Det var i slutet på sommaren som en kontoinnehavare kopplad till en av Sveriges större gräsrotsorganisationer fick ett brev hem från banken. Kontot hade använts för att samla in pengar via Swish till stöd för den politiska aktivism som nätverket drev. Men det kunde inte Nordea vara säkra på var sant. Banken meddelade att kontot stängdes, utan förvarning, eftersom det inte ansågs ”vara möjligt att i tillräcklig utsträckning övervaka och förstå de transaktioner som sker för att kunna upptäcka och förhindra misstänkt penningtvätt eller terrorfinansiering”.
– Vi kämpar mot terrorismen, och de antyder att vi har samlat de här pengarna för att stödja terrorverksamhet. Det är skrattretande. Vår existens bygger på en demokratisk vision, säger en företrädare för aktivisterna till Flamman. Hen vill vara anonym, bland annat just för att inte riskera att pekas ut som terrorist.
Organisationen hade fram till dess att kontot stängdes tagit emot hundratusentals kronor i privata donationer. Att kontrollera varifrån alla enskilda donationer kommer är alltså svårt, både för aktivisterna och för deras bank.
För bankerna kan större insamlingar via till exempel Swish vara påfallande lika penningtvätt eller terrorfinansiering.
Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Cats, som är en del av försvarshögskolan, har dessutom tidigare pekat ut organisationer som arbetar med insamling för aktivistiska eller humanitära ändamål som en möjlig front för att skicka pengar till terrororganisationer som IS.

Det är inte alla som faktiskt jobbar med till exempel välgörenhet – de är förklädda terrororganisationer

I en uppmärksammad rapport som släpptes tidigare i år skriver centrets forskare:
”Det finns också betydande svårigheter att särskilja transaktioner som omfattar humanitära syften från det som avses för terrorverksamhet. Det finns information att Syrienresenärer samlat in pengar genom Facebook upprop med syfte att inskaffa ambulanser som sedan transporteras ner till okänd mottagare. Samtidigt har insamlare uppträtt på slagfältet inom ramarna för IS”.

Kundrelationer avslutas

På Nordea säger presschefen Petter Brunnberg att man regelmässigt stänger ned konton i fall som det med aktivisternas insamling, även om man inte har några bevis för kriminellt beteende.
– Vi kommer aldrig vara plattform för någon kriminell aktivitet. Därför måste vi i vissa fall avsluta kundrelationer, säger Petter Brunnberg till Flamman.
Bakom besluten står den ganska färska lagen om åtgärder mot penningtvätt och terrorfinansiering, som infördes i somras. I den slås fast att banker och andra som erbjuder finansiella tjänster är skyldiga att granska sina kunder och deras transaktioner för att säkerställa att kunderna inte kan misstänkas delta i någon kriminell verksamhet.
Men det kan alltså räcka med att bedriva insamling från privatpersoner.
– Om vi har kunder som får in pengar så måste vi veta var pengarna kommer ifrån och var pengarna används när de går vidare. Vi kan inte genomföra transaktioner där vi inte vet var pengarna kommer ifrån. För då bryter vi mot lagen, säger Petter Brunnberg.
Vid misstanke om brott är banken dessutom skyldiga att rapportera saken vidare till polisen.

Pengar slussas till Isis

Tidigare har organisationer som påstått sig samla in pengar till humanitärt bistånd visat sig slussa pengar till terrororganisationen Isis. På Finansinspektionen menar man att det finns anledning att vara skeptisk till verksamheter som inte kan redovisa vart pengarna kommer ifrån eller var de ska.
– Det är inte alla som uppger att de jobbar med exempelvis välgörenhet, som faktiskt gör det– det kan finnas förklädda terrororganisationer, säger Caroline Wänglund på Finansinspektionen till Flamman.
Hennes kollega, Niklas Borg, menar dessutom att organisationer kan utnyttjas utan att de själva vet om det.
– Det finns ju en problematik i att det både kan vara förklädda kriminella organisationer, men också att det inte behöver vara det, utan att även välmenande organisationer kan bli lurade så att pengar kan gå någon annanstans än dit organisationen tänkt sig. Ofta är det helt anonyma donationer, och däri ligger det ytterligare en svårighet för banken när det gäller att bedöma pengarnas ursprung.
Finns det inte en risk att den här lagstiftningen drabbar välmenande organisationer utan någon koppling till kriminalitet?
– Ja det är lite svårt att svara ja eller nej på det. Men det är ett regelverk som ställer hårda krav på att banken ska känna sin kund. Och så länge banken inte kan visa att det här har ett legitimt syfte, eller vart pengarna ska, så blir följden att även någon som inte egentligen har en illegal verksamhet drabbas. Men motsatsen skulle ju vara värre, det vill säga att en illegal verksamhet som finansierar exempelvis terroristhandlingar inte hindras,  säger Caroline Wänglund till Flamman.Hur många organisationer med rent mjöl i påsen som drabbats är i nuläget oklart. Bankerna har all rätt att avsluta relationerna med sina kunder, utan att det hamnar i någon officiell statistik.
Aktivisterna på en av de gräsrotsorganisationer som Flamman har varit i kontakt med, säger dock att de efter att ha fått sitt bankkonto nedstängt helt slutat att samla in pengar.
– Om man finansierar med crowdfunding på det här sättet så är det ju ett välkänt nummer och det finns ju ett förtroende kopplat till det numret, säger en aktivist.
När kontot stängdes ned skadade det förtroendet – inte bara för insamlingen utan för verksamheten som helhet.
– Det är inte bara banken som har gett oss problem. Generellt har folk ifrågasatt vart pengarna har gått. Vi valde att inte samla in mer pengar. När vi hela tiden blev misstänkliggjorda så tog det fokus från kampen vi förde.

Tor Gasslander

Redaktionschef 2017-2023.