Medborgerlig Samlings tidigare partiledare Daniel Sonesson står åtalad för grovt insiderbrott i Valuno, med band till den beryktade ”Pokerligan”. Flamman visar hur kretsen från 00-talet fortsatt sina betalningsaffärer i nya bolag – bland annat med Trumpnätverkaren Katie Hagström.
Den 3 juli 2025 får ledningen för kryptobolaget Valuno, tidigare Quickbit, ett dåligt besked. Finansinspektionen har sagt nej till att fortsätta ge dem tillstånd att sälja kryptotjänster, enligt EU:s nya Mica-regelverk.
Men det får marknaden veta först nästa eftermiddag – när aktien faller omkring 33 procent. Då ska två chefer redan ha hunnit sälja delar av sin portfölj för hundratusentals kronor.
En av cheferna är Valunos dåvarande vd Daniel Sonesson – som fram till strax efter valet även var partiledare för Medborgerlig Samling. Den 2 november 2026 åtalas han och bolagets tidigare ekonomichef för grova insiderbrott.
”Jag anser att jag är fullständigt oskyldig”, skriver Sonesson till Svenska Dagbladet. Den forne MED-ledaren lämnade bolagsstyrelsen redan i våras, efter vad han beskrev som ”enorma problem”. Därefter har sanktioner och miljonviten fortsatt hagla över bolaget.
Sonesson är inte den enda högerprofilen i Valunos historia. Bland bolagets tidigare storägare finns Gunnar Axén, före detta riksdagsledamot för Moderaterna och känd från Allrahärvan. Han övergav skeppet i somras, strax efter att Valunos aktie handelsstoppats och bolaget förklarat sitt aktiekapital ”helt förbrukat”.
På ägarlistan har också Erik Ahrsjö funnits – en centralfigur i ”Pokerligan” som åtalades för ekobrott på 00-talet, och delägare i den nu nedstängda betaltjänsten Intergiro.
Vår uppfattning är att historiska kopplingar till den så kallade Pokerligan utgör den huvudsakliga roten till de problem man nu står inför.
”Vår uppfattning är att historiska kopplingar till den så kallade Pokerligan, den gruppering som i media lyfts fram i samband med bolagets tidigare affärer, utgör den huvudsakliga roten till de problem man nu står inför”, skrev Gunnar Axén i samband med utträdet ur Valuno.
En av Ahrsjös medarbetare har varit Trump-nätverkaren Katie Hagström, som Flamman tidigare skrivit om. Hon har varit svensk kontaktperson för Turning Point USA och organiserar möten mellan amerikanska konservativa makthavare och svenska politiker.
Hagström har också jobbat i finansteknikbranschen – inklusive på Intergiro, som delat Östermalmsadress med flera av hennes andra bolag. Fram tills i år var hon operativ chef i Ahrsjös bolag Add Demand, som gick i konkurs våren 2026.
– Jag ägde det, och hon var chef, säger Erik Ahrsjö.
Från Netlogs värdekuponger till Valunos kryptovalutor återkommer både personer och en affärsidé: att hjälpa nätkasinon att ta betalt när banker och kortbolag sätter stopp.
Året är 2003. Tre svenskar – Erik, Peter och Karl – slår sina huvuden ihop.
Männen har redan då ekobrottslig erfarenhet och sitter på mer eller mindre heta stolar. Erik Ahrsjö brukade jobba på bank, men har nyss kommit ut efter sex år i fängelse. Karl Rosengren bär fotboja och är ”i behov av pengar”. Det är även Peter Johansson, som vid tillfället jagas av ”stora, inte särskilt snälla, fordringsägare”.
Johansson springer från ruinerna av sitt förra bankprojekt, det nyligen tvångslikviderade Bank Crozier på Grenada. Banken har erbjudit ”anonymitet samt skattemässiga fördelar” sedan 1997, men gått under i en svällande svindlerihärva. Nu behövs en ny plan.
I det omfattande åtalet mot kretsen beskrivs hur männen fått in minst 295 miljoner amerikanska dollar i sitt bolag Netlog:
”De kom t.ex. från casinon. Amerikanska medborgare får inte spela offshore, dvs. utanför USA, över internet enligt federal lag. […] Det fanns alltså pengar att tjäna på amerikanska medborgare av det skälet att de inte kunde betala med sina kort. Netlog var lösningen. Erik Ahrsjö låg bakom.”
”Man gör ett system som innebär att man formellt inte köper en tjänst på en pokersajt. Man köper i stället poäng. Sedan går man till spelsajten och växlar in sina poäng. […] Det går ut på att lura banken och amerikanska myndigheter.”
Med i bygget av pengamaskinen Netlog finns också den klurige kreditkortsamerikanen Nick Nolter, med ”mycket stort kontaktnät” i spelvärlden.
”De är bara en hop skurkar”, skriver en anställd på London Casino i ett upprört mejl till bolaget 2005. Året efter gör Ekobrottsmyndigheten razzia mot Netlog i Stockholm.
Journalisten Bernt Hermele ger kretsen smeknamnet ”Pokerligan”. I åtalet anklagas de, utöver grova skattebrott, för att ha mutat politiker i Panama, en svensk polischef och en handläggare på Skatteverket.
Men trots en ”voluminös” utredning frikänns nästan samtliga inblandade. Erik Ahrsjö blir den enda som till slut får skaka galler – i tre månader, för bokförings- och skattebrott av normalgraden, samt ”försvårande av skattekontroll”.
”För Ekobrottsmyndigheten är domen en katastrof, i klass med Trustor- och Prosolvia-domarna. Åklagaren har lagt ner tio år på utredningen, och enligt uppgift 25 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar”, skriver Bernt Hermele i Realtid efter chockbeskedet som får Pokerligans försvarsadvokater att dansa av lycka. Spåren efter Netlogs amerikanska miljoner rinner ut i den karibiska sanden.
– Redan på 90-talet jobbade jag med banking i Karibien, på Nevis och i Costa Rica, då allt det här med onlinespelande först satte igång. Min kundbas och kontaktmassa kommer från den tiden, berättar Erik Ahrsjö.
När Flamman når honom på telefon tar det inte lång tid innan han börjar rabbla gamla namn som ”Golden Palace” och ”SportingBetUSA”, samt något som börjar med ”Lady”, innan han hejdar sig och skrattar.
Uppdrag Granskning pekar ut Erik Ahrsjö som en av flera erfarna ekobrottslingar i kulisserna hos den allt mer skandalomsusade nätbanken Intergiro.
– Visst samarbetade Netlog med en väldigt stor pokerserie, World Poker Tour, som var sponsor och allt möjligt.
Våren 2025 skrivs det plötsligt nya rubriker om Pokerligan. Uppdrag Granskning pekar ut Erik Ahrsjö som en av flera erfarna ekobrottslingar i kulisserna hos den allt mer skandalomsusade nätbanken Intergiro. Även kopplingar till Trustor-namnet Thomas Jisander och Worldclearing-härvan uppdagas, men inflytandet från Pokerligans krets är högst direkt.
Kort därefter drar Finansinspektionen in Intergiros tillstånd, med motiveringen att det funnits ”uppenbar risk för att kriminella har kunnat tvätta brottsvinster”. Intergiro avfärdar fortfarande SVT:s avslöjanden om hur man valt att behålla ”rödflaggade” konton och att bedragarnätverk på Cypern slussat ut miljarder via banken. I en lång ”dödsruna” på Intergiros forna webbplats kallas tv-reportaget för ”sensationalistiskt klickbete”.
Även Erik Ahrsjö menar att man stängde ned allt på ”lösa boliner”. Han beskriver hur Intergiros tilltänkta kunder bland annat var statliga myndigheter:
– För att samla in eller förvara pengar. Det kom aldrig så långt som en upphandlingsprocess, men jag hade ju byggt ett system som skulle kunna hantera en miljon betalningar på några minuter.
Spelbetalningarna återkommer också i Valunos affärer.
”Avslaget från FI visar att Valunos verksamhet var världsomspännande med slutanvändare i 114 olika länder”, skriver Affärsvärlden i samband med att Daniel Sonesson åtalas för grovt insiderbrott.
En stor del av kunderna ”förväntades” komma från nätkasinon och onlinespel, men det är ”oklart” om dessa haft licenser eller inte. Enligt tidningen är det däremot klarlagt att Valuno ”försökt runda Mastercards spärrar mot olicensierade spelbolag”. Bolaget har därför inte fått hantera spelbetalningar i Norge sedan 2022.
– Bevisningen är direkt och stark, men jag jobbar efter principen att inte kommentera mål i media, säger Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Thomas Langrot – som också åtalade ”Pokerligan”.
När Flammans reporter förtydligar att det rör kopplingar till ”ett gammalt, stort fall där du också var åklagare”, utan att nämna ”Pokerligan” eller Netlog vid namn, svarar han kort:
– Jag kan ju tipsa dig om ett program Uppdrag Granskning hade våren 2025.
Den som tittar under huven på det skandaltyngda Valuno hittar dessutom delar av Intergiros gamla tekniska innanmäte. I september 2025 meddelar Valuno att bolaget köper plattformen för 50 miljoner kronor av Gunnar Axéns bolag Citigiro, som först köpt ut den ur Intergiros konkursbo.
”Vi är väl medvetna om att Intergiros resa präglats av en komplicerad ägarbild och svag styrning. Men vi är också övertygade om att bolagets tekniska plattform, produktportfölj och nyckelpersoner inte har förlorat sin relevans”, sade Axén i augusti 2025.
Erik Ahrsjö, som själv ägt aktier i Valuno, anser att tekniken såldes ut för billigt ur konkursboet.
– Det var mycket pengar som gick förlorade. För fordringsägarna, som mig och Add Demand.
Att Valuno varit ”starkt beroende” av en ”nyckelpartner” i Gibraltar, och tappat sitt tillstånd även där efter lokala myndigheters pengningtvättsgranskning, beskrivs av FI som ett ”särskilt anmärkningsvärt” tecken på ”grundläggande brister, av mer systematisk karaktär”.
Beroendet av externa affärspartners går långt tillbaka. ”Bolaget är i dag starkt beroende av samarbetspartnern Celoxo Limited, och det föreligger risk för omedelbar negativ effekt på [vår] tillväxt om samarbetet skulle upphöra”, skriver Quickbit inför sin börsnotering 2019.
Tidigare handlade det om digitala värdekuponger, nu används kryptovaluta. I båda fallen erbjuder man mellanliggande värdebärare för transaktioner.
Samma år beskriver Affärsvärlden bolaget Celoxo, med bas på Cypern, som gemensam nämnare och ”motor” i centrum av det tidningen kallar ”ett dolt personnätverk med kontroversiella inslag” bakom ”kryptoraketen Quickbit”. Då har Quickbit nyss köpt Gibraltarbolaget Rockmint av Celoxo.
Köpet ger bolaget ”tillgång till en databas med flera tusen kunder som tidigare handlat med kryptovalutor”. I ett annat dokument beskriver Quickbit hur Celoxo ”arbetar som portal gentemot introducentnätverk”, som säljer Quickbits krypto-betallösning till olika e-handlare: inom sektorer som ”gaming”, ”e-cigg”, ”sport”, ”vuxenunderhållning” och ”offshore-handel”, bland andra.
”Det finns slående likheter i affärsidén bakom Quickbit och 00-talets Netlog”, skriver Affärsvärlden i sin granskning 2019.
”Tidigare handlade det om digitala värdekuponger, nu används kryptovaluta. I båda fallen erbjuder man mellanliggande värdebärare för transaktioner.”
Tidningen pekar ut en liten krets svenska affärsmän i 50-årsåldern som hjärnorna bakom både Quickbit och Intergiro. Samma krets återfinns bakom Netlog: ”Pokerligans bolag”. Med andra ord är en av dem Erik Ahrsjö.
2020 gör investeraren Mathias Jonsson van Huukslot entré som största ägare i Quickbit, via sitt schweiziska bolag Bullet Capital. På en fråga på finansforumet Placera – om varför han ”undanhåller” hur han lärt känna Peter Johansson, en av de andra Pokerligan-namnen bakom Quickbit – svarar van Huukslot:
”Jag arbetade som vice VD på Bank Croziers värdepappersbolag i 9 månader, år 2001-2002. Jag sa upp mig efter 9 månader, då jag inte var övertygad om att offshore banking var en hållbar affär. Efter att jag sa upp mig hade vi ingen affärsmässig relation till varandra, tills dess att vi sprang på varandra igen via svenska skolan i Marbella 2012.”
Våren 2026 får rekonstruktörsjuristen Guy Lofalk, känd för uppdraget att försöka rädda Saab, ett konkursat bolag i famnen. Det heter Add Demand och innehåller ett myller av dotterbolag. Bouppteckningen är full av formuleringar som ”tillgång under utredning”, ”ännu ej återfunnits”, ”okänt antal aktier som bedöms sakna värde”, och ”värdet är osäkert, liksom frågan kring fordringarnas riktighet”.
Här träder en viss Katie Hagström in i bilden.
På en bild tagen på ett ”vintage SpaceX party” poserar hon med Elon Musk – en man hon kallar ”en modern mix av Ford och Edison”. Under bilden skriver Katie Hagström att hon – precis som idolen Musk, på Paypal-tiden – arbetar inom fintech, finansteknologi, specifikt med ”innovativa betallösningar”.
Flamman har tidigare skrivit om hennes centrala roll som nätverkare på hög nivå mellan den amerikanska Trump-sfären och svensk höger, och hur hon driver flera mindre bolag ihop med sin man Erik Hagström, som länge arbetat för Moderaterna.
Men under flera års tid var hon också operativ chef på den nyligen konkursade Add Demand-koncernen. Som ägare till den står en helt annan Erik – Erik Ahrsjö.
– Katie jobbade på Add Demand, ja, bekräftar Erik Ahrsjö för Flamman.
– Jag ägde det, och hon var chef.
Erik Ahrsjös största andel i Intergiro, på nästan 10 procent, ägdes via Svenska Invest NXT – ett dotterbolag inom Add Demand. En tidigare anställd beskriver dess verksamhet som ”riskkapital i betal- och blockchain-teknologier”. Ett annat dotterbolag har skapat ett ”virtuellt kortsystem baserat på Visa och Mastercard” samt handlar med ”digitala presentkort, värdebevis och spelkuponger”.
Katie Hagström arbetade som ”projektledare” på Intergiro mellan 2019 och 2020, och blev därefter ”portfolio manager” på Svenska Invest NXT fram till 2023. Så långt bak som 2015 står hon skriven på Intergiro USA, registrerat på en svensk Pär i Florida.
Erik Ahrsjö bekräftar för Flamman att det var via Intergiro han först lärde känna Katie Hagström, men säger sig ha ”absolut ingen aning” om hennes politiska liv, som Flamman tidigare har rapporterat om.
– Jag trodde hon höll på med kvinnonätverk i Saudiarabien och sådant. Vi har diskuterat amerikansk politik rätt mycket, men inte mer än av rent samhällsintresse från mitt håll. Jag valde henne för att hon var extremt bra på rekrytering av bra folk, och en duktig kontorschef.
Vad gjorde Katie på Intergiro?
– Jag minns inte, men hon satt i alla fall med det juridiska teamet. På den tiden var Intergiro i princip bara en stor maskin som skrev policy, stora bibliotek av riskmanualer. Sådant som behöver godkännas, innan ett betalföretag får samsas med Visa och Mastercard. Jag antar att Katie var något slags sådan expert.
Innan konkursen satt Add Demand på ett kontorshotell på Kungsgatan, innanför samma pistagegröna fasad i närheten av Stureplan som Katie Hagströms andra firmor – Terragain, Valstand och Nordic Sidebar.
Här har även även Intergiro en gång haft sin adress. ”Financial Transactions Control Systems”, ett bolag i Quickbit-sfären, står fortfarande skrivet i byggnaden. Valuno har huvudkontor i porten bredvid. När Ekobrottsmyndigheten gör sin razzia mot Pokerligan 2006 ligger Netlogs kontor i samma kvarter – ”snett mitt emot” det aktuella kontorshotellet.
På flera av Add Demands gamla jobbannonser står Katie Hagström listad som kontaktperson. Bolaget har sökt revisorer och ukrainska programmerare – men också mer oväntade tjänster som hembiträden, skogshuggare och genetikforskare.
En annons för en ”sälj- och talangchef” säger lite mer om kärnverksamheten:
”Du kommer att sälja tjänster åt ett team av offshore-konsulter i Pakistan. Det består av omkring 200 erfarna mjukvaruutvecklare, som specialiserar sig på blockchain, krypto, och annan betalteknik.”
Bilder från 2018 och 2019 visar Erik Ahrsjö på möten i Dubai och Stockholm med Muhammed Khan – en affärspartner som senare kommer att grunda Intergiros filial i Pakistan.
På Khans Linkedin har Katie Hagström lämnat ett mycket gott omdöme och beskriver honom som ”extremt kunnig” inom ”internationell finans, bokföring och teknologi”. På en annan Linkedin-bild – av Valunos fysiska ”krypto-betalkort”, som det står både ”Visa” och ”Quickbit” på – har hon kommenterat ”Well done!”.
Vad för finansteknik sysslade Add Demand med innan konkursen?
– Maskinbokföring, svarar Erik Ahrsjö.
– Att översätta bokföring mellan olika affärssystem. Generera räkningar och sådant som kan maskinläsas.
2024 utreds både Erik Ahrsjö och Katie Hagström för bokföringsbrott i Add Demand. ”Betydande fordrings- och skuldposter som inte kunnat fastställas” i 20-miljonersklassen och ”transaktioner som är svåra att spåra och följa” får revisorn att slå larm.
Båda två frikänns dock, och Add Demand slipper betala någon företagsbot på 40 000 kronor. Katie Hagström berättar i förhör om konflikter med revisorn och hur balanskontot blivit övertrasserat. I utredningen framgår att bolaget använde Intergiro som sin banktjänst.
Varför gick Add Demand i konkurs?
När Erik Ahrsjö svarar Flamman dyker ett bekant namn upp igen:
– Vi hade en jättestor kund, Celoxo, som i huvudsak använde det för att sköta casino- och spelsajters transaktioner. De var störst, och försvann helt enkelt, tog verksamheten utomlands. Sedan överlevde företaget en stund till, tills en väldigt stor fordran förlorade sitt värde, och då var det inte så mycket kvar.
Celoxo – och Gibraltarbolaget Rockmint, som ursprungligen ägdes av dem – har alltså fungerat som ett av Quickbits och Valunos viktigaste nav ute i Europa, genom vilket en mycket stor del av bolagets kundbas och ekonomi flödat.
Nu har ”Pokerligans” Erik Ahrsjö just förklarat att hans och Katie Hagströms bolag Add Demand – strax innan konkursen i år – också haft dem som en av sina största kunder.
Något som framgår i Add Demands konkurs, trots många oklarheter, är att bolaget haft en skuld på minst 1,4 miljoner kronor till Skatteverket – samt en på 7,6 miljoner kronor till ”Celoxo AB”.
Ytterligare dryga 2,1 utlånade miljoner kronor hittas under ”BTC Celoxo AB” – tre bokstäver som betecknar bitcoin. I ett separat ärende berättar Erik Ahrsjö för Skatteverket att en skuld på 12,8 miljoner kronor till ett resebolag ”betalades genom upplåning från Celoxo”.
Erik Ahrsjö nämner även namnet på familjen som driver Celoxo för Flammans reporter och berättar att han ”känner dem väl”. De sysslar med ”betalningar och andra investeringar” och har haft intressen även i Valuno, vilket bolagshandlingar bekräftar.
Valuno-investeraren med efternamnet i fråga är dömd för grovt vapenbrott, skyddande av brottsling och misshandel under 2010-talet. Vapendomen kom i samband med en stor ekohärva, i vilken flera andra personer dömdes till fängelse för grovt bokföringsbrott. Mannen förekommer också i Pandoraläckan.
När Flamman granskar Add Demands bolagshandlingar sticker ännu ett namn ut, på samma Stureplansadress: dotterbolaget ”Förborga AB”, som säger sig utveckla ”mobila applikationer för integritetsskydd”.
I dess styrelse har både Katie Hagström, Erik Ahrsjö och hans fru suttit – samt flera grundare av ”Bolagsspecialisten”, en av de mest uppmärksammade bolagsförmedlarna som möjliggjort brott genom att sälja ”rena” företag till kriminella. En av dem dömdes till fängelse 2024.
– Yes, this is Katie, svarar Katie Hagström i telefon.
Så fort hon får veta vem som ringer – och vad Flamman vill prata om – lägger hon på igen.
Flamman har sökt Guy Lofalk.
