Under måndagen invigdes Uppsala universitets temavecka om akademisk frihet. Invigningsseminariet gick under rubriken ”Från vackra ord till praktik”, och representanter från universitetens ledning i Uppsala, Stockholm och Umeå samt Konstfack var inbjudna för att diskutera vad som händer ”när universiteten tillämpar akademisk frihet i sin vardag”.
Men under samtalet reste sig flera personer i publiken, varav en hade med sig en megafon. I ett anförande kritiserade man att ingen av veckans punkter berörde Gaza, där bland annat FN-experter lyft risken för ett skolasticid – en utrotning av ett områdes eller ett folks akademiska institutioner.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
En av deltagarna i panelen var Anna Ekström, tidigare socialdemokratisk utbildningsminister och i dag ordförande i styrelsen för Umeå universitet.
– Jag var där för att prata om akademisk frihet. När tidigare stabila demokratier avdemokratiserats har det skett samtidigt med angrepp på den akademiska friheten. Det måste man ha en stark beredskap mot, säger hon till Flamman.
Men det blev inte som paneldeltagarna hade tänkt sig, berättar hon.
– Mitt i ett anförande var det en i publiken som läste upp ett ganska långt uttalande. Ett antal i publiken instämde och vecklade ut banderoller. När anförandet var slut så övergick det i talkörer, och sedan upplöstes mötet.
Hon beskriver situationen som stökig, men säger att mötet sedan återupptogs.
– Jag tyckte det var ganska odramatiskt. Alla har yttrandefrihet i Sverige, och här var det en grupp som utnyttjade sin yttrandefrihet, säger hon, och fortsätter:
– Jag själv är väldigt kritisk mot Israels krigföring i Gaza, och gör precis som ett antal folkrättsprofessorer bedömningen att det som skett där har varit ett folkmord. Det sker också övergrepp på Västbanken, vilket får alldeles för lite uppmärksamhet.
Samtidigt är hon kritisk mot metoden som aktivisterna använde:
– Ett akademiskt seminarium handlar om meningsutbyte och att bemöta och pröva varandras argument. Här var det talkörer i stället, och då blir det inte ett utbyte av åsikter. Då prövas inte argumenten.
Petter Hellström, idéhistoriker och initiativtagare till Uppsaladeklarationen, gick förbi mot slutet av manifestationen.
– Det var lugnt när jag kom dit. Det stod två polisbilar vid ingången. En grupp studenter klädda i palestinasjalar stod utanför och sjöng ramsor, men ganska snart gick de därifrån.
Vad han förstår riktade sig protesten mot det faktum att inga diskussionspunkter under veckan handlade om Gaza.
– Det anmärkningsvärda är att inget handlar om repressionen mot studentrörelsen för Palestina på universitet runt om i världen, eller om den totala förstörelsen av lärosäten i Gaza.
Bland de ämnen som tas upp under veckan finns hoten mot akademisk frihet i bland annat USA, Ungern och Turkiet, såväl som en mängd andra länder. Men omnämnanden av Gaza, Palestina och Israel saknas helt.
Petter Hellström är själv kritisk mot urvalet av punkter och lyfter bland annat repressionen mot Palestinaaktivister på universitetscampus i USA, där den palestinska flyktingen Mahmoud Khalil fick sitt uppehållstillstånd indraget efter att ha protesterat mot Israels ockupation av Gaza.
– Det är så klart inget fel med att prata om akademisk frihet i USA eller Ungern, men att ignorera att hela sektorn har förstörts i Gaza blir en talande tystnad.
Tesfaye Woubshet Ayele, doktorand på Stockholms universitet och styrelsemedlem i gruppen Antiimperialistisk aktion, var en av de som deltog i protesten. Han säger till Flamman att universitetet även borde ha bjudit in propalestinska aktörer. Han är också kritisk mot att enbart universitetsledningen fanns representerad vid invigningsseminariet.
– Konferensen är inte så fri som man presenterar den. Man har inte bjudit in några aktörer eller organisationer som har drivit akademisk bojkott av Israel. Det finns massor att välja mellan. Men de vill inte ha ett öppet samtal om Palestina.
Han säger att protesten riktade sig direkt mot deltagarna i panelen.
– De gömmer sig för oss och vill inte prata om den viktigaste frågan för akademisk frihet just nu i Sverige och Västvärlden, det vill säga Palestinafrågan.
– Vi har försökt den institutionella vägen, vi har skickat mejl och röstat igenom motioner i kåren, skickat in förslag. Inget fungerar. Allt vi möts av är en stenvägg. Så vårt enda sätt att lyfta frågan är genom demonstrationer och protester.
Anna Ekström sade att hon höll med er om folkmordet i Gaza men beskrev det som att ni överröstade diskussionen. Är det inte bättre att ha ett samtal?
– Om Anna Ekström anser att det pågår ett folkmord, varför har hennes universitet inte fördömt det i ett officiellt uttalande?
– Det är universitetsstyrelsen vi pratar om. De har makten att göra vad de vill. Det är de som har tystat oss, ignorerat oss och tagit oss ut ur alla dialoger. De monopoliserar scenen, och sedan vill de prata om akademisk frihet.
