Abdulkadir Okashe är en av de tre svenskar med somaliskt ursprung, som greps av Säpo misstänkt för terrorbrott den 28 februari i år.
Han släpptes efter tre dagar men de andra två sitter fortfarande häktade.
I pressmeddelandet som Säpo gav ut i samband med gripandet, ville man inte gå in på vad männen är misstänkta för. Men Abdulkadir Okashe har genom förhör fått reda på att han anklagas för att ha gett pengar till terrororganisationer i Somalia. Han känner inte igen sig i beskyllningarna.
– Vi har haft pengainsamlingar som framför allt gått till billig mat och rent vatten åt civila i landet. Jag är även kritisk till den etiopiska ockupationsmakten som består av krigsherrar. Men jag vill ha en folkvald regering och demokrati. Det är fel att kalla mig terrorist.
Fokus på åsikter
Nätverket Charta 2008 har nyligen startats som en protest mot rättsosäkerheten kring terroristlagarna. Ingrid Stenbeck, aktiv i nätverket, har skrivit sitt examensarbete i juridik om just lagstiftningen och hur den tillämpas.
– I det fall jag följde var det starkt fokus på tyckande och inte vad den misstänkte faktiskt hade gjort sig skyldig till. När en kurd misstänkt för terroristbrott får frågan vad han tycker om USA:s utrikespolitik, blir det genast graverande för honom att vara negativ. Samtidigt är det en åsikt som är helt legitim att hysa och delas av många andra i Sverige.
När hon talar om fallet med de häktade somalierna, pekar hon på parallellerna till Vietnamrörelsen i Sverige.
– Somalier har visserligen gett pengar till motståndsgrupper till den etiopiska regimen. På samma gång är inte regeringen folkvald och har inget stöd bland folket i landet. Man kan verkligen undra hur det hade sett ut, om vi hade haft samma lagstiftning när FNL-rörelsen var som störst i Sverige, eller för den delen under ANC:s frihetskamp, då till och med regerande politiker stödde organisationen med pengar. Trots att den sydafrikanska regimen såg dem som terrorister.
Mardröm för barnen
För Abdulkadirs barn, som var med vid gripandet, blev det en mardrömsupplevelse. Polisen vände upp och ner på lägenheten i jakt på bevis medan barnen fortfarande fanns i lägenheten.
– De två äldsta, som är åtta och nio år, flydde till släktingar och vägrade att komma hem förrän jag blev frisläppt. De var rädda för att polisen skulle komma tillbaka.
Än i dag frågar barnen honom: ”Pappa, när kommer polisen?”
Säkerhetspolisens agerande mot barnen, i samband med gripandena, är något som bland andra Charta 2008 har kritiserat.
Monica Jacobson på Rädda barnen känner inte till de specifika fallen, men generellt säger hon att barnets bästa alltid ska tas i beaktande i sådana här situationer.
– Det bör finnas en förberedelse, om barn riskerar att vara med vid ett gripande. Konkret kan det innebära att man tänker igenom hur många man är, vad man har på sig, eller vilka som gör ingripandet; att det exempelvis inte dyker upp tre stora karlar hos en ensam liten flicka.
BAKGRUND: PENGAR TILL SOMALIA
Eftersom Somalia är ett land utan fungerande infrastruktur och banker, slussas mycket av pengarna från utlandet via så kallade hawala-banker.
Enligt Amina Said som representerar Charta 2008, skickar nästan alla utlandssomalier pengar hem. Dessa pengar används för civila ändamål, för mat och vatten till civilbefolkningen och för att bygga upp landet.
De som stödjer motståndsrörelsen mot den etiopiska ockupationen i Somalia, hänvisar till att det enligt internationell rätt är tillåtet att göra motstånd mot ockupation.
Enligt svenska medier handlar terroristanklagelserna om att pengar ska ha skickats till organisationen al-Shabaab, som är terroriststämplad av USA men inte av Sverige eller EU´.
