EU:s medlemsländer äger ECB genom sina respektive centralbanker. Ägarandelarna är fördelade efter en särskild fördelningsnyckel beräknad summan av medlemslandets andel av EU:s totala BNP och totala folkmängd.
ECB har ett tecknat kapital om tio miljarder euro. Sveriges ägarandel enligt fördelningsnyckeln är 2,6537 procent.
Går Sverige över till euro måste vi alltså betala drygt 2,4 miljarder kronor i inträdesavgift.
För att ECB ska kunna utföra sina penningpolitiska uppgifter har medlemsländerna även tillställt ECB en gemensam reserv av valutor som håller att köpa euro för, dvs. i första hand guld, dollar och yen. Euroländerna bidrar till reserven, som högst får uppgå till ett värde av 100 miljarder euro, enligt samma fördelningsnyckel som ägarandelarna fördelas efter.
Går Sverige med i EMU måste Riksbanken föra över drygt 24 miljarder kronor från den svenska valutareserven till Frankfurt.
Om Sverige går med i valutaunionen försvinner också en stor del av riksbankens vinst till Frankfurt.
ECB har helt tagit över den lönsamma sedelutgivningen i valutaunionen.
Vinsterna ska delas mellan de nationella centralbankerna utifrån deras ägarandelar i systemet. För Sverige, som svarade för 8,26 procent av EU-centralbankernas totala vinst år 2001, kan det bli en svår omställning.
Riksbanken gjorde en vinst på 19 miljarder kronor år 2001 på tillverkning av pengar. Sveriges andel av ECB:s ägarkapital blir bara 2,6537 procent. Två tredjedelar av Riksbankens vinst kan med andra ord försvinna in i eurosystemet vid ett svenskt inträde.
För statskassan vore det lika med ett bortfall på 12 miljarder kronor. Det är mer än vad Sverige idag betalar netto i medlemsavgift till EU.
