…så heter vänsterpartiets organisationshandbok Konsten att bygga ett parti. Det är en nyttig liten broschyr, som är tänkt att vara ett underlag för fördjupande studier. Men, ack, sådana studier bedrivs ju i praktiken ytterst sällan av Vänsterpartiet. Mig veterligen i alla fall. Vänsterpartiet satsar nämligen helt enkelt inte på medlemsstudier.
Då och då blir det kanske någon konferens i Stockholm eller på Syninge. Och varje distrikt får skicka två medlemmar. Eller så kan var och en delta på partiets seminarier under Almedalsveckan. Fem stycken arrangeras i år. Och så finns kanske den ena eller andra studiecirkeln som ordnas av någon partiförening. Och ibland reser visst också PS- eller riksdagsledamöterna runt och håller föredrag ute i landet.
Det duger gott, och partistyrelsen låter visst meddela att allt är bra som det är idag, om man skulle gnälla. Konsekvensenligt har allt möjligt slopats för länge sedan. Partikansliets studiesekreterare, partiets studieutskott. Minnen blott… Utbildningar för vänsterns kommunalpolitiker? De sköts av kommunerna… Att det blev så har förstås att göra med prioriteringar.
Att man kan göra annorlunda – utan att för den skull mutera till ett gäng rödvinsdrickande besserwissers som kan sin Marx men saknar politiskt inflytande – visar nederländska Socialistiska partiet.
– Vi har anställt 12 personer som ska resa landet runt, utbilda våra medlemmar och bygga studienätverk, säger Henk van der Wal, partistyrelseledamot från Eindhoven.
– Hur skulle vi annars kunna bygga ett starkt parti?!
Jo, hur skulle man? Men hur finansierar de de där tjänsterna?!
Jo, riksdagsledamöter och övriga folkvalda skänker hela sitt arvode till partiet. Och får sedan en lön som motsvarar en genomsnittlig industriarbetarlön av partiet.
En annan värld verkar vara möjlig. Om man bara vill.
