Mycket i regeringschefernas deklaration är diskuterat sedan tidigare. Några punkter har inte genomförts av samtliga EU-länder; exempelvis den europeiska arres-teringsordern, där dock Sverige tillhörde de snabbaste med implementeringen.
Andra har diskuterats men inte beslutats på grund av olika orsaker; varav en del är att förslagen varit kontroversiella.
Därmed upprepar sig mönstret från de snabba besluten efter 11 september 2001, där exempelvis arresteringsordern tidigare ansågs för kontroversiell men därefter snabbt drevs igenom. Och även denna gång har det utifrån varit svårt att få förhandsinformation kring vad som ligger på bordet, och där informationen i riksdagens EU-nämnd delvis sekretessbeläggs.
Enligt uppgifter i flera tidningar, presenterades det kompletta ”paketet” först ett dygn innan toppmötet för journalister i Bryssel.
Bland punkterna finns:
• Ett särskilt brottsregister över terrorister och personer som misstänks ha samröre med dem.
• Ökat samarbete mellan säkerhetstjänsterna, mer befogenheter åt olika EU-organ som Europol, åklagarmyndigheten Eurojust och polischefernas samarbetsgrupp.
Förslagen har inte trätt i kraft än, men handlar om tydliga uppmaningar till medlemsländerna och de olika EU-organen att snabba på. Det mesta ska vara genomfört senare i år eller senast 2005.
Regeringscheferna antog också en särskild ”solidaritetsdeklaration” där medlemsländerna åtar sig att ”mobilisera alla instrument som står till deras förfogande, även militära resurser” för att ”förhindra terroristhot” och ”bistå en medlems-stat /…/ vid en terroristattack” och åtar sig att skydda sina medborgare i ”sårbara tredjeländer”.

Solidaritetsdeklarationen går längre än motsvarande formuleringar i förslaget till ny EU-konstitution som inte är klubbad än. Flera bedömare menar att detta är ytterligare ett slag – kanske det avgörande – mot den svenska neutraliteten.