Utrikesutskottets betänkande kring den svenska vapenexportpolitiken upprepar tidigare ställda krav om att regeringen tillsätter en utredning kring hur demokrati och mänskliga rättigheter ska kunna införas som faktorer vid vapenexport.
– Vi förutsätter att regeringen fixar till den här utredningen, säger Berndt Ekholm (s).
Han är en av flera ledamöter som också efterlyst tydligare riktlinjer kring den svenska vapenimporten, särskilt efter att ett israeliskt stridsflygplan förra året testades i Sverige.
Detta bör också regeringen utreda, menar utskottet.

Kampen mot terrorismen tydliggör behovet av mer kontrollsamarbete, skriver utskottet. Men att avbryta vapenexporten till USA och Storbritanniens folkrättsvidriga krigföring är inte aktuellt; utskottet säger nej till motioner från v och mp på detta tema.
– Att säga upp vapenexporten till USA kan få ganska svåra konsekvenser. De nationella intressena tar över och vill man värna om de svenska försvarsmöjligheterna, får man leva med det. Här finns ingen bra lösning som alla parter kan vara nöjda med, säger Berndt Ekholm.

Utskottet sade också nej till motioner som tydligt preciserade vilka krav på ökad öppenhet eller kriterier som ska ställas för vapenexport och -import, utan nöjer sig med att åter efterlysa utredning.
– Jag vet ärligt talat inte vad det är som gör att den dröjer. Den enda förklaringen är att det hänt oerhört mycket på försvarsområdet de senaste tre-fyra åren, säger Ekholm.
Förra året exporterade Sverige vapen för 5,8 miljarder kronor. Enligt EU:s gemensamma riktlinjer nekade tio länder att köpa vapen: Egypten, Jugoslavien, Förenade Arabemiraten, Indien, Israel, Jordanien, Pakistan, Sydkorea, Ukraina och Vietnam.
Men det behöver inte vara samma sak som att Sverige nekar export. “Varje enskild utförselansökan prövas individuellt från fall till fall” mot riktlinjerna för export, skriver regeringen i sin årliga redogörelse.