Svindyra arenashower, festivaler som kostar en halv månadslön och en urspårad andrahandsmarknad. Är det giriga streamingtjänster, pandemin eller ”superstjärne-ekonomin” som ligger bakom konsertbiljetternas skenande priser? Flamman pratar med festivalarrangörer, experter och musikernas fackförbund för att ta reda på varför livemusik blivit en lyxvara.
Bland handmålade containrar och konstverk kastar sig ungdomar livligt omkring till dundrande hiphop. Ölen har tagit slut, svetten rinner längs ivriga tonårsryggar.
Över tusen festglada musikfans har vallfärdat till Frihamnen, där Sommarfestivalen bjudit in till indiefest. Fjolårets upplaga av arrangerades helt ideellt av Bella Göthe, 23, och hennes kompis Harald Thafvelin, 22, tillsammans med hjälp från kompisar och volontärer. Totalt dök 1 200 personer upp, och kostnaderna täcktes precis:
– Vi gick 5 000 kronor plus på hela festivalen, säger Bella Göthe till Flamman.
– För mina hundratals timmar arbete fick jag 2 500 kronor. Jag har nog aldrig haft ett så jobbigt år i mitt liv. Men det var värt det.
På området fanns inga företag eller sponsorer – ”vi undviker sådant i allra högsta grad”, säger Bella Göthe – men däremot ett 20-tal soffor, som de hittade gratis på Facebook Marketplace.
Vi ser inte att pengarna som kommit in när priserna ökat har trillat ned till musikerna.
Målet med festivalen var att göra den så billig som möjligt – i protest mot de dyra festivalpriserna. Artisterna hade inga fasta gage, utan fick 50 kronor betalt per såld biljett. En entrébiljett kostade 179 kronor och en ölburk 54 kronor.
– Vi ville sälja ölen för 35 kronor, men vi fick inte för Stockholms stad, det uppmuntrade för mycket till alkoholkonsumtion. Då köpte vi långburkar i stället, säger Bella Göthe.
Men Sommarfestivalen sticker ut. I allmänhet har livemusik blivit dyrare och dyrare. Marknaden koncentreras ständigt och mindre arrangörer slås ut, samtidigt som kostnaderna ökar.
”Det har talats om festivaldöd i Sverige i 20 år”, sade musikexperten Fredrik Strage efter att reggaefestivalen Öland Roots meddelade att man lägger ned i år. På sajten Festivalrykten kallar Niklas Kristiansen dagens festivaler för ”Spotify-algoritmer med öltält”, och musikjournalisten Markus Larsson skriver att dyra biljettpriser är en ”kapplöpning mot döden”.
För konserter har priserna på andrahandsmarknaden rusat. För två år sedan såldes två biljetter till Taylor Swift på Friends Arena i Stockholm för hisnande 18 500 kronor på Tradera.
Samtidigt saknas tydlig statistik på den svenska förstahandsmarknaden, då Statistiska centralbyrån räknar ihop konsertpriserna med bio- och teaterbiljetter. Och den ökningen har varit i linje med inflationen de senaste tio åren, som legat på omkring 30 procent.
Desto tydligare är det att svenska festivalbiljetter galopperar om inflationstakten. Flammans genomgång visar att priset på svenska festivaler ökat med omkring 54 procent på tio år – 23 procentenheter mer än inflationen under samma period.
Musikkritikern Andres Lokko (bilden), som skrivit om branschen i över 30 år, säger till Flamman att ”popmusiken nästan alltid fungerar som en pålitlig spegelbild av samhället i stort” – liksom dess pressade ekonomi:
– De orimligt eskalerande biljettpriserna är ett tydligt exempel på hur levnadskostnaderna i stort har skenat.
Priserna hänger också ihop med hur streaming online ersatt fysisk skivförsäljning, enligt Andres Lokko:
– Tidigare turnerade man för att öka skivförsäljningen, i dag ger man ut musik för att sälja konsertbiljetter. För de flesta band och artister är det den huvudsakliga inkomstkällan.
En ”helt korrekt” analys, säger Karin Inde (bilden), ordförande för fackliga Musikerförbundet:
– Man blev inte rik på inspelad musik förr i tiden heller, men det kunde åtminstone sätta mat på bordet.
Under pandemin ”rycktes mattan undan” för många artister, som behövde lägga mer tid på sina brödjobb – lönearbetet vid sidan av skapandet. Många är fortfarande kvar på brödjobben i dag, eller uppmuntras att skaffa ett:
– Bland unga artister pratas det mycket om att man behöver en plan B nuförtiden, säger hon.
Hon beskriver hur streamingplattformarna utformats utefter en ”superstjärne-ekonomi”. Systemet är lönsamt för de riktigt stora artisterna, men de som aldrig kommer upp i höga lyssningssiffror blir helt utan pengar.
Att få uppträda på scen är många artisters primära inkomstkälla, vilket gör festivalerna extra betydelsefulla:
– Musiker och artister är otroligt beroende av att ha fungerande och välmående arrangörer. Särskilt nu, med AI-utvecklingen, säger Karin Inde.
– När vi hamnar mer och mer bakom skärmarna blir konserter och festivaler lägereldar att samlas vid.
I över 30 år har tiotusentals Skellefteåbor rockat loss i högsommarvärme på Trästocksfestivalen – landets största gratisfestival.
Men i år ställs spektaklet in. Kostnaderna har skjutit i höjden, och bidrag från kommunen och sponsorer räcker inte till.
Arrangören Jonathan Norén Brännström, 30, tycker att det känns ”uruselt”:
– Vi har kört alla år sedan 1991, förutom under pandemin. Att nu behöva dra i handbromsen, det är svårt att inte känna att det är ett misslyckande, säger han till Flamman.
Festivalen omsätter i dag ungefär lika mycket som för tio år sedan – omkring två miljoner årligen. Inträdet är gratis, vilket innebär att arrangörerna är helt beroende av externt stöd
Merparten består av det kommunala bidraget – som varit på samma nivå i flera år, trots flera försök att få upp det. Lokala företag och sponsorer har också hoppat av, i spåren av den ansträngda ekonomin.
Samtidigt har allt från hyra, staket, tält och ström blivit dyrare – liksom gaget till artister. För tio år sedan kunde de boka närmare 80 akter, i dag får de runt 40 för samma peng.
Musikindustrin har blivit ”konstig”, tycker Jonathan Norén Brännström. Dagens artister ”måste kämpa” för att få betalt för sin musik – vilket i sin tur pressar arrangörerna att höja arvodena:
Konserter håller på att förvandlas till en ’lyxvara’ som man planerar minst ett år i förväg, som vore det livets första och enda familjeresa till Disneyworld.
– Streamingen har slagit undan benen på många artister, den betalar ut svindåligt. Då måste de ta betalt när de uppträder, för att kunna leva och hålla på med musiken.
Han tror också att det sker ett ”generationsskifte” inom livescenen, där unga i större utsträckning lockas till megaevenemang i storstäderna i stället för mer lokala scener.
Bella Göthe, som arrangerade Sommarfestivalen i Stockholm, tror att det som främst driver upp biljettpriset på de större festivalerna är ”girighet”:
– Jag ska inte spekulera, men ta Live Nation. Där finns det alltid någon som vill ha mer pengar. Det finns aktieägare som vill se vinst.
Både Göteborgsfestivalen Way Out West och landets dyraste festival, Sweden Rock, ägs av det amerikanska megabolaget Live Nation. Under 2010-talet har de också köpt upp andra stora svenska festivaler, som Lollapalooza och Summerburst.
År 2010 slogs de ihop med biljettgiganten Ticketmaster – världens största försäljare av liveevenemang. Sammanslagningen ledde till att det amerikanska moderbolaget tidigare i år fälldes i amerikansk domstol för monopol på livemarknaden, vilket bryter mot USA:s konkurrenslagar. Bolaget förnekar anklagelserna, och deras försvarsadvokat har hävdat att det snarare handlar om att de är ”hårda konkurrenter” som vill ”vinna”.
Förra året omsatte Live Nation mellan en och två miljarder dollar, beroende på hur man räknar. Live Nations vd, Michael Rapino, snuddar på dollarmiljardärsstrecket – med en förmögenhet på omkring 997 miljoner dollar.
Flamman har sökt Live Nation Sverige, som inte har återkommit. Däremot frågades bolagets vice vd ut nyligen i kanadensiska CBC om varför evenemangspriser blivit så höga. Han skyllde på marknaden, och att priserna stigit på grund av en ökad efterfrågan.
Bolagschefen Michael Rapino har till och med sagt att konsertbiljetter i dag är ”för billiga”, om man jämför med priser för sportevent. Han tog fasta på att produktionerna växt rejält:
– Beyoncé hade 62 transportlastbilar med sig. Det är som att sätta upp en Super Bowl varje kväll. För tio år sedan kanske det räckte med tio, sade han till CNBC.
Karin Inde från Musikerförbundet håller med om att dagens storslagna konserter är mer påkostade, särskilt för arenaspelningar:
– Biljettpriser på stora arenakonserter har dragit iväg på ett helt annat sätt än vad mindre och medelstora konserter har gjort, säger hon.
Hon tror dock att ökningen inte enbart beror på danstrupper och pyroteknik, utan också på ”ökade kommersiella intressen” från stora bolag som just Live Nation:
– Vi ser inte att pengarna som kommit in när priserna ökat har trillat ned till musikerna. Våra medlemmar har inte fått mer pengar i plånboken.
Experten Andres Lokko skymtar ett trendbrott inom livemusiken, där påkostade megashower och jättefestivaler tar över:
– Konserter håller på att förvandlas till en ”lyxvara” som man planerar minst ett år i förväg, som vore det livets första och enda familjeresa till Disneyworld, säger han.
Hans tips är att principiellt skippa arenaspelningar med Sabrina Carpenter och Ed Sheeran, och i stället söka sig till de mindre scenerna och artisterna, utanför det sociala medieflödet och ”köpta algoritmer”.
– Fast så intresserad av musik är man inte just nu – det vore ju elitism! säger han, och tillägger:
– Men läs seriös musikkritik för att ta reda på vad som är mest intressant, i stället för att fastna i köpta algoritmer. Du kommer att känna dig oerhört mycket modernare.
Bella Göthe hoppas att ”festivaldöden” kan undvikas med fler prisvärda festivaler, där musikupplevelsen går före vinstmaximering:
– Kulturen är bara så levande som vi kollektivt gör den. Om den bara får existera för dem som har pengar, då blir den väldigt homogen och elitistisk.
Som exempel nämner hon Way Out West, som blivit ett ställe dit folk går för att ”visa upp sig”. Elitismen kallar hon ”otroligt äckligt”:
– Folk måste sluta vara så jävla bajsnödiga och gå och dansa i leran igen.
Flamman har sökt Live Nation Sverige.
