Men det senaste toppmötet handlar bara om vad Göran Persson kallar ”de utestående frågorna”, vilket också inkluderar EU-president och gemensam utrikesminister, de nationella parlamentens inflytande.
Och de är bara en mycket liten del av det totala paketet.

Här är den icke kompletta listan på vad regeringskonferensen redan kommit överens om – utan större diskussion:
• EU-rätten går före nationell lag. Det är en praxis som EU-domstolen tidigare beslutat om – nu skrivs den in i fördraget.
• EU får exklusiv beslutanderätt på flera beslutsområden: konkurrensreglerna på den inre marknaden, monetär politik för euroländerna, gemensam handelspolitik samt frågor kring tullunionen.
• På dessa områden blir den så kallade subsidiaritetsprincipen inte tillämplig.
• EU får rätt att sluta internationella avtal i medlemsstaternas ställe, exempelvis inom WTO.
• Europeiska rådet, alltså regeringscheferna, får möjlighet att själva avgöra vilka av sina egna frågor som inte behöver avgöras med enhällighet längre.
• Ökad möjlighet till samordning av finans- och skattepolitik, med enhällighet.
• Euroländerna och eurosamarbetet förs in i fördragstexten; samtidigt ges euroländerna en starkare roll bland annat genom att själva kunna besluta om eurons roll i internationella organ.
• Asyl- och migrationspolitiken samordnas och tanken om minimiregler, där enskilda medlemsländer ges rätt att ha mer generös politik, försvinner.
• Överstatligheten – alltså parlamentets och kommissionens makt – stärks inom den ekonomiska politiken.
• Vad gäller EU:s egen budget tas enhällighetskravet bort för beslut kring kriterier för de olika medlemsländernas avgifter.
• Många punkter inom inrikes och rättsliga frågor flyttas upp på EU-nivå; däribland gemensamma minimiregler för vissa brott, en rättslig grund för en europeisk åklagare, rätt för ministerrådet att ”utvärdera” medlemsländernas politik på området, Europol ges fler operativa befogenheter i medlemsstaterna.
Vissa frågor tas bort från justitieministrarnas bord och flyttas till stats- och regeringscheferna.
• Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken stärks och EU ska bli en tydligare aktör.
Ökad skyldighet för medlemsländerna att bistå varandra militärt.
Unionen lovar att respektera FN-stadgan men förbehåller sig själv tolkningsrätten.
Den sista punkten har varit föremål för en del diskussioner de senaste veckorna.
Samtidigt som svenska ministrar gjort utspel kring de neutrala ländernas brev, beslutade rådet i fredags om en ny säkerhetsstrategi som lånat många drag från USA:s militära strategier, och definitivt avskaffar den svenska neutraliteten. Strategin, i likhet med de ovan uppräknade frågorna, förutsätter dock att konventionen antas i sin helhet.
Till dess gäller hittillsvarande regelverk.