– Jag tycker AD fattade ett fegt beslut när den skickade iväg frågan.
Det säger Hans Tilly, ordförande för Byggnads till Flamman.
Konflikten mellan det lettiska företaget Laval un partneri startade i november 2004. Det var efter att Vaxholms kommun samma år anlitat företaget för ett skolbygge, med krav på svenskt kollektivavtal inskrivet i entreprenadavtalet.
I december 2004 beslöt Arbetsdomstolen, AD, att avvakta utlåtande från EG-domstolen, i stället för att själv ta ställning i frågan om fackets stridsåtgärder var olovliga.
”Känner mig lugn”
– Jag känner mig ganska lugn. De inte ger sig in på några stora beslut. Det ligger i deras roll att ha någon synpunkt, men sedan ska det ju tillbaka till AD i Sverige, säger Hans Tilly.
Arbetsdomstolen ska vara garanten för en fungerande svensk modell, menar han.
Hans Tilly skulle inte tycka det vore bra om EG-domstolen skulle lämna till svenska Arbetsdomstolen att avgöra proportionaliteten i konfliktåtgärderna.
– Nej, det vore inte bra. Jag tycker inte man ska gå in på sådana metoder. Då kommer man in på besvärliga frågor.
Byggnads anklagar Svenskt näringsliv för att ha vilselett lettiska Laval.
– Min bestämda uppfattning är att det här företaget ville etablera sig i Sverige, och var på väg bygga upp verksamheten, säger Hans Tilly. Det hade startat en hemsida på svenska och tidigare haft jobb i Sverige. Vid samtliga tillfällen hade företaget tecknat kollektivavtal och var också berett att göra det här, eftersom det var en förutsättning för upphandling med Vaxholms kommun.
Förledde Laval
Det var advokaterna som på uppdrag av Svenskt näringsliv, som förledde Laval, menar Tilly.
– Sedan kommer de här in och erbjuder sina tjänster och driver företaget mot konkursens rand.
Laval försattes i konkurs den 24 mars 2005. 145 kronor i timmen var Byggettans krav, alltså dåvarande genomsnittslön för byggarbete i stockholmsområdet. Men inte mer än 30-35 kronor i timlön blev den verkliga timförtjänsten för de lettiska byggnadsarbetarna, enligt Byggnads.
När Laval-målet skulle upp i EG-domstolen, lade förra regeringen en inlaga som försvarade den svenska modellen. När borgerliga regeringen tillträdde, valde man att gå på samma linje.
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin menar att regeringen har gjort en enda bra sak sedan den tillträdde förra året.
– Det var att fullfölja socialdemokraternas hållning i Vaxholmsmålet.
Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin försvarade inte bara svenska kollektivavtal för arbete som utförs i Sverige, utan också fackets rätt till konfliktåtgärder för den rätten.
– Det är ju grunden för svenska kollektivavtal. Om man inte kan ta till konfliktåtgärder runt kollektivavtalen faller den svenska modellen. Vi tycker att den modellen har tjänat Sverige väl, och vi är beredda att försvara den, sade Sven-Otto Littorin till Sveriges radio.
Men arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö menar att moderaterna är mycket skickliga i sin ambition att bryta ner fackföreningsrörelsen. Arkitekten bakom angreppen på facket är finansminister Anders Borg, enligt Kurt Junesjö.
– Borg är oerhört smart. Han förstår att om han mobiliserar all fackets kraft mot den borgerliga regeringen, får han så svårt motstånd att han inte klarar det i längden, säger Junesjö till Flamman.
Skicklig utmanövrering
– Vad man gör är att utmanövrera facket skickligt, genom att sänka de faktiska lönenivåerna genom sänkt a-kasseersättning. Man kan aldrig få arbetskraft under a-kassenivå. Man höjer samtidigt avgiften vilket gör det svårare att vara med i facket, och tar bort avdragsrätten, vilket sammantaget fått till följd att facket avlövas på medlemmar. Det är oerhört skickligt. Man måste beundra moderaterna, framför allt Borg. Det är mer skickligt än Thatcher.
– Hade moderaterna varit ensamma i regeringen hade det gått bättre för dem.
Kurt Junesjö tycker, precis som Byggnads ordförande Hans Tilly, att Lavalmålet är mycket viktigt.
– Det rör grundnerven i svensk arbetsrätt.
Han säger att det är svårt att förutsäga vad domslutet blir. Men han vågar sig ändå på en gissning.
– Domstolen är så pass politisk. Den kommer inte att säga att stridåtgärden är förbjuden, det tror jag är uteslutet. Däremot kommer den lämna till den svenska domstolen att ta ställning till om den är proportionerlig eller inte.
– Man tar steg för steg för att flytta fram EG-rätten, vilket kommer att bli steg bakåt för den svenska strejkrätten, säger Junesjö.
Vill konkurera på lika villkor
– Seriösa företag vill konkurrera på lika villkor. Inte som i Vaxholm med reella löner på cirka 30 kronor i timmen, säger Byggnads avtalssekreterare Gunnar Ericson.
Sedan ett par år arbetar Byggnads aktivt, bland annat med tolkar, för att informera på andra språk än det svenska. Det kommer byggarbetare till Sverige från många olika länder, främst Polen och baltstaterna. Förbundet har också blivit bättre förberett på hur stor okunskapen om svenska fack är, bland arbetare från utlandet.
– Det vi inte riktigt såg i de tidiga fallen, var att det inte finns någon facklig tradition i de här länderna, säger Hans Tilly. De fackliga erfarenheter man hade var mera i form av korrumperad statsmakt. Det här är väldigt viktigt och att försöka få till stånd kommunikation. Därför har vi arbetat med det under ett par års tid.
Idag har Byggnads inte framför allt problem att teckna kollektivavtal med utländska företag. Det problem som uppstått är att oseriösa företag tecknar avtal, men inte betalar ut de rätta lönerna. Ibland betalas alldeles för låga löner ut trots avtalet, och ibland kräver företaget att de anställda arbetar till exempel tolv timmar för att få ut lön för en åttatimmars arbetsdag.
– Därför är viktigt att vi har system så vi verkligen kan kontrollera att överenskommelserna efterlevs, säger Hans Tilly.
