Frustrationen låg som ett täcke över fredagens hearing i riksdagen, arrangerad av Guantanamogruppen i samarbete med Amnesty och Internationella juristkommissionens svenska avdelning.
Över 650 dagar har gått sedan Mohammed Mehdi Ghezali greps i Pakistan och skickades till Guantanamo. Hans far Mehdi Ghezali, som väckte opinionen genom en aktion på Sergels torg i Stockholm, berättade om hur USA kommit med ständigt nya undanflykter, och att han inte fått något brev på fyra månader.
– Jag blir sjuk, jag orkar inte med den här propagandan och lögnerna USA håller på med.
Representanter från Sveriges UD eller ambassaden i USA har vid tre tillfällen besökt fången. Det mesta tyder på att USA använder besöken för att få hjälp med förhör och underrättelser.
Anna Lindh diskuterade vid sitt besök i juni frågan med USA:s utrikesminister Colin Powell. Några offentliga krav restes inte då, och Powells utfästelse att se över fallet har som väntat inte lett någonstans.
– Att vi genomför hearingen idag, på FN-dagen, är symboliskt. Vi vill att frågan ska upp i FN:s generalförsamling. Det är en eskalerande skandal, ett övergrepp som blir allvarligare för varje dag vi räknar, inledde Gösta Hulthén, ordförande i Guantanamogruppen.
Regeringens representant, folk-rättsrådgivaren Marie Jacobsson på UD, kritiserade USA:s agerande, inte ur människorättsperspektiv utan med utgångspunkt från de rättigheter krigsfångar har enligt krigets lagar. De som tillfångatas under väpnade konflikter är antingen krigsfångar eller civila – några ytterligare kategorier finns inte, är den svenska analysen.
– Begreppet ”illegal kombattant” som Bush definierat dem som, existerar inom folkrätten. Men det är inte någon tredje kategori. Men de många uppmaningarna under hearingen om att regeringen nu måste agera ytterligare, hänsköt hon till den politiska sfären.
– Det är fel att Sverige skulle ha varit tyst. Vi var det första landet som krävde frigivande.
Riksdagsledamöterna Gustav Fridolin (mp) och Henrik von Sydow (m) påpekade att Sverige blivit omsprunget vid det här laget, inte minst av Danmarks premiärminister Fogh Rasmussen som gått ut med försiktig kritik mot Guantanamo i amerikanska tidningar.
I det internationella diplomatin är sådan kritik, om än försiktig, mer värd än uttalanden i svenska tidningar, påpekade riksdagsledamöterna. Därför måste nu statsministern agera, genom EU, att kalla till sig USA:s ambassadör, gå ut i USA:s tidningar och dessutom driva frågan till FN:s generalförsamling.
– Vi kan inte låta vår utrikespolitik styras av andras tillkortakommanden, sade Fridolin.
– Vi har nu en utrikesminister som är juristutbildad. Hon borde kunna ta ledningen i kritiken, menade von Sydow.
I förra veckan kom återigen kravet från EU-parlamentet om att EU måste agera samfällt för de 26 fångna EU-medborgarna. Tidigare krav och resolutioner har inte fått gehör.
Och när parlamentet, på initiativ av Marianne Eriksson (v), höll en hearing i början av oktober valde EU:s utrikespolitiske talesman Javier Solana att inte delta.
Kanske kommer riksdagspartierna inte invänta regeringen. Under seminariet föreslogs från publiken att den årliga resan till FN:s huvudkontor med ett par riksdagsrepresentanter, nu skall infatta samtliga sju riksdagspartier – för att där kontakta amerikanska juristorganisationer, kräva agerande från FN och gå ut i amerikanska tidningar med kritiken. Fridolin och von Sydow välkomnade idén och ska återkomma.
