En medelålders man i vit skjorta och marinblå täckjacka kliver besvärat över ungdomarna, väskorna och plakaten, men kommer inte in genom porten på Riksgatan 1 trots att han rycker i handtaget flera gånger. Han muttrar något om “respektlöshet” till en uniformerad polis, som eskorterar iväg honom till någon av byggnadens mer diskreta ingångar.
Det är måndagen den 11 mars, och vårsolen är framme. Strax innan nio på morgonen, cirka en timme innan Flammans reporter anländer, har Greta Thunberg och ett tjugotal andra klimataktivister satt sig utanför riksdagens pampiga huvudentré.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Vi har satt oss här för att göra motstånd mot ett ohållbart samhällssystem som gynnar en liten minoritet, säger Veronica Österberg, som sitter mitt framför dörren framför en stor banderoll med texten “Climate justice now”.
Aktivisterna har inte sökt något tillstånd för dagens protest, och hur länge de kommer få sitta kvar utan problem är osäkert. Än så länge står klungorna av poliser och skyddsvakter med händerna knäppta bakom ryggen, och småpratar med varandra på behörigt avstånd. Stämningen är nästintill avslappnad.
– Det har varit väldigt lugnt, och folk som har gått förbi har gett positiva reaktioner. En stor majoritet är oroliga för klimatkrisen och vill se åtgärder, så vi har väldigt många på vår sida. Vi lever i ett samhälle där vi har möjlighet att göra motstånd, och vi har en enorm skyldighet till dem som just nu flyr från översvämningar och bränder på grund av klimatkrisen och andra sociala kriser. Vi måste visa solidaritet med dem, annars är vi bara på väg mot fortsatt systemkollaps.
Greta Thunberg, som sitter axel mot axel med Veronica, är tyst men nickar instämmande. 2018, när hon bara var 15 år, satte hon sig för första gången utanför riksdagshuset i det som snart skulle skapa flera regelrätta folkrörelser, i form av “Skolstrejk för klimatet” och senare Fridays For Future.
I somras, efter 251 veckor och en oanad nivå av kändisskap, tog hon studenten men försäkrade medierna om att hon inte skulle lämna aktivismen eller riksdagens synfält för det. Bara under 2023 blev hon vid två tillfällen dömd till dagsböter efter klimataktioner.
Även den östra ingången mittemot huvudentrén har blockerats. Alice, som sitter utanför och inte vill medverka med efternamn, pekar på en skylt med texten ”Climate justice equals social justice”.
– Klimatfrågan handlar inte bara om grader av uppvärmning, det handlar om social rättvisa och att de som haft minst ansvar i att orsaka klimatkrisen redan drabbas hårdast av dess konsekvenser. En snabb omställning måste också vara en rättvis omställning där de som har störst historiskt ansvar går före. Sverige ingår bland de länder som måste ta det ansvaret.
Hon vill sätta större press på makthavare och politiker att faktiskt börja behandla klimatkrisen som en kris, men hoppas framför allt på att protester som denna drar många ögon och öron till sig.
– Vår största förhoppning är att få mycket täckning och uppmärksamhet kring den här frågan igen, och det tror jag redan vi lyckats med.
