hade president Bush lyckats skramla ihop drygt hela 142 miljoner dollar och därmed slagit rekord i insamlade medel året före presidentvalet. Det skall jämföras med de sju ledande demokraterna som vid samma tidpunkt lyckats samla in omkring 110 miljoner dollar, alltså inte ens lika mycket som den sittande presidenten tillsammans.
Bara under juli-september 2003 erhöll Bush 50 miljoner dollar i gåvor från storkapitalet. Den svaga ekonomin och lögnerna i samband med Irak-kriget har lett till ett sviktande stöd för presidenten och ett finansiellt övertag anses nödvändigt för att möjliggöra en andra mandatperiod.
Framför allt företag inom krigs- och oljeindustrin står i tacksamhetsskuld till presidenten. Tack vare ockupationen av Irak har de amerikanska oljebolagen nu fått kontroll över världens näst största oljetillgångar samtidigt som man använder sig av skattepengar och lån för att finansiera kriget.
Över 80 procent av gåvorna från olje- och gasindustri går till republikanerna.
Liknande är situationen inom krigsindustrin. För tolv år sedan gick majoriteten av de insamlade medlen från denna industri till demokraterna medan 62 procent idag går till Bush.
De skattefinansierade krigen i Afghanistan och Irak har gett bra avkastning och med Bush ytterligare fyra år vid makten finns möjlighet till att USA attackerar ytterligare ett land.
Inte helt förvånande så är det storföretagen som sluter upp bakom Bush. Det skandalomsusande Enron har skänkt Bush över 600 miljoner dollar under hans politiska karriär och andra välkända företag såsom Goldmann Sachs Group samt Merrill Lynch & Co. står högt på listan över bidragsgivare. Den sistnämnda har skänt 432 000 dollar för att Bush skall bli återvald.
Den demokrat som samlat in mest pengar till sin kampanj är Vermont-guvernören Howard Dean med sina drygt 41 miljoner dollar. General Wesley Clark har avsagt sig sin kandidatur till förmån för Dean och fram till avhoppet hade Clark lyckats samla ihop 14 miljoner dollar.
Hundratusentals av dessa dollar kom från företaget Acxiom som främst sysslar med IT-säkerhet. Bidragen var ett tack för alla de tjänster och produkter som Clark lyckats övertyga staten att köpa från just detta företag.
Efter Dean ligger partikamraten John Kerry med en fru som är god för minst 197 miljoner dollar, pengar som han lagligen dock inte får använda sig av i kampanjen då detta strider mot ameriknask lagstiftning.
Hittills har Kerry lyckats få ihop 28 miljoner dollar, men det råder misstankar om att en del av pengarna kommer från företag ägda av honom själv och hans fru. Dessutom har det nu, lagom till upptrappningen till presidentvalet, avslöjats att Kerry varit otrogen och hans chanser att vinna valet måste anses ringa.
Det är inte heller förvånande att försäkringsbolagen sluter upp bakom den sittande presidenten. Privatiseringar inom inom det sönderslitna välfärdssystemet har bättrat på försäkringbolagens situation och 68 procent av de nästan tio miljoner dollar denna industri bidrar med går till republikaner.
Det enda grupp som demokraterna leder överlägset bland är arbetarna. 84 procent av arbetarna stöder demokraterna och denna grupp har sammanlagt bidragit med omkring 14 miljoner till olika demokraters kampanjer. Det skall jämföras med 1996 då hela 93 procent slöt upp bakom Clinton.
Demokraterna leder även bland advokater och advokatfirmor med två tredjedelar av gåvorna samt med knapp marginal även i kommunikations- och elektronikindustrin, men inom andra områden går det desto sämre. Räknat i dollar blir skillnaderna ännu tydligare.
1992 var stödet från sjukvården jämnt mellan de två partierna medan två tredjedelar nu sluter upp bakom Bush. Nästan identiska är siffrorna från finans- och försäkringsindustrin som i samband med 2000 års presidentval bidrog med drygt 300 miljoner dollar och inför det kommande valet har man hittills stått för omkring 80 miljoner.
Demokraterna leder även bland de som valt att finansiellt stödja ett av partierna baserad på en sakfråga. 68 procent av de som anser stöd till Israel vara det viktigaste sätter sitt hopp till demokraterna och samma parti erhåller även klart stöd från de som stöder rätten till abort medan alla motståndare till aborter och två av tre pensionärer röstar på republikanerna.
Vad gäller donationer med anledning av partiernas ståndpunkter i frågan om homosexuella så går bara 19 procent till Bush. Vice president Dick Cheney har en homosexuell dotter, men partiet förspråkar emellertid att homosexuella exempelvis inte bör få arbeta inom försvaret.
Hur valet den 2 november slutar är allt annat än säkert, men frågan är om den inhemska kritiken mot den sittande presidenten är tillräcklig för att övervinna de hundratals miljoner storkapitalet satsar för att hålla Bush vid makten i ytterligare fyra år. Att demokraterna ännu inte lyckats enats kring en kandidat medan alla republikaner sluter upp kring Bush är givetvis en nackdel, men innebär även att presidenten måste slåss på flera olika fronter samtidigt som demokraterna har ett allt starkare folkligt missnöje att spela på.
