När man hör Jesper Petersen från danska Sosialistisk Folkpartis Ungdom är det svårt att undgå parallellerna mellan de danska och svenska EMU-folkomröstningarna. Ja-sidan i Danmark gjorde ett stort antal misstag under kampanjen – man använde statliga utredningar som var uppenbart partiska, man körde med billiga argument medan nej-sidan hade en politisk argumentation. Ja-sidan anklagade nej-sidan för att bestå av ”extremister”, medan den i själva verket bestod av många socialdemokrater och Kristerlig Folkparti.
– Folk ville ha en rättvis debatt, men ja-sidan var för arroganta. Socialdemokraterna trodde att människors lojalitet till partiet skulle räcka.

Resultatet blev en splittring och en allvarlig försvagning av det socialdemokratiska partiet.
– Det finns många som har velat göra kopplingen mellan socialdemokraternas nedgång och Dansk Folkpartis framgångar. Det är inte så att folk gick direkt från det ena partiet till det andra. Dessutom är EU-frågorna inte alls så tydligt länkade till de vanliga parlamentsvalen – det uppfattas som två olika saker. Men det man kan säga hände var att EMU-valet upplöste lojaliteten med partiet.
Det var detta som gjorde att Dansk Folkparti hade en chans att bryta in i nya väljargrupper i valet efter. Detta och det faktum att socialdemokraterna inte ville ta striden med Pia Kjaersgaards främlingsfientliga idéer.
Socialdemokraterna backade från 36 till 29 procent, medan Dansk Folkparti gick fram från cirka sju procent till tolv.

Även bland svenska socialdemokrater finns insikt i problemen. När det socialdemokratiska partiet inte visar upp en tydlig linje kan väljarnas frustration bli stor.
– Otydlighet gynnar missnöjes-
partier i allmänhet, och situationen i övriga skandinaviska länder är nog inget undantag. I Norge och Danmark finns förmodligen växande grupper som känner sig marginaliserade och därför går till exempelvis missnöjespartiet, tror Bo Bernhardsson, riksdagsledamot för de svenska socialdemokraterna.

Bernhardsson tror att fenomenet är vanligt nere på kontinenten. Vänstern sköter sig inte. Han ser dessutom risken här i Sverige.
– Särskilt i europapolitiken, oavsett vad man har för uppfattning om euron. Det finns ett gap mellan å ena sidan stora grupper väljare och å andra sidan toppolitikerna.
Ifall en sådan utveckling får fotfäste i Sverige riskerar man att maktapparaten tar över och att folkrörelserna krymper.
– Jag ser definitivt risken, men jag tycker det har gått bra hittills. Socialdemokraterna lyckas enligt min mening föra en god balans mellan sina roller som samhällskritiker och maktapparat, säger Bo Bernhardsson.