– Först steg den väldigt mycket under pandemin. I återhämtningsfasen gick den ned igen, men under den senaste perioden har det börjat stiga igen till följd av lågkonjunktur. Höga räntor och inflation har gjort att konsumtionen minskat, och många arbetsgivare har tvingats säga upp personal, säger Emil Persson (bilden), analytiker på Arbetsförmedlingen.

Rapporten konstaterar att de enda länen som går mot nuvarande trend är Norrbotten och Dalarna. Emil Persson berättar att man sett arbetslösheten sprida ut sig, både geografiskt och till fler branscher.

– I början var arbetslösheten knuten till storstadsområdena med omnejd, vilket hänger samman med att vi har högst bostadspriser och lån där. När räntorna gick upp bara någon procent märktes det direkt där. Mer utsatta branscher, som handeln, står också för en större del av arbetsmarknaden i storstäder än i glesbygden.

Han ser två huvudskäl till att just Norrbotten och norra Sverige inte drabbats fullt lika hårt. Dels har det att göra med stora investeringar i grön industri – dels måste arbetsgivarna tänka annorlunda.

Det är en ganska utbredd arbetslöshet, som har träffat stora delar av arbetsmarknaden, även bland yrkeskategorier som tidigare inte varit så drabbade.

– Där har vi en sjunkande befolkning i arbetsaktiv ålder, och därför rekryterar man personer med fler typer av kompetenser. Hittar du inte en kandidat som kryssar i alla rutor så kanske du behöver rekrytera någon med kortare arbetslivserfarenhet, eller prioritera annorlunda på arbetsplatsen. Man tvingas tänka utanför boxen, menar Emil Persson.

Han säger att man från Arbetsförmedlingens håll har börjat peka allt mer på detta som en viktig lösning på de ”omfattande problemen med kompetensförsörjning”, där många arbetsgivare rapporterar in att de har svårt att nyanställa.

– Arbetsmarknaden är ett samspel, där arbetsgivaren också har ett ansvar. Hittar man inte exakt den kandidat man drömmer om kan man behöva titta på andra, eller fördela arbetet på ett annat sätt.

Under 2024 ökade antalet som tog emot ersättning från någon av Sveriges arbetslöshetskassor med 23 procent. Cirka fyra miljoner svenskar är medlemmar i någon a-kassa, vilket innebär att runt 30 procent av den arbetskraftiga befolkningen inte är det.

– Vissa vet att de inte i närtid kommer att vara i närheten av att uppfylla några villkor för att få ersättning. Där finns det ändå en viss tröskel i dag, berättar Tomas Eriksson (bilden), kanslichef på riksorganisationen Sveriges a-kassor.

– Man måste ha en förankring på arbetsmarknaden, och ha jobbat åtminstone ett halvår. Där tror jag att en gruppering finns, samt de som upplever att de är väldigt säkra på arbetsmarknaden och inte behöver försäkring.

Han vill dock råda den andra gruppen att fundera ett varv till. Ökningen som skett nu har slagit brett, även bland tidigare ”säkrare” grupper. Antalet mottagare av Unionens och Akademikernas a-kassa har båda ökat med runt 30 procent.

– Det är en ganska utbredd arbetslöshet, som har träffat stora delar av arbetsmarknaden, även bland yrkeskategorier som tidigare inte varit så drabbade. Man kan inte säga att det bara är kopplat till en viss sektor.

Både Arbetsförmedlingen och Sveriges A-kassor har dock tydligt sett vilken sektor som drabbades först och värst.

– I början när räntorna gick upp snabbt såg vi framför allt stor påverkan på byggbranschen. Bostadsbyggandet stannade i det närmaste av, vilket ledde till en ökad arbetslöshet bland byggarbetare, förklarar Emil Persson.

Tomas Eriksson utvecklar:

– Det har inneburit att det inte sätts i gång byggen heller. Det finns en rejäl tröghet där, och kommer förmodligen dröja att få i rörelse även när räntan sänks. Byggnads a-kassa samt andra kassor kopplade till byggsektorn har sett ökningar på upp till 80 till 90 procent. De upplever att det håller i sig, och att även det här året kan bli kämpigt.

Flamman har sökt Byggnads a-kassa, som hänvisar till pressmeddelandet om läget.