånansvärt tom kontorslokal, frågade: ”Hur kom ni in egentligen?” En av de unga gav det uppenbara svaret: ”Genom dörren.”

Det är inte första gången som Andersson trakasserar aktivister i stället för att prata med dem på ett ärligt sätt.

Jag själv deltog med nöje vid båda de händelser som beskrivs ovan. Mannen på OKQ8 verkade förvånad över vår praxis att använda dörrar för att ta oss in i byggnader. Inte så märkligt med tanke på att han och kollegorna verkar lika förvirrade vad gäller andra uppenbara orsakssamband – som den mellan utsläpp och klimatkris. Vi hade uppenbarligen valt rätt plats att framföra vårt budskap på, eftersom vi fick prata med de personer som kan göra mest åt klimatkrisen, men samtidigt är mest ointresserade av att ta tag i saken.

Ungdomar däremot är tillräckligt handlingskraftiga för att stå upp för sina egna och andras rättigheter, och dessutom tillräckligt rakryggade för att föra dialog med sina motståndare. Vi berättar vad som är välkänt sedan decennier tillbaka: om orsakssamband mellan fossilutsläpp och uppvärmning som bland andra oljejätten Exxon har hemlighållit sedan 70-talet.

Det är dags för fler att ta efter unga människors förmåga att aktivt skapa möten där sanningen kan läggas fram. Sådana ärliga möten är en viktig del av det förändringsarbete som runt sju av tio svenskar vill se. Det är effektivt att säga ifrån, och att det är obekvämt när det sker är själva beviset – annars hade politikerna inte trampat på våra banderoller.