Motköpsaffärer var vanligt i det forna östblocket. I avsaknad av hårdvaluta, gjordes i stället åtaganden om varuutbyte och tjänsteutbyte. I de miljardaffärer det är frågan om inom framförallt vapenhandeln, sitter oftast köparen i en god förhandlingsposition med möjlighet att ställa långtgående motkrav.
När motköpsåtagandena i samband med Bofors Indienaffär blev kända, möttes de av bred kritik i affärspress och bland ekonomer; många menar att motköp representerar ett brott mot normala affärsrelationer och marknadsprinciper.

Deras förhoppning, efter östblockets sammanbrott, var att motköpsaffärerna skulle försvinna. Men i stället har de blivit vanligare.
Den gängse modellen numera kallas offset och handlar om åtaganden om investeringar i köparlandet, oftast i form av industri och andra arbetsplatser, utbildningssatsningar – en metod som Försvarsindustriföreningen men även de internationella handelsregelverken WTO och Gatt godtar.

När Gripen/BAE/Saab anser sig ha uppfyllt sina åtaganden, meddelas köparen och parterna kommer överens om tolkningen.