I måndags inleddes klimattoppmötet i Durban i Sydafrika. Förväntningarna inför mötet är delvis låga, utifrån vad som rapporterats innan mötet.
– Det är lite som inför Cacunmötet förra året där man spelade ner förväntningarna som förhandlingsstrategi, så vi ska bli nöjda om det blir något alls, säger Jens Holm vänsterpartistisk riksdagsledamot som kommer att finnas på plats i Durban under nästa vecka.
Bland de viktigaste frågorna finns Kyotoavtalet som går ut inom kort. Om det blir någon förlängning på avtalet och hur det i så fall utformas är än så länge oklart.
– Det mesta tyder på att det inte kommer att finnas något nytt Kyotoavtal, säger Samuel Jarrick, vice talesperson för Klimataktion.
I USA har klimatförnekare inom Tea Party-rörelsen till stor del blockerat alla möjligheter till större reformer.

Nord-Syd-konflikt

– Jag tror att det behövs en förlängning på Kyotoavtalet, trots alla dess fel och brister är det viktigt med ett bindande avtal, säger Jens Holm.
Jens Holm tycker även det är viktigt att lyfta konflikten mellan Nord och Syd som har blivit allt mer framträdande under de senaste årens klimattoppmöten.
– Nord har historiskt sett stått för 80 procent av klimatutsläppen, samtidigt är det Syd som drabbas hårdast av klimatförändringarna i form av mer extremt väder, ökenspridning och klimatflyktingar.
Ett problem är patentlagstiftningen som förhindrar fattiga länder att använda sig av förnybar energi. Detta är också något som kommer att diskuteras i Durban.

Luckra upp lagstifningen

– Jag önskar att man lyckas luckra upp lagstiftningen, men jag är rädd för att det blir en kompromisslösning där de rika länderna avsätter lite pengar till en teknikfond som mest gynnar stora företag, säger Jens Holm.
En annan knäckfråga under klimattoppmötet kommer att vara utsläppskrediter, som både Jens Holm och Samuel Jarrick beskriver som problematiskt. I dag fungerar utsläppskrediterna genom att länder och företag kan köpa krediter i fattiga länder. En tredjedel av Sveriges beräknade utsläppsminskningar består i dag av köp av utsläppskrediter.
– Som det ser ut i dag kan utsläpps­krediter snarare leda till en de facto-ökning av utsläpp. Om Sverige till exempel ska minska sina utsläpp kan vi skänka pengar till ett vindkraftverk som ändå skulle ha byggts och samtidigt behöver vi inte minska utsläppen lika mycket på hemmaplan, säger Samuel Jarrick.
Jens Holm skulle helst vilja avskaffa kreditsystemet som det ser ut nu och ersätta det med andra typer av klimatinvesteringar.
– Det kommer vi inte att lyckas genomföra, men det behövs åtminstone en uppstramning av systemet.

Svenska regeringen passiv

Jens Holm är även kritisk till att den svenska regeringen är så passiv i klimatfrågan.
– Det finns konkreta förslag på bordet som flygskatter eller skatter på fossil energi. Alla dem är intressanta och bra men regeringen backar inte upp dem.
Både han och Samuel Jarrick vill se mer pengar till klimatbistånd.
– Det krävs en mycket kraftfullare hantering av de här frågorna och en mer progressiv politik. Minst en procent av BNP bör gå till att betala av vår klimatskuld till Syd, utöver det ordinarie biståndet, säger Jarrick.

Klimatet i skymundan

För några år sedan var klimatfrågan något som fanns med i den allmänna debatten, i dag har den hamnat mer i skymundan, möjligen på grund av den ekonomiska krisen. Samtidigt känner många en frustration över att det händer så lite. EU räknas i sammanhanget som en mer progressiv kraft i jämförelse med USA, samtidigt påpekar Samuel Jarrick att EU inte ens har velat gå med på att minska sitt utsläpp med 30 procent till 2020 – trots att inte ens det är ett tillräckligt mål, enligt många.
– Många säger att vi helt ska sluta fokusera på klimattoppmötena, men jag tror vi har ett uppgift att vara där och avslöja fikonspråk, säger han.
– Det är inte meningslöst att försöka påverka förhandlingarna