Ingen vet hur många hemlösa det finns i Stockholm. Förra socialborgarrådet Kristina Axén-Olin (m) brukade uppge cirka 1 500, Stadsmissionen har talat om 5 000. Uppskattningar från stadens tjänstemän ligger mitt emellan.
Men det finns ju hjälp att få. Axén Olin kommer för alltid att förknippas med tak över huvudet-garantin för de hemlösa i Stockholm.
Garantin är en rättighet för den hemlöse att få natthärbärge – utan krav på exempelvis drogfrihet eller kontakter med socialtjänsten.

Teoretiskt kan vem som helst av Stockholms medborgare kräva gratis sängplats, förutsatt att man står ut med miljön.
Enligt stadens hemsida kostar detta staden 250 kronor per natt. Det gäller dock bara de första 14 nätterna, enligt de avtal som staden slöt med frivilligorganisationerna under Axén Olins tid. Där ges dessa rätt att fakturera staden, och efter 14 dagar höjs priset till 550. Dagarna behöver inte vara sammanhängande utan summeras vartefter; det går snabbt att komma upp i den högre avgiften.
Stadens socialtjänstemän kommer numera sist i kedjan och socialtjänsten i första hand en enhet att fakturera.
– Förr hade man biståndsprövning och beslut på vem som skulle ha hjälp, säger Roger Sandberg, chef för vuxenenheten på Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning.
Hans stadsdel betalar en dryg miljon om året i fakturor för sängplatser, för ett knappt tjugotal personer.
– De högre avgifterna infördes för att ge oss på stadsdelarna eld i baken och snabbt sätta in åtgärder.
Men det har i praktiken fungerat tvärtom, menar han. Garantin kommer först och låser stadsdelarnas möjligheter.
– Många har ingen kontakt med stadsdelen alls, och vi kan inte vara med och påverka någonting, säger Eva Tullander, chef för mottagningsenheten på Katarina-Sofia.

I våras gjordes, för första gången, en sammanställning av vad Stockholms natthärbärgen kostar. Eller snarare: ett försök. ”Det har inneburit vissa svårigheter att ta fram tillförlitliga uppgifter om stadens kostnader för härbärgesverksamheten”, står det i utlåtandet till Socialtjänstnämnden.
49,9 miljoner kronor är det årliga priset, enligt sammanställningen.
Av dessa är 13,2 miljoner i förväg beslutade bidrag till frivilligorganisationernas nattverksamhet, för grundläggande drift och bemanning. Sedan tillkommer fakturorna för sängplatserna – 11,1 miljoner. Hälften av kostnaderna för nattplatser går alltså till frivilligorganisationer, och till detta ska läggas cirka sju miljoner i övriga bidrag till dagverksamheten.
Någon överblick där socialtjänstens övriga kostnader ingår, är inte gjord.