Nu kan lönerna fortsätta sjunka, samtidigt som vd:n fortsätter höja sin redan fördubblade årsinkomst. I alla fall kan resultat ur en ny studie från tre ekonomiforskare på Stockholms universitet, som analyserat hur arbetstagare påverkas av fusioner och förvärv, tyda på det.

Jakob Beuschlein berättar att de använt data från Bolagsverket över förvärv och fusioner i Sverige från 1997 till 2018. Han beskriver majoriteten av företagen som ”mellanstora” på båda sidor av transaktionen.

Ingela Christiernin, verksamhetsspecialist på Bolagsverket, berättar för Flamman att ”väldigt många” av de fusioner hon handlägger i dag sker inom fastighetsbranschen.

Allt fler fusioner görs också för att avsluta företag, snarare än att man vill ta över en verksamhet.

– De flesta sker inom koncerner. Allt fler fusioner görs också för att avsluta företag, snarare än att man vill ta över en verksamhet, berättar hon, och utvecklar:

– Branschen med ”snabbavvecklare”, företag som köper upp andra bolag enbart för att lägga ned dem, har vuxit väldigt fort de senaste åren. Det drivs på ganska hårt och aktivt att man ska vilja starta företag och vara företagare, men pratas mindre om vad man gör när det inte går så bra och man vill lägga ned.

Inför en fusion ska företaget visserligen ”redogöra för lämpligheten” i en sammanslagning, förklarar Ingela Christiernin – men detta görs enbart gentemot aktieägarna, för att de ska vilja och våga ta beslutet. 

– Det ingår väldigt sällan att man överhuvudtaget pratar om de anställda. Personligen tycker jag att det är en brist. Vad är det som sker egentligen, för vem, och vad är syftet? Där saknas det lagstiftning.

Hur många som sparkas varierar från fall till fall, men lönerna för anställda som är kvar verkar enbart sjunka under vissa förutsättningar. Särskilt illa för de anställda är det när en chef från det ”köpande” företaget sätter sig i det andra bolagets styrelse redan före köpet, och därmed får insyn i företagets ekonomi i förväg. 

På så sätt, menar forskarna, kan man identifiera och planera nedskärningar i utgifter redan i förväg. Studien visar att lönesänkningar enbart verkar ske när det finns en sådan ”insider” – och det tycks inte sällan finnas en tanke bakom vilka specifika företag man riktar in sig på, till exempel sådana med “ovanligt” högt avlönade anställda sett till sektor.

– Hur mycket rum finns det för att sänka kostnaderna i målbolaget, och var? Ofta sitter någon redan på den informationen, säger ekonomen Horng Chern Wong (bilden) till Flamman.

– Ibland ser vi hur lönerna börjar sjunka så fort någon sätter sig i styrelsen, redan före själva affären.

Ingela Christiernin reagerar häpet på flera av slutsatserna när Flammans reporter sammanfattar dem för henne, och även forskarna själva säger att de inte väntade sig dessa resultat. Studien visar att båda företagen tappar både intäkter och jobb – ungefär 30 respektive 40 procent – efter en sammanslagning, samtidigt som vinsterna för det nybildade bolaget inte ökar, utan sjunker.

”Vi finner inga bevis för genomsnittliga produktivitetsökningar i svenska företag. I stället verkar många förvärv vara händelser som präglas av uppsägningar och lönesänkningar, där pengar omfördelas från arbetstagare till aktieägare och chefer”, konstaterar studien.

Horng Chern Wong frågar sig varför inte mer av den forskning som finns på ämnet diskuterar detta.

– En förklaring är att det gjorts för lite forskning med den här typen av data på företagsnivå. Många studier tittar på enskilda aktiekurser, och om vi faktiskt kunde förutsäga sådana korrekt antar jag att vi skulle vara rika allihop, säger han, och tillägger skämtsamt:

– Den kända ekonomen Paul Samuelson sade en gång att ”börsen förutspår nio av fem finanskriser”.

Globalt har uppköp blivit allt vanligare med tiden. Främst syns trenden i finans- och fastighetssektorn, med tydliga toppar i kristider som kring finanskraschen 2008 och under covid-19-pandemin 2021. I år har fusioner och förvärv omsatt omkring 2 600 miljarder dollar globalt – något som fick storbanken Goldman Sachs att i höstas förutspå en kommande ”våg” av sammanslagningar. 

Bland jätteaffärer som omtalats på senaste finns Netflix försök att köpa streamingkonkurrenterna Warner Bros och HBO, ett monopol som även Paramount gett sig in i leken om – uppbackade av Donald Trumps svärson Jared Kushner, och riskkapital från Qatar och Saudiarabien.

Flamman har sökt Fastighetsförbundet och Clas Ohlson.