Sannolikheten för att partistyrelsen kommer förlora morgondagens omröstningarna om budgetsamarbets-motioner är mycket liten. Som vi skrivit tidigare om så har Sjöstedt och partiledningen ett mycket stort stöd och naturligtvis tycker den stora majoriteten av partiets medlemmar att välfärdsmiljarderna och de andra resultaten av förhandlingar med Löfven-regeringen är bra. Även motionärerna gör det. De vill inte avbryta alla samarbeten nu. De vill höja ambitionsnivån.

Partiledningen, som var uppe med det tunga artilleriet i talarstolen i form av både Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt, argumenterade främst mot de motioner som menar att partiet borde förhandla bort migrations-överenskommelsen genom budgetsamarbetet. Men argument om att V inte förhandlar med regeringen om migrationspolitiken utan om den ekonomiska politiken, anförde partistyrelsen att effekterna av samarbetet är reella och att man gör skillnad genom glasögonbidrag, gratis medicin och mer resurser till välfärden.

Det man behöver göra i en sån här diskussion är inte att förklara hur bra det är med 10 extra miljarder. Det vet både ombuden på kongressen och medlemmarna som kollar hemma i soffan. Det man måste förklara är ju varför detta är den bästa strategin för att åstadkomma förändring.

Många av de ombud som var uppe i debatten menade att V måste vilja mer. Att de tio välfärdsmiljarderna är den största satsningen på välfärden sedan 1990-talet är väldigt bra, men det är också sorgligt. För 10 miljarder är väldigt lite. Sara Svensson, landstingspolitiker och delegationsledare för Skånedistriktet var uppe och beskriv hur de 3 miljarderna som kommer till landstinget i Skåne bara utgör en tredjedel av det underskott som budgeten lider av där. Det ger lite perspektiv. Diskussionen om de 10 miljarderna bör dock inte fokusera på om det är ”mycket” eller ”lite” utan om huruvida de kommer minska klassklyftorna innan valet 2018?

Jag tror inte heller på att Vänsterpartiet ska bryta samarbetet här och nu. Vänsterpartimedlemmar kanske kan övertygas om att samarbetet är förnuftigt, men *känner* de det i själ och hjärta? Och kommer de i så fall att sätta sin själ i pant för att försvara budgetsamarbetet? Utan en vettig argumentationslinje som alla västerpartister runt om i Sverige kan använda för att försvara samarbetet, så kommer det inte gå så bra 2018.

Här finns en uppgift för partiledningen att lösa – även om man vinner morgondagens omröstning.