Massivt avståndstagande och avsky var den folkliga reaktionen på två extremgruppers mord av två brittiska militärer och en irländsk polisman. Tiotusen människor slöt upp i den irländska fackföreningsrörelsens protestaktion ”Mur av tystnad” i Belfast tre dagar efter morden.
Befolkningen på norra Irland vill inte tillbaka till våldets epok. Grupperna ”Real IRA” och ”Continuity IRA”, som tagit på sig ansvaret för morden, saknar folklig förankring. De har sedan många år brutit med den republikanska rörelsens ledande parti Sinn Fein och dess nu avväpnade militära gren IRA. Utbrytargrupperna menar att kampen för ett enat Irland sveks när Sinn Fein valde den fredliga politiska vägen.
Men om utbrytargrupperna trodde att en ny våldsvåg skulle vinna folklig sympati så tog de fel. Katoliker och protestanter, nationalister och lojalister, stod sida vid sida när den irländska fackföreningsrörelsens vice generalsekreterare Peter Bunting talade till massmötet i Belfast. ”Vi möter dessa förbrytare med en mur av tystnad för att visa dem att de inte är värda att lyssna till”, sa han och underströk att ingen vill tillbaka till våldet.
Fackets roll
Fackföreningsrörelsen spelar idag en avgörande roll i arbetet att säkra en fortsatt fredlig utveckling. De två stora skillnaderna mot tidigare är att minoriteten katoliker/nationalister ekonomiskt och socialt har långt bättre villkor än på 1980-talet när dåvarande IRA:s militära aktioner hade ett reellt stöd. Idag sitter också Sinn Fein med i den lokala regeringen och dess väljare stödjer arbetet att reformvägen skapa förändring. Men risken finns att extremister bland lojalisterna slår tillbaka, vilket kan skapa en cirkel av terror.
