I Säkerhetspolisens nya rapport riktas ljuset mot aktörer som vill underminera statens legitimitet – såväl som unga som radikaliseras med våldet som drivkraft. Men i båda fallen är det fortfarande högerextrema och islamister som står i centrum, menar Säpo själva.
”Säkerhetspolisen hanterar ärenden med barn som inte ens nått tonåren.”
Det står att läsa i den senaste årliga lägesrapporten från Säpo. Där varnar myndigheten bland annat för att terrorgrupper utnyttjar digitala plattformar och gejmingmiljöer för att nå yngre målgrupper.
– Våldet blir en drivkraft i sig, som inte minst unga attraheras av. Det kan till och med vara den enskilt största drivkraften, säger Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo.
När man är i den åldern är man självklart mer mottaglig för mer extrema budskap.
Han menar samtidigt att de traditionella miljöer som Säpo tidigare tittat på, med tydliga organisationer och föreningar, är på tillbakagång – särskilt bland de högerextrema. I rapporten beskrivs i stället extremistiska rörelser som ”drivs av utvecklingen i omvärlden eller fascineras av våld”.
– Vad vi ser är att många, inte minst ensamagerande, väldigt snabbt kan skapa en avsikt, en förmåga och en radikalisering, vilket kan gå väldigt snabbt.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Samtidigt menar han att de ideologiska grupper som utgör det största hotet är samma som tidigare: våldsbejakande högerextremister och islamister.
Under det senaste året har tre attentat i knutits till den högerextrema nätgrupperingen No lives matter, vars anhängare oprovocerat anfallit förbipasserande med kniv i Hässelby och Borås. Två minderåriga pojkar har fått beslut om ungdomsvård efter deltagande i attackerna.
Under 2020-talet har även två skoldåd i Eslöv och Kristianstad kopplats till högerextrema nätmiljöer – och förra veckan kunde Flamman rapportera att terrorklassade The Base uppgav sig vara aktiva i Sverige.
Samtidigt har även äldre personer begått våldsdåd som kopplats till radikalisering på nätet. 2021 dömdes en 61-åring efter att ha samlat på sig sprängmedel och sammanställt namnlistor på vänsterprofiler, och 2024 körde en 68-åring in i en Palestinademonstration i Borås efter att ha lagt upp antipalestinskt material på X och Facebook.
Och medan motivet till masskjutningen i Örebro fortfarande utreds har det framkommit att den 35-årige gärningsmannen hade ett konto på Rumble – en plattform fokuserad på högerextremt innehåll.
I dag använder stora delar av befolkningen internet dagligen. Varför väljer ni att fokusera på just unga?
I grova drag handlar det om ett ifrågasättande av statens och myndigheternas trovärdighet
– När vi pratar om unga så är det inte sällan minderåriga. När man är i den åldern är man självklart mer mottaglig för mer extrema budskap.
I rapporten lyfter myndigheten fram ett ”diversifierat säkerhetshot”. Förutom islamism och högerextremism lyfter de likt tidigare år fram Ryssland, Kina och Iran som statliga aktörer som utför påverkansarbete i Sverige. Där handlar det bland annat om oppositionella som är bosatta i Sverige och utsätts för kartläggning och hot.
Lägesrapporten beskriver också vad Säpo också vad man kallar ”antistatliga rörelser”. De beskrivs som en samling extremister som gör gällande att ”en samhällskollaps kommer eller behöver inträffa”, efter vilken de ”behöver vara redo att ta över makten och ansvaret” och ”förbereda en alternativ samhällsstruktur”.
– I grova drag handlar det om ett ifrågasättande av statens och myndigheternas trovärdighet. Därigenom försöker man så split och öka polariseringen i samhället, och på det sättet förflytta narrativet närmare det hos våldsbejakande extremister, säger Gabriel Wernstedt.
Han förtydligar att det ”antistatliga” inte ska ses som en separat gren av extremism, utan att sådana idéer och konspirationsteorier återfinns i såväl högerextrem som islamistisk ideologi. Samt inom den radikala vänstern, som tidigare inkluderats i rapporten, men i dag beskrivs som en ”tvåa” på den femgradiga skalan för attentatshot.
Rapporten menar att tillväxten för extremister kan innebära att ”ideologiskt motiverat våld mot meningsmotståndare riskerar att bli vanligare på sikt”. Däremot nämns inte grupper som hbtq-personer eller personer med utländskt påbrå, som både historiskt och i närtid varit föremål för högerextremt våld.
– Vi pekar inte ut den typen av politiska grupper, det gör vi inte i vår årsbok som sådan, säger Gabriel Wernstedt.
