Efter terrordåden i Madrid förra torsdagsmorgonen upprepar sig mönstret efter den 11 september 2001 och beslutsfattarnas behov av att visa på snabba beslut och åtgärder. Ett exempel är FN:s säkerhetsråds resolution samma dag, där ETA pekades ut som ansvariga för dådet.
Detta trots att inga tydliga bevis fanns, och trots att den inrikespolitiska kopplingen – det regerande PP:s intresse av att peka ut ETA som ett sätt att vinna valen – var övertydlig. De folkrättsjurister Flamman talat med använder ordval som ”olyckligt” och rent av ”pinsamt” om säkerhetsrådets agerande.
– Det är inte bra att säkerhetsrådet gör bort sig. Man förlorar trovärdighet; kanske inte på sikt men i alla fall momentant, säger Ove Bring, professor i internationell rätt på Stockholms universitet.

Säkerhetsrådets resolution gör explicita referenser till resolution 1373 från hösten 2001, vilken uppmanar medlemsländerna till bland annat frysande av misstänkta terroristers tillgångar samt förhindrande av terrorismens finansiering. Den resolutionen, i kombination med den så kallade sanktionslistans nya version, drabbade bland annat tre svenskar varav en fortfarande står kvar på terroristlistan.
Men denna gång kommer resolutionen troligen inte att få samma rättsliga följder, bland annat eftersom ETA redan står med på såväl EU:s som FN:s sanktionslistor.
Samtidigt pågår inom EU förnyade ansträngningar att snabba på besluten för att bekämpa terrorismen. Den så kallade färdplanen mot terrorism, som varit under diskussion i flera år, ska nu antagligen spikas på Europeiska rådets möte den 25–26 mars.
– Om det visar sig att al-Qaida ligger bakom dåden, betyder det ett kvalitativt nytt hot mot hela Europa, har den tyske inrikesministern Otto Schily uttalat.
Traditionsenligt brukar Europeiska rådets vårmöte ägnas åt ekonomiska frågor.
Denna gång har den belgiske premiärministern Guy Verhofstadt skrivit till sin irländske kollega och krävt att ökat fokus läggs på terrorismbekämpningen.

Enligt uppgifter i flera europeiska tidningar föreslår Verhofstadt att EU utökar samarbete kring informationsutbyte via Schengensystemet samt mer fokus på att hindra vapenhandel och finansiering av ”extremistgrupper”.
Verhofstadt vill också inrätta en särskild underrättelsetjänst som i sig ska inrymma den europeiska polismyndigheten Europol. Den nya organisationens huvudmål ska vara att samla in information om hotbilder.
Det förslaget har tidigare väckts från bland annat Österrike men fått ett kyligt mottagande. Det anknyter i sin tur till tankar som uttryckts tidigare, bland annat från EU:s militäre chef Gustav Hägglund, om inrättandet av en europeisk motsvarighet till USA:s Department for homeland security.
Verhofstadt vill också att de nationella säkerhetstjänsterna ges ökade befogenheter att samarbeta över gränserna.
Förslag finns också om en särskild terrorismenvoyé knuten till den utrikespolitiske tjänstemannen Javier Solana.
På det svenska regeringskansliet är man försiktig med kommentarer. Ett särskilt extrainkallat justitieministermöte sker i morgon fredag, innan regeringschefernas möte. I skrivande stund gick inte att få några exakta besked om vad som står på dagordningen, liksom om det kommer bli några skarpa beslut i detta läge – och det är också oklart om riksdagens EU-nämnd kommer att få någon möjlighet att yttra sig.