När EU-parlamentet i mitten av december röstade om ett nytt regelverk kring före-tagsuppköp, gick de svenska socialdemokraterna emot sin egen partigrupp och röstade med borgarna.
Ett par konkreta exempel är vad som hände med stålverket i Degerfors och däckfabriken i Gislaved efter att ha blivit uppköpta av utländska ägare.
Det så kallade övertagandedirektivet har diskuterats inom EU i över tio år. Det handlar om att införa EU-gemensamma regler kring att underlätta företagsuppköp.
Förra gången, 2001, föll direktivet. I mitten av december 2003 behandlade EU-parlamentet för andra gången frågan om regler vid företagsuppköp, särskilt vid så kallade fientliga uppköp.
Något förenklat handlar det om vem som ska vara företagets företrädare när företaget köps upp: styrelsen – aktieägarna eller de anställda – och vilka möjligheter det ska finnas på nationell nivå att hindra monopolisering och så kallade fientliga uppköp.
I kommissionens förslag lämnas en stor del av makten till aktie-ägarna och ger de anställda få rättigheter.
– Denna lagstiftning har inga sociala ambitioner, deklarerade den ansvarige kommissionären Frits Bolkestein i EU-parlamentet.
EU-kommissionen har också varit svuren fiende till den svenska viktningen av A- och B-aktier, vilken hjälper Wallenberg och andra storägare att behålla kontrollen över sina företag. Ministerrådet kom i slutet av november fram till en kompromiss som ligger nära kommissionen men samtidigt ger möjlighet till nationella undantag.
Därigenom kan åtminstone tillfälligt A- och B-systemet behållas vilket var centralt för att Sverige skulle ansluta till kompromissen.
Denna fick i sin tur kritik från USA som menar att EU försvårar uppköp. Även EU-kommissionen ansåg sig överkörd av ministerrådet.
De svenska facken anslöt sig till den svenska regeringen och näringslivets åsikter. Det går därmed emot Europafacket, ETUC:s, linje, som velat betona de anställdas rätt till information och inflytande – en dimension som saknats i stort sett helt i såväl kommissionens som ministerrådets förslag.
I ett pressmeddelande inför EU-parlamentets avslutande behandling sade sig ETUC vara ”extremt oroat” över kompromissförslaget. De berörda inom företagen ”måste ha medel att effektivt motsätta sig uppköp som inte bidrar till företagets eller ortens utveckling och som leder till stora förluster av arbetstillfällen”, krävde ETUC.
Den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet anslöt sig till kritiken och har hela tiden, inte minst inför slutomröstningen, sökt förhandla in ett antal ändringspunkter som skulle gett mer inflytande för de anställda.
De flesta ändringar röstades ned. Med 321 röster mot 219 beslutade EU-parlamentet att godkänna direktivet. De svenska och danska socialdemokraterna anslöt sig till Svenskt näringsliv och den europeiska borgerligheten.
Frågan lämnas nu åter till kommissionen som skall utarbeta ett avslutande förslag.
