Esko Seppänen har i över tio år varit ledamot av parlamentet för Vänsterförbundet i Finland, men arbetar numera som EU-parlamentariker för vänstergruppen GUE/NGL. Han är även suppleant av konventet och är en av de som motsatt sig det nya förslaget till EU-fördrag.
Tillsammans med andra EU-parlamentariker har han skrivit på ett upprop där man motsätter sig det liggande förslaget till ny grundlag och istället förespråkar ett mindre federalt EU.
Varför har du motsatt dig förslaget till ny EU-grundlag?
– Det upprättas en ny union genom det här förslaget och jag tror att den nya unionen är för federal för mig och mina väljare och därför tycker jag att det är min plikt att tala om vad som händer och rösta emot det här förslaget.
Vad är det som skiljer i det här förslaget till grundlag jämfört med det nu gällande Nice-fördraget?
– Man ger nya befogenheter till central nivå och de används på ett mer federalt sätt än tidigare. Det finns en ny federal struktur och nya majoritetsregler i EU. De små länderna förlorar sin vetorätt i de flesta frågor och den nya strukturen är inte förmånlig för dem.
–Bland annat avskaffas vetorätten på flera områden och i artikel 24 i det nya förslaget står det att när ”Europeiska rådet eller ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet, skall denna majoritet motsvara majoriteten av medlemsstaterna och representera minst tre femtedelar av unionens befolkning”. För att få igenom ett beslut räcker det alltså med att 13 av EU:s 25 medlemsstater ställer sig bakom beslutet om de representerar minst 60 procent av EU-medborgarna.
Seppänen påpekar att Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans utgör hela 40 procent av medborgarantalet och således får större inflytande genom förslaget.
Du har nu arbetat sju år i EU-parlamentet. Har man jämt och ständigt tagit steg mot ökad federalism under din tid som EU-parlamentariker?
– EU-parlamentet har hela tiden fått mer och mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten. Det är en överstatlig institution och de har inget ansvar gentemot till exempel de finska och svenska väljarna. Om någon svensk lag inte stämmer överens med EU:s är den ogiltig.
Seppänen, som även är suppleant i konventet, berättar att vänstern bara fick fem platser av 207 i konventet, vilket han anser vara ett bevis för att konventet är ”odemokratiskt och inte representativt”.
Finland används ofta i den svenska EMU-debatten som ett bevis för att EMU kan fungera alldeles utmärkt. Stämmer det att Finland har gått bra under EMU?
– Den finska politiska eliten har gjort sådan propaganda. Vi har svårigheter i Finland, delvis på grund av EMU. Ur min synvinkel så har det viktigaste att göra med att inkomstskillnaderna i Finland har försämrats mycket kraftigt under EMU. De rika har blivit rikare och de fattiga har blivit fattigare. De har inte fått ta del av exportfirmornas vinster under den här tiden.
Vad har gjort att exportfirmorna går så bra?
– Den 25-procentiga deprecieringen (det svagare valutavärdet, min anm.) mot den amerikanska dollarn i början av EMU-anknytningen innebar enorma vinster för exportfirmorna och dessa vinster har sedan utdelats till ägarna i form av dividender som är skattefria. Det har inte varit några problem under tiden då valutan var svag eftersom det fanns så mycket att distribuera till kapitalisterna och också till löntagarna. Men nu står priset att betala när euron har börjat stiga i värde gentemot dollarn.
Men arbetslösheten har ju i alla fall sjunkit under EMU-medlemskapet.
– Om man får en så stor depreciering så är det helt säkert att man får ner arbetslösheten eftersom exporten går bättre.
– Om man tittar på Finland så är det först nu som kostnaderna för EMU skall betalas, nu när konkurrensförmågan har försvagats och företag har börjat göra sig av med arbetskraften.
En del på vänsterkanten hävdar att EMU skulle vara ett vänsterprojekt. Jag gissar att du inte håller med om det.
– När man talar om penningpolitik kan man inte säga att den är så mycket höger eller vänster, men jag tror att EMU först och främst är ett projekt som kapitalisterna kan använda mot löntagarna så att anpassningen måste ske genom arbetslöshet och lönesänkningar.
Det står ju också klart uttryckt i fördraget att man skall föra en politik som bygger på ”principen om en öppen marknadsekonomi” [artikel 56].
– Jo, det är ju EU:s natur. EU är kapitalismens existensform i Europa och EMU är en del i detta.
I förslaget hävdas att denna konstitution ”har sitt ursprung i en önskan hos Europas medborgare”. Är det verkligen rätt att hävda det?
– Ja, i alla politiska manifest måste man säga att man talar i några andras namn och här säger man att konventets politbyrå med 13 medlemmar talar i 500 miljoner EU-medborgares namn.
– Det anser jag inte att de har mandat att hävda. De talar bara i sina egna namn och det är odemokratiskt att de har det inskrivet i grundlagen.
Är det möjligt att lämna EMU om någon medlemsstat så skulle vilja?
– Jag tror inte att det är möjligt. Om det finns stor politiskt vilja så finns det möjlighet att byta valuta, men det måste vara av någon mycket speciell anledning i såna fall.
Många ledande ekonomer menar att EMU är ekonomiskt ohållbart och kommer att haverera. Tror du också det?
– Nej, jag tror inte att det kommer att haverera. Om det inte händer något storartat så kommer det att fortsätta i en form eller annan, avslutar Seppänen.
