”Den här regeringen kan hitta på vad som helst.”
Så reagerade Eva Kindstrand Ströberg (S), ordförande i Vimmerby kommunstyrelse, på regeringens nybeställda utredning Incitament för lägre skattesatser i kommunsektorn, som ska bli klar senast i februari 2026.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Målet med utredningen är tydligt: kommunerna ska sänka skatterna, och ”oavsett bedömning i sak” ska utredningen lämna förslag på ”en eller flera” verktyg för att nå dit.
På pressträffen menade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att kommunalskatten ökat, och att det ”slår hårt mot många familjer”, medan arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) menade att skatten ”gör det mindre lönsamt att arbeta”.
Elisabeth Lindberg (bilden), ekonom på Katalys, tror att politikerna oroar sig över att kommunerna ska ta tillfället i akt och höja kommunalskatten.
– De lägger sin sista budget nu inför valåret, och är säkert rädda att kommunerna kommer försöka kompensera de skattesänkningar man kommer presentera, säger hon till Flamman.
Hon förutspår en ”ond cirkel” för välfärden när regeringen samtidigt aktivt skär ner på statsbidragen till kommunerna. Emelie Värja, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), säger till Flamman att skattehöjningar ”sällan är det första en lokalpolitiker tar till när det finns utmaningar”.
Än så länge finns inget konkret förslag på bordet, utan bara utredningsdirektiv. Emelie Värja menar dock att utredningens resultat riskerar att bli minskat handlingsutrymme för kommunerna, och säger att hon inte tror att det ”är rätt väg att gå”. Och en sak är hon säker på: att det inte kommer gå hem i landets kommunhus.
Det bästa sättet att få den kommunala ekonomin under kontroll är ju att veta precis vilka utgifter man har, och då är det enklast att sköta saker i egen regi.
– Överlag brukar folk reagera starkt när man är inne på att gå emot det kommunala och regionala självstyret, säger hon.
Elisabeth Lindberg på Katalys instämmer:
– Det är vågat inför ett valår att riskera att göra sig ovän med sina egna kommunalråd. Ska man vara cynisk styrs ju en hel del fattigare kommuner från vänster, och man kanske tänker sig att detta slår mot oppositionspartierna på något sätt. Men det kan ju lika gärna slå mot borgerliga styren. Lokalpolitikerna är en stor maktfaktor i de flesta partier.
Den parlamentariska Utjämningskommitén ska nu se över vad som krävs för att en skattebroms över huvud taget ska vara laglig att införa. Både skattestopp och broms testades vid olika tillfällen under 1990-talet, då i samband med saneringsförsök i kölvattnet av finanskrisen. Man ska även utreda något som hittills tidigare aldrig prövats, eller ens Googlats: en skattesänkningspremie, där kommuner får förmåner från staten för att sänka skatten.
– Man måste se helheten. Kommun, region och stat har ett gemensamt intresse av att finansiera välfärden, konstaterar Emelie Värja (bilden).
– Har man mindre möjlighet att ta ut skatteintäkter måste man antingen sänka nivån, eller säkra mer statsbidrag. Det gäller ju alltid att skapa så mycket välfärd som möjligt för de resurser man har.
Elisabeth Lindberg ser hur en oanad konsekvens av skattesänkningarna kan bli att fler kommuner plockar bort valfrihetssystemet i välfärden.
– Det kostar helt enkelt för mycket. Man har ju sett att privat driven välfärd är kostnadsdrivande, i och med den fria etableringsrätten etableras en hel del verksamhet som egentligen inte riktigt behövs.
Nyligen slopade S-styrda Järfälla Lagen om valfrihetssystem (LOV), och dumpade alla åtta privata omsorgsföretag i kommunen – varav tre redan var uppsagda och polisanmälda, efter misstankar om fusk, avtalsbrott och ekonomisk kriminalitet. Skillingaryds kommun hoppade på trenden redan 2023, och M-ledda Vetlanda kommun i vintras, då med den för kommunen oproportionerligt dyra privata hemtjänsten. Robin Wallén Nilsson (M) pekade främst på myndighetskontroller som kostnadsdrivande, snarare än fusk – men i somras klippte man banden med två av hemtjänstbolagen, som anmäldes till Polisen, Arbetsmiljöverket och Ivo. I ett av bolagen hade en anställd ”arbetat sju dagar i sträck utan tillräcklig vila”.
– Det bästa sättet att få den kommunala ekonomin under kontroll är ju att veta precis vilka utgifter man har, och då är det enklast att sköta saker i egen regi, konstaterar Elisabeth Lindberg.
– Vem vet: de kanske har råkat sjösätta den största återkommunaliseringen på länge.