I det belgiska parlamentsvalet i söndags blev det högerseger i både i flamländsktalande Flandern i norr och fransktalande Vallonien i söder. Socialdemokraterna förlorade störst och blev för första gången i modern tid inte störst i Vallonien. Regeringen förväntas nu bli en koalition av kristdemokratiska och liberala partier. I Vallonien med ett stort liberalt och ett litet kristdemokratiskt parti, i Flandern med ett stort kristdemokratiskt och ett litet liberalt parti.
Valets stora förlorare blev socialdemokraterna som sammanlagt förlorade 6,7 procent och landade på ynka 21,2 procent. En viktig orsak till brakförlusten i Vallonien där partiet är traditionellt starkt var en korruptionskandal kring byggandet av sociala bostadsområden. Mest verkar de Gröna ha tjänat på detta. Tillsammans gick de flamländska och vallonska gröna partierna från 5,6 procent till 9,1.
De Gröna förlorade mycket väljare vid förra valet när de suttit i den regering som godkänt Irak-kriget.
Nationalism
Extremhögern gick inte framåt nämnvärt, vare sig i norr eller söder. Vallonska Front National (systerparti till den franska förlagan) fick bara två procent (samma som förra valet) och flamländska Vlams Belang (före detta Vlams Blok) gick framåt med ynka 0,4 procent till 12 procent.
– Det var det enda positiva med det här valet, kommenterar Paul Emile Dupret, sekreterare för vänstergruppen GUE/NGL i Europaparlamentet i Bryssel och oberoende vänsteraktivist i Belgien.
Den nationella frågan hade dock ändå stor plats i valrörelsen. Valets vinnare, flamländske kristdemokraten Yves Leterme, har tidigare under valrörelsen dels kallat den belgiska staten för ”ett historiskt misstag” och förolämpat det fransktalande södern med uttalandet att dess invånare ”saknar intellektuell kapacitet att lära sig flamländska”. Hans parti räknas nu gå fram med förslag om att minska regionen Bryssels omfång för att undvika att området förblir tvåspråkigt och att dela upp socialförsäkringssystemet så att inga pengar transfereras från det rikare nord till det fattigare syd.
Vänsterkatastrof
Vänstern gjorde som väntat ett katastrofval. Det belgiska kommunistpartiet, som fram till 1970-talet regelbundet låg på kring fem procent av rösterna, slutade på 0,3 procent.
Samma resultat fick Belgiska arbetarpartiet PTB som har en politisk profil som kan jämföras med svenska KP (tidigare KPML(r)). ”Kommittén för en annan politik”, CAP, slutade på 0,2 procent.
– Förra valet fanns vissa försök till enighet, åtminstone på kommunistpartiets listor, men nu ställde alla upp var för sig. Många belgare skulle kunna tänka sig att rösta på en enad vänsterlista men som det är nu vill de inte slänga bort sin röst på ett parti som ändå inte har en chans att komma in i parlamentet, säger Paul Emile Dupret.
Den ekonomiska politiken förväntas nu fortsätta gå i ungefär samma nyliberala fotspår som tidigare där liberalerna hade stort inflytande i en koalition med socialdemokraterna.
