Okategoriserade 30 juni, 2010

”Jag förstår att folk har ångest!”

Han torktumlar tvätten men har slutat äta bananer. <br /> – Jag hade min klimatångest för 7-8 år sedan.<br />Flamman har träffat ”Väder-” Pär Holmgren, Sveriges egen Al Gore. <br /><br />

Han var egentligen inte intresserad av väder. Pär Holmgren blev meteorolog för att han var ”matematiknörd”, berättar han på en solig terrass i Stockholm.
– Inom meteorologi finns de största matematiska utmaningarna, med långa ekvationer och många parametrar.
– Det är också orsaken till att ”alla” prognoser blir fel.
Efterhand började han intressera sig för miljöfrågor och klimat. Pär Holmgren var tidigt ute med varningar. Men det var en slump som gav rubriker.
– I en påannons fick jag frågan om den varma härliga sommaren skulle fortsätta. Jag svarade spontant att jag var oroad och hade magont av rekordvärmen. Dagen efter var det på alla löpsedlar.
När vi träffas håller han just på att avsluta en turné på elmoped med den viktiga siffran 350 i fokus.
– Just nu har vi 390 miljontedelar koldioxid i atmosfären. Vi borde ligga under 350.
– Men även vid 350 måste vi räkna med stora förändringar.

Hängtorka inte viktigast

Hemma hos mig har vi inte köpt torktumlare utan hängtorkar tvätten. Ska vi fortsätta med det?
– Ur ett klimatperspektiv är det jättebra, om det inte innebär att ni centrifugerar extra. Hängtorka är inte det viktigaste. I en tio-i-topplista hamnar det i nedre halvan. Överst hamnar el märkt med ”Bra miljöval”, granskad av Naturskyddsföreningen. Allra bäst är att köpa andelar i ett elbolag med vindkraftverk. Då bidrar du själv till omställningen. Den elen är dessutom billigast.

Ville bli officer

Från början ville Pär antingen bli officer inom försvaret eller forska.
– Men det händer saker i livet. Och man kan inte bara lunka på. Det kanske vore tryggt men ganska tråkigt.
Är det sant att julen braskar om Anders slaskar?
– Nej. Det där är ett av de knasigaste talesätten om vädret. Anders infaller den 30 november. Då är det ganska ofta slask i Stockholm men sällan i Malmberget. Det skulle betyda att Stockholm oftare hade vita jular än Malmberget.
Finns det några talesätt som stämmer?
– Ja, många. Men Bondepraktikan är översatt från tyskan. Det är mycket som stämmer lokalt.
– När svalorna flyger lågt blir det regn. För när lufttrycket sjunker så flyger insekterna lägre. Det finns ofta en anledning till att man säger som man gör.

Alla borde säga upp sig

Har du klimatångest?
– Ja, det är jättejobbigt. Men jag hade väl min värsta klimatångest för sju-åtta år sedan. Det har gått 30 år för långt! Vad vi än gör nu, kommer troligen hundratals miljoner människor att dö under det här århundradet, till följd av klimatförändringarna. Eller flera miljarder.
– Jag förstår att folk får ångest. Men jag hoppas att folk gör något kreativt av ångesten. Det var ju anledningen till att jag sade upp mig på SVT. Egentligen borde alla säga upp sig och bara jobba med de här frågorna.

Inga bananer

Från att ha varit storkonsument, har Pär nästan helt slutat äta bananer.
– Man kan äta äpplen i stället för bananer. Potatis i stället för ris. Det finns otroligt enkla saker.
Han slutade äta kött för 20 år sedan.
– Det är när man gör så mycket av allting som problemen uppstår. När man anlägger stora köttfabriker, skövlar regnskog och odlar en massa soja.
– Vi är snart sju miljarder människor på den här planeten. Om fler av oss ska äta kött, då blir det alldeles för många kor.
Just nu arbetar Pär med hela tre olika bokidéer. En av dem hoppas han få med idrottsrörelsen på.
– Tre miljoner människor i Sverige är involverade i idrottsrörelsen. Och än så länge har den inte tagit något ordentligt ansvar alls.

Oljelobbyn ett hinder

– Solenergin borde ha byggts ut sedan 1980. Men det är inte tillräckligt många som insett hur bråttom det är.
– Ju snabbare vi blir av med bensinbilarna, desto snabbare får vi billiga elbilar. Oljelobbyn har försenat utbyggnaden av nya energikällor.
– Vi har redan passerat peakoil, den maximala oljeproduktionen. Oljan kommer aldrig bli billigare än den var 2007-2010. Men det är ju inte meningen främst att oljan ska bli dyrare, utan att vi ska använda mindre.

Personakt

Född: 1964 i Gävle.


Intressen: I tonåren musik och idrott, särskilt fotboll. Idag kombinerar han jobb med miljöintresset.

Meriter: Började som meteorolog på SVT. Har gjort succéspelningar med rockbandet Spridda skurars, som spelar egna versioner av låtar med väderanknytning. Har skrivit flera böcker och mottagit många priser och utmärkelser för sitt miljöengagemang.

Inrikes 19 juni, 2025

Lobbyisten Simona Mohamsson blir ny ledare för Liberalerna

Simona Mohamsson, Liberalernas nuvarande partisekreterare, efterträder Johan Pehrsson som partiets nya partiledare. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Småföretagare, pr-lobbyist, SD-kritiker. Nu ska Sveriges minsta riksdagsparti ledas av Sveriges yngsta partiledare, som brinner för demokrati – men tar frågor om Palestina i andra forum. ”Verkligen glädjande”, skriver hennes tidigare chef på pr-byrån Narva.

Simona Mohamsson, 30, ska bli ledare för Liberalerna. Det föreslår partiets valberedning under torsdagsmorgonen. Hennes uppgift blir att samla och mobilisera partiet, enligt valberedningens ordförande Lars Persson Skandevall.

– Skojarna från vår skattefinansierade välfärd ska helt bort, och det måste hela borgerligheten ställa sig bakom, säger hon på presskonferensen. 

Mohamsson kommer från Göteborg, och har tidigare varit vice ordförande i partiets ungdomsförbund LUF. Likt många andra i ungdomsförbundet har hon varit skarpt kritisk mot Sverigedemokraterna, och skrev 2023 på X att det var partiets inträde i riksdagen som fick henne att engagera sig politiskt. 

Det hade varit märkligt om en fritidspolitikers karriärsval ruckar Liberalernas hela förtroende.

”Jag kan inte bli mer övertygad. Liberalerna kommer aldrig att medverka till att Sverigedemokraterna får inflytande”, skrev hon på X, dåvarande Twitter, sommaren 2017. 

Både 2021 och 2023 har hon upprepat att partiet bör ha en röd linje mot SD.

Efter tiden i LUF har hon engagerar sig i kommunpolitiken i Göteborg, och varit socialpolitiker på Hisingen. Sedan 2021 sitter hon även i Liberalernas partistyrelse. Hon har varit ledande inom partiets ideologiska projekt Projekt Selma.

I förra årets Europaval var hon trea på Liberalernas lista, men kom inte in i Europaparlamentet. I december 2024 valde hon att hoppa av kommunpolitiken och börja på pr-byrån Narva Communications, en av många liknande byråer som arbetar för hemliga uppdragsgivare.

– Jag kommer hjälpa myndigheter, företag och organisationer inom civilsamhället med allt ifrån budskap till hur de ska bygga trovärdighet kring sitt varumärke, sade hon till Flamman vid tillfället.

På frågan om huruvida arbetet som pr-lobbyist var kompatibelt med hennes uppdrag i partistyrelsen svarade hon att hon inte såg några problem.

– Det hade varit märkligt om en fritidspolitikers karriärsval ruckar Liberalernas hela förtroende.

Hon lämnade jobbet i samband med att hon i maj tog över posten som partisekreterare i Liberalerna, efter Jakob Olofsgårds uppmärksammade avhopp. Robin Zachari (bilden), ansvarig utgivare på den lobbykritiska sajten Klägget, är ändå skeptisk till att hon nu tar över som ledare för Liberalerna. 

– Det är bara några månader sedan hon jobbade på Narva. Kanske har de inte ens hunnit inaktivera hennes entrékort, säger han till Flamman. 

– När hon fick jobbet sade hon att hon inte såg någon konflikt mellan det och att delta i partistyrelsen. Nu blir hon partiledare.

Han menar att bristen på insyn i vilka kunder Simona Mohamsson jobbat med under sin tid på Narva är ett demokratiskt problem.

– Vi som väljare och medborgare kan inte veta vilka intressen som betalat henne för viss typ av arbete. Det tycker jag att väljarna förtjänar i en demokrati, men det tycker inte Simona Mohamsson.

Vi som väljare och medborgare kan inte veta vilka intressen som betalat henne för viss typ av arbete.

– Om hon inte vill ha såna här diskussioner är det väldigt lätt för henne att säga vilka kunder hon jobbat med.

Han är samtidigt inte överraskad över att en tidigare lobbyist tar över som ledare för Liberalerna. Han nämner Nyamko Sabuni som ett annat exempel på en L-ledare med bakgrund inom lobbyismen, då hon tidigare arbetat för byrån Nordic PA.

– Det är ett litet parti där alla känner alla och många har jobbat inom ”pa” som är branschspråk för lobbyism. Av de senaste tre partiledarna kommer två direkt från lobbyismen. Det är ett svaghetstecken för ett hundraårigt parti.

Frida Dahlgren (bilden), vd för Narva Communications, är mer positiv.

”Det är verkligen glädjande att se att Simona föreslås för en så betydelsefull roll. Vi är stolta över att ha haft Simona som kollega och önskar henne all framgång i hennes nya, viktiga roll”, skriver hon i ett sms till Flamman. 

Simona Mohamsson är född i Hamburg med en palestinsk pappa och en libanesisk mamma. Hon kom till Sverige som sjuåring, gick gymnasiet i Borås och har pluggat på Göteborgs universitet. 

Hon har engagerat sig för demokratin i Hongkong, och gav 2021 ut boken Hongkong RIP. I ett inlägg på X från 2019 skriver hon att hon ”duckar” frågor om ”politik som berör Palestina och Libanon”, och tar dessa frågor i ”andra forum”.

Läs mer

”Men tro mig det är en viktig del av vem jag är”, avslutar hon, och lägger till en smiley.

Som 18-åring startade hon eget företag: en glasskiosk i västgötska Överlida, som även sålde souvenirer och färgglada vattenpipor. 

Till lokala Trivselbygdens tidning sade hon att hon hoppades på en fin sommar i den väderberoende glassbranschen – men oavsett inte skulle ångra valet att starta eget.

– Man måste våga ta chansen när man har en idé man tror på!

Flamman har sökt Liberalerna.

Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 19 juni, 2025

Städa inte bort rasismen från våldsdåden

Människor samlas för att sörja offren för skolskjutningen i Graz, den 12 juni 2025. Foto: Darko Bandic/AP/TT.

Flera av de senaste årens skolattacker i Sverige och Europa har haft kopplingar till högerextrema nätmiljöer. Ändå framställs gärningsmännen ofta som ensamma, sjuka och ideologiskt vilsna. Politikerna måste sluta blunda för ideologins betydelse – och för den roll de själva spelar.

Den 12 juni föll domen mot 15-åringen som knivmördade en 31-årig man i Norrköping. På grund av sin låga ålder dömdes han till fyra års sluten ungdomsvård.

Men i rapporteringen har en avgörande aspekt hamnat i skymundan: mördarens politiska ideologi. Som Flamman kunde visa lyssnade han på nynazistiska rockband och poddar omedelbart efter dådet, samt sökte på låttexter med rader som ”häng dem högt, skär av deras halsar”.

Två dagar före domen inträffade Österrikes värsta massmord i modern tid. En 21-årig man mördade tio elever på en skola i Graz, och tog sedan sitt liv. Flamman kunde som första tidning i världen visa att han följde nazistiska konton i sociala medier.

Kanske var även det alltså ett ideologiskt dåd. Samtidigt hade han själv gått i skolan utan att få slutbetyg. Var det en hämnd mot ett dysfunktionellt skolsystem? Eller ett uttryck för psykisk ohälsa, då polisen beskriver honom som en ”introvert” med skjutspel som sin ”stora passion”.

Allt detta kan stämma samtidigt.

Som Centrum för våldsbejakande extremism (CVE) skriver i sin årsbok för 2024/2025: ”alla komponenter spelar roll – och […] de samverkar. […] Därför bör man undvika binära frågor: ’Är det ideologi eller psykisk ohälsa?’, ’Är drivkraften mobbning eller extremism?’. Svaret är nästan alltid både-och, inte antingen-eller.”

Men i debatten framställs det ofta som att förklaringarna utesluter varandra. Man utgår från att det ska finnas ett enda, tydligt motiv. Om bilden är rörigare tyder det på varje dåds unika karaktär, och ett trasigt psyke som vi aldrig kommer att begripa.

Den österrikiska mördarens bakgrund liknar massmördaren på Campus Risbergska i Örebro. Han återvände till sin Komvuxskola för att mörda elever, nästan uteslutande med utländsk bakgrund. Men då han aktivt rensat bort sina digitala spår, har polisen inte hittat något motiv. Högern menar nu att vi därmed vet att dådet inte var ideologiskt motiverat – vilket är något helt annat.

Vi måste snarare tala öppet om de våldsamma nätmiljöer som förgiftar de unga männen.

Vad anonyma troll ropar om i Hanif Balis kommentarsfält på X kan man alltid ignorera. Direkt oansvarigt blir det dock när statsåklagare Elisabeth Anderson och kriminologiprofessor Susanne Strand tvärsäkert avfärdar ”rykten om främlingsfientliga motiv” (Nerikes Allehanda, 13/6). När en vit man skjuter människor med utländsk bakgrund på en invandrardominerad skola, så får det en skrämseleffekt, oavsett om han hade ett sådant motiv eller inte.

Vad avslöjar de med sin iver att städa bort ideologin?

I borgerlighetens fall en obekväm insikt. Man styr med ett nazistgrundat parti, som i förra valet hade 214 kandidater med kopplingar till högerextremism. Sverigedemokraternas ständiga hets mot muslimer kan mycket väl sporra våldsamma individer, som vill ge sina dåd politisk laddning.

Med tanke på hur många massmördare som finns i rasistiska nätmiljöer är det förstås besvärande att man inom Tidöavtalets ramar har kommit överens om att aldrig kritisera Sverigedemokraternas rasism.

Dessa miljöer stärks nämligen om politiker uttrycker sig allt råare om svenska medborgare. För som CVE skriver i sin årsbok: ”När gränsen för vad som är normalt att uttrycka flyttas fram kan det leda till att våldsbejakande extremister anser sig ha stöd, inte bara för sin uppfattning utan även för att begå brott.”

Och oavsett hur varje enskild skjutare motiverar sig, så är det tydligt att den högerextrema miljön ofta finns med i den större bilden. Det märks tydligt i våldsamma nätrörelser som 764 och No Lives Matter, som ständigt beskrivs som ”nihilistiska” trots att de – som Mathias Wåg har visat i Flamman (nr 42/2024) – har kopplingar till både satanism och nazism.

Det här må vara ensamma killar som fallit illa, och det behövs en rad insatser inom psykisk ohälsa och arbetslöshet, samt kanske även striktare vapenlagar och ett samtal om hur vi bryter ensamheten i sociala medier.

Läs mer

Men vi får inte glömma den ideologiska komponenten. Och den behöver inte vara så direkt som att man ”tror” på det. Det är snarare ett återkommande element i en bredare nätmiljö av kvinnohat, nihilism, rasism och martyrfantasier. Från sådana digitala miljöer kommer många av de gärningspersoner som ligger bakom en stor mängd våldsdåd på svenska skolor det senaste årtiondet – i Trollhättan 2015, Eslöv 2021 och Kristianstad 2022.

Möjligen finns en rädsla för att hjälpa mördarna genom att skriva in dem i denna mörka kanon, och på så sätt även uppmärksamma deras dåd mer. Men nihilistiska massmord kommer alltid att väcka uppmärksamhet. Vi måste snarare tala öppet om de våldsamma nätmiljöer som förgiftar de unga männen – och de politiker som pekar ut delar av befolkningen som främlingar och förrädare, vars liv är mindre värda.

Därifrån är det inte långt till tanken att om vi bara blir av med de här människorna, så mår vi bättre sedan.

Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 18 juni, 2025

Paulina Sokolow: Det är Fokus lupinfascism som är invasiv

I en krönika i tidningen Fokus jämför människor med ohyra. Rensningsretoriken är direkt farlig, skriver Paulina Sokolow i ett svar. Foto: Lise Åserud/NTB/TT.

Jag förstår att det är kittlande för högerkrönikören Anna Nachman att jämföra människor med lupiner, som ska slängas ”i svarta sopsäckar som brännbart avfall”. Men det är de som förpestar klimatet.

”All mångfald berikar inte – invasiva arter hotar de egna” lyder rubriken på Anna Nachmans senaste krönika i Fokus. Jag förstår så klart att syftet: att sådana som jag ska bli upprörda. Så låt mig göra er nöjda.

Även om alla över fjorton år förstår rubrikens budskap, och anar mellan raderna vilken sorts mångfald som inte berikar, får den som tar sig in bakom betalväggen först en lektion i frejdig naturrutan-ton om hur brandgula nyckelpigor tagit sig in i svensk natur och orsakat bitna barnarmar och utträngning av den gulliga röda som vi känner till. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 18 juni, 2025

Efter Gaza måste frikyrkorna välja väg

Jesus överblickar flanken av Sankt Porfyrios-kyrkan i Gaza, där stadens kristna samlas för mässa trots de israeliska attackerna. Foto: Omar Ashtawy/APA/Zuma/TT.

I min barndoms pingstkyrka var det självklart: Gud hade utvalt Israel, och vi skulle stötta staten. Men när bomberna faller över Gaza och lidandet växer, är det dags att avslöja den kristna sionismen för vad den är – en farlig irrlära som får människor att blunda för krigsbrott.

Den 5 april 2024 talar den kristna SD-profilen Alexander Christiansson inför hundratals delegater på Jerusalem Prayer Breakfast, en lobbyorganisation som vill föra samman mäktiga politiker och kristna ledare i stöd för Israel.

Mötet hålls på Elite Hotel Marina Tower i Nacka, och Christiansson berättar att det är en speciell samling för honom. Israel har, börjar han, varit ”en del av mig, det har varit i min dna sedan min ungdom.” Det var inte självklart att sonen till den frikyrkliga rockikonen Ulf Christiansson, sångare i bandet Jerusalem, skulle hitta in i politiken. Men när han gjorde det var syftet klart: ”Den första motion jag lade fram i riksdagen var att flytta [svenska] ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem,” berättar han på frukosten.

Rummet fylls av applåder.

Förutom Christiansson deltar Svante Rumar, tidigare pastor från Livets Ord, och Lars Enarson. Enarson har en stor följarskara på Youtube, och är en av Sveriges mest kända kristna sionister.

Det hela slutar i ett bönemöte, där stödet för Israel vävs samman med kristet lärjungaskap och en kamp mot världens ondska. Rumar leder slutbönen: ”Vi ber för den israeliska armén. Vi ber för flygvapnet och alla andra försvarsgrenar. Låt din vilja ske i Gaza.”


Att Israels folk är utvalt av Gud, och att kristna därför bör stötta staten Israel var en vanlig talepunkt även i pingstförsamlingen där jag växte upp. För Lewi Pethrus, som ledde både Pingströrelsen och det politiska partiet Kristdemokraterna, var det självklart att grundandet av Israel år 1948 var Guds verk.

Inom den svenska frikyrkligheten lever föreställningen om att staten Israel är en del av Guds plan kvar – ibland som en aktiv kraft, andra gånger som ett mer oreflekterat arv.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Essä 18 juni, 2025

Birgitta Eds existentiella herrgård ger mig mardrömmar

Bild: Jaana-Kristiina Alakoski: ”Beste”, blandat material 2025.

Den nya folkhälsosatsningen på existentiell hälsa vill få oss att sluta grubbla – och gå tillbaka till jobbet.

Livet är meningslöst.

Så känner åtminstone var fjärde svensk, enligt en rapport från 2023. Ångest må vara vår arvedel, men så ensamma, uttråkade, sömnlösa och deprimerade som vi är i dag har vi inte varit på 50 år. Andelen som upplever livet som meningslöst har fyrdubblats på bara två decennier.

Så, vadå? Ska alla in i psykvården? Nej, åtminstone inte enligt socialminister Jakob Forssmed. Han har hittat ett nytt favoritbegrepp: existentiell hälsa. På Forssmeds initiativ har regeringen gett i uppdrag till Folkhälsomyndigheten att utreda hur arbetet kan komma i gång. ”Existentiell hälsa”, står det i regeringens pressmeddelande, ”kan beskrivas som förmågan att tro på, ta vara på, förhålla sig till och känna mening med livet.”

Första gången jag hörde begreppet skrattade jag rakt ut. Jag kunde för mitt liv inte förstå hur de två orden hängde ihop. Jovisst, man måste väl ha en smula hälsa för att fortsätta existera, men utöver det? Handlar det om att minska rökningen bland franska existentialister? De dog ju av sina lungproblem för femtio år sedan.

Nu har jag läst på, och jag skrattar inte längre. Jag är faktiskt jävligt oroad. När man tränger in bakom de suddiga myndighetsflosklerna, och granskar implikationerna av begreppet, framträder bilden av ett sjukt samhälle.


Existentiell hälsa är en sekulär översättning av spiritual health (ett forskningsområde som bland annat påstår sig ha visat att man röker mindre om man tror på Gud, så Sartre hade kanske kunnat få lite hjälp där). Andlig hälsa handlar om att känna att ens liv står i relation till ”något större”, en aspekt som fått hänga med till det vagare svenska begreppet. I rapporterna från Folkhälsomyndigheten, som publicerades i december förra året och i mars i år, framgår framför allt att man inte riktigt kan slå fast vad som menas med existentiell hälsa.

Men ”det kanske inte heller är önskvärt med en definition”, säger utredaren Emma Lindholm i en intervju. ”Då är risken att man också väljer bort vissa aspekter. Det är subjektivt och kan ändras under livets gång.” Existentiell hälsa ska alltså vara… allt man vill att det ska vara? ”Vårt arbete”, skriver de sfinxaktigt i rapporten, ”visar både att existentiell hälsa kan mätas och att existentiell hälsa är något omätbart.”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 17 juni, 2025

Paulina Sokolow: Irans kvinnor befrias inte av rosa bomber

Bilder av Israel som ett land för frigjorda kvinnor är en seglivad nationell myt. Foto: Skärmdump, Ronen Zvulun/AP.

”Kvinna, liv, frihet”, dundrade Netanyahu till det iranska folket samma morgon som bomberna regnade över Teheran i fredags. Men med tanke på fascistpacket han styr med är han knappast någon kvinnornas beskyddare.

En grupp unga, välväxta kvinnor i höga stövlar, tajts och hårsvall står i formation och struttar runt i en synkroniserad bensparkardans à la Beyoncé. Jag fattar att det mobilen visar är AI-slask, generisk mjukporr. Ändå stannar jag upp och kollar klart. Den som delat filmen är en gammal bekant som på instagram de senaste 20 månaderna varvat bilder från familjehögtider och karriärframgångar med klipp av morska IDF-soldater, hejarop till Israels eurovision-sångerska och kampanjer om att släppa gisslan.

Undertexten till dansvideon som fångar min uppmärksamhet. ”Befria Iran. Kvinna, liv, frihet. Rädda Israel.” Det kurdiska slagordet jin, jiyan, azadi blev känt för världen som ett feministiskt stridsrop från de förtryckta kvinnorna i Iran efter mordet på 22-åriga Mahsa Amini 2022. Bombningarna sker alltså inte bara av egenintresse, utan är en räddningsaktion av iranska kvinnor, som de stora starka israelerna ska befria från religiöst förtryck.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 17 juni, 2025

Friskola bytte böcker mot USA-tema – hotas av miljonsmäll

”Fortitudo” betyder mod eller tapperhet på latin. Foto: Liz Fällman.

Amerikanska gymnasiet, ”en svensk skola med amerikanskt mindset”, är en av Sveriges snabbast växande friskolekoncerner. Men lärare vittnar om ohållbar arbetsmiljö – och nu åker bolaget på en miljonsmäll från Skolinspektionen.

Friskolekoncernen Amerikanska gymnasiet kan behöva betala två miljoner kronor i vite till Skolinspektionen, efter en granskning av koncernens skola i Uppsala.

För att undvika miljonvitet måste man innan den 14 november ”se till att samtliga elevers läsår omfattar minst 178 skoldagar” och rätt antal undervisningstimmar – samt att eleverna har ordentlig tillgång till specialpedagog och läroböcker, och att de digitala läromedel man har använt i stället för läroböcker faktiskt fungerar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 16 juni, 2025

Palmecentret förlorar miljonbelopp: ”Orbanisering”

Biståndsminister Benjamin Dousa (M) och Jakob Granit, generaldirektör på Sida, besöker ett svenskt biståndsprojekt i Uganda. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SVD/TT.

Efter en ändring i sista sekunden stoppas bidrag på 68 miljoner kronor till Palmecentret. ”Svårt att tänka att det inte är riktat mot oss”, säger generalsekreteraren Oscar Ernerot, som beskriver stödet som bortskuret med ”kirurgisk precision”.

– Tråkigast är beskedet såklart för alla våra partners och verksamheter ute i världen, som kommer drabbas hårdast av det här, säger Oscar Ernerot, generalsekreterare för Palmecentret.

– Inte minst i Palestina, vilket är särskilt allvarligt just nu, där vi stödjer fackföreningar, kvinno- och ungdomsorganisationer. Men även i södra Afrika och Colombia.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 14 juni, 2025

Folket som den israeliska litteraturen vill glömma

Tvångsförflyttningarna av palestinierna skildras på olika sätt i i den israeliska litteraturen. Foto: AP.

Om Israel ska göra upp med sin historia måste glömskan först konfronteras på allvar. Theo Vareman reflekterar över hur 1948 skildrats i palestinsk och israelisk skönlitteratur.

Nyinflyttad i London stod jag en dag vid hylla O i bokhandeln på Gower street och hade framför mig merparten av Amos Oz författarskap. Det var som att träffa en gammal vän. Oz – fram till sin död Israels mest erkända författare – är en av dem jag ständigt återvänder till. Dels tilltalas jag av melankolin hos de ofta sökande, förvirrade huvudpersonerna, dels är han en mästare på att skildra barnets perspektiv, även under dramatiska historiska skeenden. Jag lämnade bokhandeln med kortromanen Panter i källaren från 1995.

Läsaren får följa Proffy, en tolvårig pojke i Jerusalem under året som leder fram till Israels grundande. Kampen för ett eget land letar sig in i Proffys och hans vänners lekar, något som kompliceras av att Proffy samtidigt blir vän med en brittisk soldat som vill bättra på sin rostiga hebreiska. I slutet av boken blir leken allvar, när FN meddelar sin delningsplan för Palestina och drömmen om en judisk stat plötsligt tycks inom räckhåll.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 14 juni, 2025

Kvinnor som skrattar är inte kannibaler

Paris Hilton talade med en mörk alt som del av sin varumärkesförflyttning. Foto: Chris Pizzello/AP.

Anne Carson rannsakar synen på ljusa röster genom historien. Skojigt, tycker Hanna Johansson om den nyutgivna essän ”The gender of sound”.

Mot slutet av The gender of sound, en essä som första gången publicerades i en samling 1992 och som tidigare i år kom i en tunn, snygg nyutgåva av Silver press, håller Anne Carson ett tal till naivitetens lov. Eller, så här: hon förutspår att hon kommer att få kritik för sitt spretiga sätt att besvara den fråga som essän uppehåller sig vid: ”Hur påverkar våra föreställningar om kön hur vi uppfattar ljud?”

Carson är professorn i klassiska språk som blivit berömd för sitt säregna, poetiska sätt att förhålla sig till antikens källor. I The gender of sound vänder hon sig också dit. Aristoteles föreslog att kvinnors ljusa röster är ett bevis på deras inneboende ondska, eftersom modiga varelser – som lejon, eller tjurar – gör djupa, mörka läten. Ju tyngre testiklar, fortsätter han, desto djupare röst; de fungerar som ett slags lod för stämbanden. I litteraturen är kvinnors ljud okontrollerade och kaotiska: högljudda skrik, vilda skratt, ylanden, gäll klagosång, utrop av smärta eller njutning. De är verbalt inkontinenta, fjolliga, skvallriga. Ofta påtalas likheten mellan kvinnans mun och kvinnans kön, vars läppar bör hållas slutna. I Odyssén ber Telemachos vid ett tillfälle sin mamma Penelope att hålla käften. Under hellenismen hände det att röstövningar ordinerades för att bota fysiska och psykiska besvär hos män, medan en kvinna som använde sin röst för mycket ansågs kunna drabbas av menstruationsrubbningar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)