Miljöpartiets ekonomisk-politiske talesperson Per Bolund anklagar Anders Borg för att ha slarvat bort arbetslinjens kärna: skapandet av nya jobb. Men det är fel. Anders Borg är inte alls slarvig.  
Som finansminister arbetar Anders Borg mycket metodiskt och medvetet för att göra verklighet av det mål han formulerade på 1990-talet när han var sakkunnig i statsrådsberedningen och skrev boken Generell välfärdspolitik – bara magiska ord: ”Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera välfärdspolitiken /…/ Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis på samma sätt som det mödosamma arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske.”  

Arbetslösheten har mycket stor betydelse som ett led i detta. Förutom att den påverkar lönenivåerna neråt, vilket naturligtvis är ett mål i sig i moderaternas politik, fyller den en funktion som en av alla de åtgärder som syftar till att nedmontera välfärdspolitiken.  
Den höga och långvariga arbetslösheten har fått som konsekvens att fler och fler utförsäkras och inte längre får a-kassa. För dem återstår då bara de knappt tilltagna nådapengarna från socialbidraget. Och att det ska ligga mycket lågt är en viktig del av moderaternas politik.  
Det framgår klart i Det sovande folket, den bok som Fredrik Reinfeldt skrev som riksdagsman på 1990-talet och där han definerade välfärdens kärna: ”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras.”