– Det som sker är att klyftorna ökar ännu mer. De som ligger på genomsnittet och de rikaste drar ifrån, säger Eva Svedling från Rädda Barnen, som nyligen kom ut med en rapport om fattiga barnfamiljer.
Andelen barn i familjer som lever i relativ fattigdom har gått ner tidigare, men nu vänder siffrorna uppåt igen. Samtidigt ökar de ekonomiska klyftorna i samhället.
– Vi kan inte garantera utbildning och sjukvård till barn i de områden där fattigdomen är väldigt hög, säger Eva Svedling.
Hon pekar på att andelen elever som går ut nian med ofullständiga betyg är högst i områden med många fattiga familjer. Fattigdom påverkar även i vilken utsträckning en familj hämtar ut till exempel mediciner. Fattiga barn löper dubbelt så stor risk att bli mobbade.
Skillnaderna mellan olika områden kan vara väldigt stor.
– Om man tittar på Malmö så är drygt 60 procent av alla barn i Rosengård fattiga, medan bara några procent av barnfamiljerna i Limhamn är det.
Liknande skillnader mellan olika områden finns i alla storstäder. Rädda Barnen har tidigare flaggat för att det finns ett samband mellan områden med hög fattigdom och områden där det har varit mycket oroligheter bland ungdomar. De absolut flesta områden som de senaste åren har figurerat i medier som ”problemförorter” finns med bland de fattigaste stadsdelarna.

Bidragande orsak

– Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit om de här sambanden, eller försökt ta upp dem i kommunfullmäktige med borgarna, men det är som att prata med en glasvägg, säger Ann-Margarethe Livh, oppositionsborgarråd (V) i Stockholms stad.
Hon påpekar även att nedskärningar på kommunal verksamhet har stor betydelse för redan ekonomiskt utsatta barn och tar Rinkeby, strax norr om Stockholm som exempel, där det har skett stora nedskärningar inom skolan och ungdomsverksamhet. Samtidigt blev förorten uppmärksammad förra året, då en skola brändes ner och ungdomar kastade sten mot polisen.
– När mina barn växte upp så kunde man vara fattig och ändå ha det någorlunda bra. Det fanns en avgiftsfri kulturskola, det var tre personer på tolv barn på förskolan, det fanns ett socialt nätverk.
Idag säger hon att nästan ingenting av det finns kvar. Samtidigt lever drygt hälften av alla barn i Rinkeby i fattiga familjer.
– Här har vänstern en uppgift. Vi måste visa på att alla tjänar på ett samhälle som inte har alltför stora sociala spänningar.
Anna Hedman socialdemokratisk ordförande i stadsdelsnämnden Östra Göteborg, där bland annat Bergsjön, med en hög barnfattigdom ingår håller med. Även om hon påpekar att det inte går att sätta likhetstecken mellan fattiga områden och social oro.
– Men naturligtvis är det en bidragande orsak, det handlar om en känsla av maktlöshet, säger Anna Hedman.
Hon skulle gärna vilja se fler åtgärder för att få in människor på arbetsmarknaden för att på så sätt minska andelen fattiga familjer.
– Här tycker jag att Göteborg har tagit större ansvar än regeringen.

Ensamstående oftare fattiga

Rapporten visar att barn till föräldrar med utländsk bakgrund och barn med ensamstående föräldrar är särskilt utsatta. För några år sedan var en ganska liten andel unga föräldrar fattiga. Nu är över 80 procent av alla föräldrar under 25 år fattiga.
– Bland våra medlemmar finns inte så många fattiga – de har inte råd att betala medlemsavgiften, säger Sophia Lövgren, generalsekreterare för Makalösa Föräldrar.
Däremot hör många ensamstående föräldrar i desperat behov av hjälp av sig till organisationen.
– Det kan vara människor som inte har gått till tandläkaren på tio år.
Det finns en rad åtgärder som Sophia Lövgren tror skulle hjälpa ensamma föräldrar.
– Barnomsorg på obekväm arbetstid är en sak. Många unga ensamstående kan inte konkurrera med sin utbildning och erfarenhet när de söker jobb, men de skulle kunna konkurrera med att kunna arbeta på kvällar och helger.