Pensionssystemets fyra buffertfonder förlorade 106 miljarder på sina två första år. Detta ger anledning till kritik, menar regeringen i sin utvärdering av AP-fondernas verksamhet, som överlämnades till riksdagen i förra veckan.
– Regeringen har funnit det klandervärt att det blev så dåligt som det blev, säger Lars Gavelin, ämnesråd på Finansdepartementet.

Kritiken handlar inte i första hand om att så stora summor flyttades över till aktier, utan vid vilken tidpunkt det skedde.
– AP-fonderna har bara anslutit sig till branschpraxis, och inte frågat sig om det var rätt att köpa vid just den tidpunkt man gjorde.
De stora aktieköpen under 2001 torde ha uppmuntrats av de nya politiska riktlinjerna, som ökade tillåten andel aktier från 30 till 60 procent. Men det bör inte skyllas på regeringen, menar Gavelin.
– Fondstyrelserna kan möjligen ha uppfattat det som en implicit uppmaning att öka andelen aktier. Dock kvarstår ändå ansvaret för tajmningen.

Några åtgärder är dock inte att vänta, enligt Gavelin.
– Ingen ordförande kommer att ersättas – så klandervärt anser inte ansvariga ministrar att agerandet var. Regelverket är inte heller föremål för revision.
Tredje AP-fonden har tagit fram en analysmodell som inkluderar långsiktig värdering, och enligt denna finns ingen anledning tro att marknaderna är övervärderade i dag, säger Gavelin. Som siffrorna ser ut idag finns ingen stor anledning att oroa sig för pensionsnivåerna efter 2010.
– Men om fonderna skulle tappa ytterligare tio procent i år så blir risken akut.