Trots Erdogans besked har luften knappast gått ur Rojavakommittéerna.

– Erdogan har sagt ja och ångrat sig förut, säger Andreas, aktivist och medlem i Rojavakommittéerna, som nu är med och planerar en demonstration inför det turkiska parlamentets öppnande i höst.

Dessutom ska gruppen delta i Prideparaden i år. I paraden går de tillsammans med nätverket Queers Against Fascism, som understryker att alliansen med kurdernas kamp som särskilt viktig just nu.

Vilka flaggor kommer att terrorklassas härnäst?

”Vi vet att staten och kapitalismen förtrycker oss utifrån samma kontrollapparat oavsett om den angriper från olika platser. Solidariteten med Rojavakommittéerna fördjupar vår förståelse av allt detta. Den hjälper oss att ställa relevanta frågor om kommande inskränkningar. Vilka flaggor kommer att terrorklassas härnäst? Vilka dödliga kompromisser och utvisningar kommer att ske härnäst för militära allianser vi aldrig bett om?”, skriver Queers Against Fascism i ett uttalande till Flamman.

Repressionen mot hbtq-rörelsen är ett av de sätt som Rojavakommittéerna anser att Erdogan förstör Turkiet på. Under årets Pride i Istanbul gjorde polisen ett våldsamt ingripande och 113 personer häktades enligt Human Rights Watch.

Rojavakommittéernas motstånd mot Nato började tidigt i ansökningsprocessen. Redan när den socialdemokratiska regeringen skickade in ansökan till Nato hängde organisationen upp en stor PKK-flagga på Kungsgatan och viftade med flaggor för den kurdiska organisationen utanför Socialdemokraternas kontor på Sveavägen.

– När vi såg hur bilderna fick spridning såg vi chansen och bestämde oss för att projicera flaggan på stadshuset, berättar Andreas. ”Leta inte bland bergen, vi finns överallt” stod det på en av bilderna, som även de fick internationell spridning i juni 2022. Bilden projicerades ungefär från den plats där vi nu sitter, på ett kafé med utsikt mot Stockholms stadshus siluett.

Båda aktionerna har fått Turkiet att kalla Sveriges ambassadör till samtal

Efter de första aktionerna berättar Andreas att de tänkte om och valde att fokusera på Erdogan istället för att lägga tyngdpunkten på PKK.

– Vi ville visa att det är Turkiet som gör PKK till ett problem, säger Andreas.

I november förra året projicerades den turkiske presidenten tillsammans med en regnbågsflagga på turkiska ambassaden, och i januari år dinglade en Erdogan-liknande docka upp och ner från en lyktstolpe med stadshuset i bakgrunden. Båda aktionerna har fått Turkiet att kalla Sveriges ambassadör till samtal. Den svenska regeringen tog avstånd från Erdogan-dockan i en post på X (dåvarande Twitter) där Sveriges utrikesminister Tobias Billström kallade aktionen ”avskyvärd”.

Rojavakommittéernas historia började långt tidigare än Natoansökan. Andreas har varit med i organisationen sedan den startade 2014.

– Vi startade som en organisation som ville stötta revolutionen i Rojava. Vi började med en klädinsamling för att skicka kläder dit, berättar Andreas.

Rojavakommittéerna har följt hur det gått för de tre kantonerna Afrin, Jazira och Kobane i nordöstra Syrien som togs över av de kurdiska styrkorna YPG och YPJ i samband med kriget i Syrien. I kampen mot IS fick styrkorna stöd från USA, men efter att det amerikanska stödet drogs tillbaka invaderades Afrin av Turkiet i det som kallas Operation Olivkvist.

– Den turkiska staten har belägrat Rojava sedan 2016, berättar Pinar Dinc, forskare vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Administrationen i Rojava fortsätter att hålla sin position, och IS fortsätter att vara ett hot i regionen även om de är kraftigt försvagade, beskriver hon.

Vi vill sprida det tankesätt som finns i Rojava hit

Som respons på Erdoganregimens agerande i norra Syrien har Rojavakommittéerna riktat sig mot Turkiet. Tillsammans med det internationella nätverket Rise up for Rojava har man bland annat samordnat protester mot Turkish Airlines. Medlemmar från Rojavakommittéerna har även åkt till Rojava som volontärer och bidragit med material till det rehabiliteringscenter i Kobane som startades av den svensk-kurdiska fysioterapeuten Dorpec Kobane.

I Mellanöstern finns det flera olika grupper som kämpar för kurdisk autonomi. PKK, Kurdistans arbetarparti, agerar i Turkiet, medan PYD, Demokratiska unionspartiet, agerar i Rojava i Syrien. YPG och kvinnornas försvarsenheter YPJ är väpnade styrkor kopplade till PYD.

En del av Rojavakommittéernas verksamhet handlar om att översätta PKK-grundaren Abdullah Öcalans texter till svenska och hålla studiecirklar. 2016 översättes och trycktes böckerna Demokratisk konfederalism och Kvinnans revolution.

– Vi vill sprida det tankesätt som finns i Rojava hit. Öcalan såg vad som hände med de socialistiska rörelserna under 1900-talet, hur de antingen slutade som repressiva stater eller gick över till kapitalism. Det han presenterar är socialism 2.0, säger Andreas och beskriver att det handlar om en form av radikal demokrati där beslut fattas av dem som berörs. Samtidigt, säger han, kan Rojava inte beskrivas som en utopi eftersom det ständigt finns ett militärt hot.

PKK är terrorstämplat av USA, EU och Storbritannien. I en intervju med SVT säger Svante Cornell, grundare av tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP), att PKK systematiskt har använt våld mot civila både i Turkiet och utanför. Inte minst personer som lämnat organisationen har drabbats av repressalier. Andreas anser att alla rörelser begår misstag, men att PKK gjort upp med sin historia.

– Det är en organisation som funnits sedan 1978 och sedan dess har det skett ett paradigmskifte, säger Andreas som tycker att terrorstämpeln bör tas bort.

När västvärlden var allierad med styrkorna i Rojava i kampen mot IS diskuterades det både i EU och USA om PKK skulle tas bort från terrorlistan, enligt Pinar Dinc. Hon anser att detta tyder på att synen på huruvida PKK ska vara terrorklassade eller inte skiftar med världsläget.

Vi kommer inte att omvärdera vårt stöd för en global rörelse som omfattar miljontals människor efter en enskild händelse

Tidigare under sommaren dömdes en svensk man för terrorfinansiering och vapenbrott, efter att han pressat en restaurangägare att ge pengar till PKK. Domstolens utredning “visar att PKK bedriver en mycket omfattande insamlingsverksamhet i Europa med användning av bl.a. utpressning av kurdiska näringsidkare.” I intervjun med SVT säger Svante Cornell att det är välkänt att PKK ägnar sig åt indrivning, men att ingen vågar prata om detta eftersom det finns påtryckningar om att man ska vara lojal med gruppen.

På frågan hur Rojavakommittéerna ställer sig till anklagelserna svarar Andreas att det inte har med deras verksamhet att göra, men att de inte heller kommer omvärdera sitt stöd för PKK till följd av domen.

– Givetvis finns det en tystnadskultur kring att skänka pengar till en terrorklassad organisation eftersom det är olagligt. De flesta rebellgrupper genom historien har finansierats av en annan stat, men det är inte fallet med PKK. Vi kommer inte att omvärdera vårt stöd för en global rörelse som omfattar miljontals människor efter en enskild händelse. Ingen har tidigare anmält PKK för utpressning i Sverige, den här anmälan kommer lägligt mitt under Nato-ansökan, säger Andreas.