Det är januari år 2000 och på ett blåsigt Slussen står en 25-årig America Vera Zavala och funderar på sin framtid. Hon är precis hemkommen efter flera års bortavaro, först som assistent vid Vänsterpartiets kansli i Bryssel och sedan hos en pojkvän i Paris. Bakslaget för vänstern efter murens fall har visat sig kortvarigt och doften av omstart vittras lite här och var i världen. Marknadsliberalismens snabba framfart har väckt en stridslystnad.
Där och då i isblåsten inser America två saker: att hon inte har några vänner i Sverige och att hon vill ta Attac till Sverige, rörelsen som nyligen fötts som ett skämt i den franska vänstertidningen Le Monde diplomatique. Få anade vad som sedan skulle följa.
Snabbspolning till en mulen aprildag 2026. Torpet i Orhem är fortfarande säsongsstängt, ett sommarkafé som informellt också fungerat som trivselplats för X-generationens autonoma vänster. America Vera Zavala har en tunn, röd-brandgul klänning och dricker te med kaféinnehavaren. De pratar om vilka band som ska spela på releasefesten för hennes kommande bok Fiesta, en självbiografisk bok om decennierna då hon blev ansikte nummer ett för antiglobaliseringsrörelsen.
– Så kul att de ska spela!
Hon säger det kända bandets namn och får jubel till svar.
Vad är det för speciellt med dem? (jag får inte avslöja deras namn)
– Det var soundtracket till den tiden. Och de är ett exempel på alla de som fortfarande är aktiva. Som är politiskt pålitliga.
Det var bandet som spelade i Vasaparken i Göteborg under kravallerna 2001 vid EU-toppmötet. Vi kommer till dem.
– I dag är det band som Kneecap som tar ställning, när alla andra håller tyst.

I Fiesta (Ordfront, 2026), som är en personlig resa genom 90-talets och millennieskiftets vänstervåg, festas det mycket. Svetten lackar, skosulor slits och människodofter blandas. Men partyt står också som symbol för en politisk urladdning som spred sig över världen. Vänstern var på gott humör och mobiliserade sig mot en världsfinans i färd med att koppla ett grepp kring före detta kolonier, skapa statsskulder och trycka tillbaka fackliga landvinningar. Bokens text galopperar fram som en andfådd tonåring.
Starten är zapatisternas uppror i mexikanska Chiapas nyårsnatten 1994.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!