Det säger Johannes Papas, från Syrizas svenska avdelning. Han följer både den svenska och den grekiska medierapporteringen om vad som händer i Grekland.
– De stora privata medierna i Grekland försöker skrämmas medan de alternativa medierna och public service är mer objektiva och lugna.
Samtidigt tillägger han att det är en stressad situation i landet. Efter fem år av åtstramningar har den senaste tidens turbulens upplevts som en berg- och dalbana av många. Nyligen infördes dessutom en begränsning där man bara får ta ut 60 euro per dag från banken. Detta för att hindra kaos och kapitalflykt.
Hur det kommer att gå i folkomröstningen den femte juli är svårt att sia om. I måndags höll nej-sidan demonstrationer som drog runt 80 000 personer. I tisdags demonstrerade ja-sidan.I skrivande stund tror man att deras demonstration blir mindre.
– Jag har inte sett några pålitliga väljarsiffror, men vad jag har förstått så tror man att det är ganska jämnt. Jag hoppas på ett nej, men är rädd för ett ja; att folk kommer att bli skraja, säger Johannes Papas.

Politiskt val

En sak är han övertygad om: Fler åtstramningar kommer leda till katastrof.
– För att bara ta ett exempel, om man höjer momsen på mat med 23 procent, leder det till katastrof i ett land med 1,5 miljoner arbetslösa. Vad ska de betala mat med?
Det har också blivit tydligare för många att det handlar om ett politiskt val.
– Folk blev arga när regeringen lämnade in ett förslag om att beskatta företag som omsätter över en viss summa i stället för att sänka pensionerna. Båda förslagen skulle ha samma effekt på statskassan, ändå kräver IMF att man ska sänka pensionerna.
Den Syrizaledda regeringen är i grunden positiv till EU och vill att Grekland ska vara kvar i Eurozonen. Det regeringen sagt är att ett tydligt nej till trojkans förslag blir ett starkt vapen i fortsatta förhandlingar. Samtidigt säger andra bedömare att ett starkt nej innebär utträde ur eurozonen. Det är också den rädslan hos många som den grekiska oppositionen och representanter för EU spelar på. Jean-Claude Juncker har till exempel sagt att ett nej i folkomröstningen är ”ett nej till Europa”. Något som Johannes Papas är starkt kritisk till.
– Det är odemokratiskt att gå in och tolka vad ett land folkomröstar om.
Han säger att han tidigare var mer positiv till EU.
– Jag var en av dem som tyckte att vi skulle vara kvar och försöka ändra EU inifrån tillsammans med andra vänsterregeringar. Nu efter fem månaders förhandlingar när man sett att de inte skyr några medel och försöker på alla sätt se till att en vänsterregering inte får fäste… det är ju inte solidaritetens Europa.

Statsvetare:

Högt spel av Syriza

EU kommer att försöka göra folkomröstningen till en fråga om ja eller nej till euron.
– Det ligger en viss sanning i det. Ett nej sätter en, om inte ekonomisk så en politisk press på hela systemet, säger Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet.
Men ett nej i folkomröstningen behöver inte alls innebära att Grekland lämnar euron, tror Magnus Blomgren, även om man definitivt tagit ett steg närmare ett utträde. Vad som händer vid ett eventuellt utträde är oklart. Det finns inget regelverk för hur ett utträde ur euron skulle gå till.
– Det gäller inte bara EMU. Det är en unik situation att man lämnar ett valutaområde. Det är som om Dalarna skulle lämna kronan, eller Washington State dollarn. Det är klart att det har hänt när länder har delats till exempel, men inte på det här sättet. Det är inte bara unikt för euroområdet utan ganska unikt för den ekonomiska historien.
Ur ett EU-perspektiv skulle ett ja innebära att ett politiskt problem tillfälligt löstes. Men det skulle inte på något sätt lösa problemen i Grekland. Troligen skulle det innebära nyval, då Syriza signalerat att de avgår om de förlorar folkomröstningen.
– Det är ett högt spel som man spelar just nu och man kan fråga sig om folkomröstningen är ett klokt drag. Det är att höja insatsen rejält.
Hur hade man kunnat agera i stället?
– Det är inte bara ett beslut utan en räcka av olika beslut som har lett fram till det här. För det första kunde EU ha diskuterat hur man skulle bygga upp Grekland. Den åtstramningspolitik som krävts av Grekland har strypt Grekland.
– Sedan måste jag nog säga att jag trodde Syriza hade en lite mer utarbetad plan när de vann valet.
Greklands ekonomiska problem har försvårats av EU:s förda politik, även om de inte är skapade varken av EU eller av den sittande grekiska regeringen.
– Men det visste ju Syriza. Jag hade nog trott att man hade haft en mer utarbetad plan för att komma till rätta med det här.
Om vi ponerar rent hypotetiskt att Grekland skulle ställa sig utanför euron, vad skulle det innebära för EMU-projektet?
– Det är jättesvårt att säga, det finns olika scenarier och blir egentligen spekulationer. Men det skulle kunna öka förtroendet för euron, att marknaden skulle tycka att man skurit av ett stort problem inom euroområdet.
Samtidigt är inte Grekland det enda landet inom eurozonen som har stora ekonomiska problem. Då är devalvering av valutan en attraktiv lösning. Något som inte är möjligt inom euron. Om Grekland lämnar EMU och därigenom kan devalvera sin valuta likt Sverige gjorde i början av 90-talet kan det få betydelse i länder med liknande problem, tror Magnus Blomgren
– Eurons konstruktion har skapat problem i många länder och den kommer fortsätta skapa problem. De europeiska länderna är så pass olika. När Tyskland går för högtryck innebär inte det att Portugal mår bra. Det skapar stora spänningar inom området.