– Det är så oerhört tondövt från regeringen att öppna ett kontor i Ludvika, lova att man ska behålla det, och sedan ändå lägga ned det, säger Mats Nilsson (S), kommunalråd i Säter.
I närbelägna Ludvika planerar energijätten Hitachi Energy, som redan har över 4 000 anställda på orten, att expandera med ett ”gigantiskt logistikcenter”. Bolaget har sedan i höstas tagit emot personal som sagts upp från det krisande Northvolt – varav en stor del är utländska arbetare – och säger sig ha öppningar för minst 800 jobb framöver.
– De är snart uppe i 300 miljarders orderingång på ett och ett halvt år, anställer tre personer om dagen, och tar in folk från 80 olika länder. Är det någonstans vi behöver ett servicekontor är det i Ludvika, menar Mats Nilsson (bilden).
Ändå är Ludvika en av de orter, tillsammans med bland annat Piteå och Tranås, som drabbats av massnedläggningen av statliga servicekontor – de lokala samlingsplatser där flera olika myndigheter ryms under samma tak, bland annat Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Tillsammans med kommunalråd från både C, S och M på 15 orter är Mats Nilsson nu på krigsstigen mot nedläggningsplanerna, i vad Altinget kallar ett ”blocköverskridande daluppror”. Regeringen har beslutat att minska finansieringen till Statens servicecenter, myndigheten som driver kontoren, med 50 miljoner om året från och med nu i vår.
”I takt med att antal servicekontor har byggts ut har inte antal besökare ökat i samma utsträckning, bland annat tack vare att fler använder myndigheters digitala tjänster”, skriver civilminister Erik Slottners (KD) pressekreterare i ett mejl till Flamman.
Det finns stora konfliktytor mellan nationell och kommunal nivå, och en bristande förståelse för vad som får vilka effekter i kommun och region.
De 143 servicekontoren runt om i landet tog sammanlagt emot 2,8 miljoner besökare 2024.
I slutet av året meddelade man att ”nästan samtliga” som svarat på en besökarundersökning var nöjda – 95 procent med bemötandet, och 97 procent med hjälpen de fått. Flest behövde hjälp med ärenden hos Skatteverket, och mer än var tredje hade kommit dit för att de ville prata med en fysisk person.
– Vår uppgift är att använda skattemedlen så klokt som möjligt och leverera på våra uppdrag utifrån de förutsättningar som ges. Våra nöjdhetssiffror är inte något vi lyft i den här processen, säger Johan Eriksson, kommunikatör på Statens servicecenter.
I stället berättar han att man har fokuserat på sådant som besökstryck, hyresavtal och pendlingsmöjligheter.
– När det kommer hit många samtidigt från andra länder, som nu i Ludvika, finns ju ett ännu större, samordnat behov av myndighetskontakt, säger Anna Hed (bilden), kommunalråd för Centerpartiet i Mora.
– Det är märkligt var man menar att kontoren inte behövs. Jag saknar en analys bakom, och det bekymrar mig. Vi tappar i flera led, man behöver titta på hur hela Sverige ska hålla ihop på ett bredare plan. Detta känns som en förhastad pappersprodukt.
”Nu får Sverige 28 nya servicekontor”, basunerade hennes parti ut så sent som 2021. Att etablera mer statlig närvaro på landsbygden kallade Peter Helander (C) då ”fundamentalt för att hela landet ska leva”. Nu ska sex av kontoren som öppnade 2021 – Filipstad, Lysekil, Nordmaling, Norrköping, Växjö och Östhammar – stänga igen, antingen i år eller 2026.
– Jag har skrivit under mot sådant Centerpartiet var med och föreslog i Alliansen också, säger Anna Hed, som ”bråkat ganska mycket” med statliga myndigheter om liknande nedläggningar av lokala kontor.
Både i fallet med Skatteverket och Kronofogden lovade man att de skulle ersättas med de kontakter som erbjuds på just servicekontoren.
– Det finns stora konfliktytor mellan nationell och kommunal nivå, och en bristande förståelse för vad som får vilka effekter i kommun och region. Stad- och land-problematiken är frustrerande, säger hon till Flamman.
Mats Nilsson i Säter är inte främmande för att samarbeta över partigränserna lokalt, och detta är inte det första initiativet där Dalarnas kommunalråd enats över känslan av ”så här kan vi fasiken inte ha det”. Men sett till politiken som just nu förs på regeringsnivå ”skulle han absolut vara orolig” om han var lokal moderat.
– Man försämrar för dem som har det sämst, och jag som kommunalråd får tusen kronor i månaden lite då och då när de sänker min skatt, säger han, och fortsätter:
– Det är en omfördelning de inte kommer kunna försvara i slutändan, när de gick till val på att göra det billigare och bättre för allmänheten.
