Det visar en doktorsavhandling av sjuksköterskan Katarina Göransson, doktorand vid Örebro universitet, skriver tidningen Vårdfacket. I en undersökning har 423 sjuksköterskor på 48 sjukhusanslutna akutmottagningar fått använda metoden att triagera 18 fiktiva patientfall. Totalt har 7 550 bedömningar jämförts med ”facit” av en expertgrupp.
– Det som förvånade mig mest när jag analyserade resultaten var att variationen var så stor mellan olika sjuksköterskor. I genomsnitt gjordes rätt bedömning i 58 procent av fallen. Men bryter man ned siffrorna på individnivå ser man att det fanns de som endast träffade rätt i drygt 20 procent av fallen medan andra prickade rätt till nästan 90 procent, säger Katarina Göransson till Vårdfacket.
Enligt Göransson går det inte att automatiskt överföra resultaten till hur det ser ut i verkligheten. Men kopplat till en tidigare studie kan slutsatsen dras att sjuksköterskorna på akutmottagningarna generellt har ganska dåliga förutsättningar för att kunna göra rätt bedömningar.
Inte utvecklat i Sverige
– För att triage ska fungera måste det finnas lämpliga lokaler, det måste finnas sjuksköterskor som enbart jobbar med triage och de måste ha tillgång till rätt typ av bedömningsinstrument, menar Göransson, som inte tror svenska sjuksköterskor är inkompetenta, utan att triagefunktionen ännu inte är utvecklad i Sverige.
Triage är en process där vårdgivaren gör en bedömning av patientens huvudsakliga symptom och tillstånd, i syfte att identifiera den medicinska angelägenhetsgraden.