– Mat har jag dumpstrat till och från i åtta år. Grovsoprum har jag tittat i sedan jag var ungefär fem år.
Vanja Alexanderson är en av dem som brukar kallas för dumpsterdivers (containerdykare på svenska). Hon letar mat i butikernas containrar och prylar i grovsoprum. Hon började dumpstra, som hon lite försvenskat kallar det, mer aktivt under en period när hon hade dåligt med pengar. Men det handlar också om ett ställningstagande för miljön.
– Jag tycker det är vansinnigt att det slängs så mycket mat.
Livsmedel står för 20-25 procent av Sveriges totala klimatpåverkan. När butiker dessutom slänger tusentals ton mat varje år blir det en stor och onödig miljöbov. Mycket av det som kastas hade gått alldeles utmärkt att äta. Det kan röra sig om grönsaker som fått en skrynkla, mat som närmar sig bäst före-datumet, eller där bäst före-datumet redan passerats. Ofta beror det på att affärer köper in för mycket mat från början, men också på att kunderna vägrar att köpa sådant som inte är i perfekt skick.
– På ett sätt förstår jag det, eftersom mat är så dyrt vill man inte betala för något som inte är i det allra bästa skicket. Samtidigt skulle jag önska att vi kunde sluta vara så jätterädda för sådant som inte är helt färskt, säger Vanja Alexanderson.
Hon påpekar att mycket fortfarande går att äta efter bäst före-datumet och trots att det inte ser ut som maten gör i reklamfilmer.
– Tomater till exempel, är till och med godare när de blivit lite mjuka och övermogna.
En lösning på svinnet tror hon skulle kunna vara att butiker inför en andrahandssortering med lägre priser. Samtidigt kräver det att butikerna inte tycker att de tjänar mer på att sälja till fullt pris och slänga det som inte säljs.
– Jag har hört från kompisar som jobbar i butiker att personalen inte får ta med sig gammal eller skadad mat hem, man slänger hellre den.
Butiker har olika inställning och policys. En del affärer har avtal med organisationer som till exempel lagar mat åt hemlösa. Enligt Livsmedelsverket finns inget som hindrar butiker från att skänka bort mat med utgånget bäst före-datum, så länge det inte finns något sista förbrukningsdatum på varan, som används för bland annat fisk och kött. Men det tycks inte göras i någon större utsträckning. Butiksägare är inte heller alltid överförtjusta i att någon letar i deras containrar. För något år sedan uppdagades att en Lidlbutik utanför Stockholm regelmässigt hällde giftigt lösningsmedel över den slängda maten. Vanja Alexanderson har själv varit med om en mildare variant av matsabotage.
– Det har hänt att det har hällts ut yoghurt över bröd så att allt har varit en enda sörja.
De bästa fynden är grönsaker, då det är dyrt att köpa. Vanja Alexanderson berättar målande om en särskild container som hon ofta gick till när hon bodde i Malmö där en butik brukade slänga bröd.
– Jag lade nästan inga pengar alls på mat i nästan ett år. Jag jobbade på en skola och åt lunch där, sedan åt jag bröd på morgonen och kvällen.
Den äckelmagade reagerar nog en del på att äta något som tidigare slängts. Vanja Alexanderson tar bara mat som butiker har slängt, eftersom hon vet att det inte har legat länge.
Hon tror att det är enklare att ta mat från containrar om man är vegan.
– Köttätare är med rätta mer rädda för att maten ska vara dålig. Med grönsaker är det oftast inte värre än att det smakar illa och att man spottar ut det, eller skär bort de dåliga delarna.
Vanjas bästa praktiska tips till den som själv vill börja med dumpsterdiving är att om man hittat en bra container se till att gå tillbaka dit och försöka räkna ut vilka dagar butiken slänger vissa varor.
– Ofta är det så att de slänger frukt eller bröd vissa dagar, medan det andra dagar kan vara bara gamla, äckliga saker. Sedan ska man inte skräpa ner. Man måste plocka ut saker för att se om de är bra, men om man inte lägger tillbaka dem igen är det stor risk att butiken låser in sina containers.
Dumpsterdiving är inte lagligt i Sverige.
– Men den som slängt något får anses ha lämnat ifrån sig det, så det räknas inte som stöld utan som egenmäktigt förfarande, säger Maria Hedman, vid Citypolisen i Stockholm, till Flamman.
Egenmäktigt förfarande kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Det har ingen betydelse om man tar något ur en butikscontainer eller om man som hyresgäst tar något från ett gemensamt grovsoprum. Däremot kan man göra sig skyldig till exempelvis olaga intrång eller inbrott om man tar sig in på ett område eller i ett utrymme där man inte har rätt att vara.
Vanja Alexanderson har aldrig råkat ut för väktare eller polis när hon dumpstrat.
– En gång när vi letade i en butikscontainer kom hon som hade affären ut till oss, men hon verkade mest förskräckt över att vi tänkte äta sopor, inte över att vi tagit något från henne personligen.
Tvärtom har hon snarare fått positiva reaktioner annars.
– Det har hänt att människor som råkat gå förbi har tyckt att det varit bra att vi tagit vara på saker.
På sina håll har det växt fram lagliga och organiserade alternativ till dumpsterdiving. Vanja Alexanderson tar hyreshuset där hon växte upp som ett exempel.
– Där fanns något som hette Kretsboden där det gick att ställa saker som inte var trasiga men som man ville bli av med och andra kunde ta dem. Sedan höll någon lite koll och datummärkte saker och om ingen hade tagit något inom en viss tid kördes det iväg till Myrorna.
– Det är något jag rekommenderar för dem som har möjlighet att starta något liknande.
Just nu har Vanja Alexanderson tagit en paus i dumpstrandet. Mest för att hon flyttat till Stockholm och inte hittat så många bra ställen. Till viss del är dumpsterdiving också en fråga om att ha tid.
– Här i Stockholm är många ganska uppbundna och har inte tid att ses spontant en kväll och det är inte så kul att gå ut själv.
Men hon kommer att återuppta dykandet. Inte bara för att det är billigt och bra för miljön, utan också för att det faktiskt är roligt. Hon beskriver en upptäckarglädje som nästan kan jämföras med att få presenter.
– Det är roligt att laga mat utefter vad man hittat. Min fru är dessutom väldigt bra på att ta tillvara på mat och tycker det är roligt med matlagning så det passar bra ihop med mig som tycker det är roligt att hitta maten, säger hon och ler lite.
Liten ordlista
Dumpsterdiving eller containerdykning är att ta vara på mat och saker som slängts men som fortfarande är ätbart eller går att använda.
Frigan är en sammansmältning av orden free (gratis) och vegan. Friganer tar avstånd från konsumism och vill försöka undvika att vara en del av den traditionella ekonomin. Dumpsterdiving är en del av den friganska livsstilen. Friganism som politisk rörelse har starka kopplingar till antiglobaliserings- och miljörörelsen. Många, men inte alla friganer är veganer eller vegetarianer.
